Koko Hubara är journalist och författare. Hon har grundat och driver bloggen Ruskeat Tytöt.
Koko Hubara är journalist och författare. Hon har grundat och driver bloggen Ruskeat Tytöt.

Och jag ser annorlunda

Bok. Jag hade inte en aning om hur fördomsfull jag är förrän jag läste Koko Hubaras bok Bruna Flickor. 19.10.2018 kl. 09:22

Jag hade i själva verket gått omkring och känt mig ganska självbelåten. Jag menar: jag är en person som ler vänligt mot tiggare på gatan och ger dem pengar när jag har kontanter, jag är den som är extra noggrann med att hälsa invandrarchauffören godmorgon, och när en liten Brun Flicka en gång inte hade pengar till sin bussbiljett steg jag upp och betalade den. Jag känner Bruna Flickor. Grattis jag, liksom.

Men de som Koko Hubara i första hand riktar sin essäbok till (”känsloessäer” lyder underrubriken) är inte de där typerna som skriver rasistiska texter på nätet eller ropar n-ordet efter folk. Det vill säga de öppet rasistiska personer som medelklassjournalister som jag gärna ser att är problemet.

Nej, Hubara skriver till oss, till mig. Hon skriver, tänker jag, om avståndet. Det är det främlingskap jag instinktivt projicerar på rasifierade personer jag inte känner. Jag har aldrig reagerat på att personer som inte är vita främst syns i reklamkampanjer för yrkesskolor. Jag har aldrig tänkt på att damtidningarna inte innehåller några make-up-tips för personer med mörkare hudfärg än den traditionellt finländska.

Som finlandssvensk är det otroligt nyttigt att läsa Hubara också för att vi delar en minoritetsupplevelse, men den är så totalt annorlunda. När jag går med mitt barn till läkaren blir hen förvånad över att barnet behöver tolk (och tolken är jag som lyckligtvis är tvåspråkig). Medan en Brun Flicka som går till läkaren genast får frågan ”ska vi ordna med tolk?” även om hon är född och uppvuxen i Finland.

Jag har aldrig tänkt på exotiseringen, på hypersexualiseringen, på förväntningen att en Brun Flicka ska vara vild, undergiven och rapp i käften, allt på samma gång. Att hon lever med att början på varje relation aldrig är att den andra inte vet något om henne och därför är öppen för att hon kan vara en massa olika saker.

Vad Koko Hubara gör är helt enkelt att skriva om sina erfarenheter. Jag tror allt mer på att det är det enda sättet att skriva om någonting. Just den här berättelsen om att vara människa är en berättelse om att vara Brun Flicka i ett väldigt vitt Finland, men den är också en berättelse om att vara jude med rötter i Yemen, om att vara en mamma som inte ser ut som sin mamma och inte som sin dotter heller (alltid ha födelseattesten med), om att känna sig hemma i Paris, om att höra hemma i Israel men ändå inte alls.

Jag tänker också att jag egentligen inte tidigare läst en medelklassberättelse om att vara så utsatt för sexuellt våld.

Vad jag hoppas: att jag och sedan du härefter ska se världen med andra ögon och att det ska bestå.

Bruna Flickor

Författare: Koko Hubara

Förlag: Förlaget 2018

Sofia Torvalds
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01
Sofia Palmén och Niclas Lemström är de första holmledarna som jobbar i stan.

sommaraktiviteter. I sommar landar något av gemenskapen och stämningen från Lekholmen runt om i Helsingfors på tisdagar och onsdagar i form av Barnens tisdagar och ungdomskvällar. 16.6.2020 kl. 00:01
Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

mathjälp. Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten. 2.6.2020 kl. 15:51
Caroline Sandström tipsar om Mejlans arboretum, Henrik Andersén om naturen i Nordsjö.

Grönområden. Den här sommaren får många av oss hålla oss närmare hemmet än vanligt. Vi bad två Helsingforsbor tipsa om platser värda att besöka och berätta om sina sommarplaner. 3.6.2020 kl. 00:01
Barbro Eriksson är sjukhuspräst i Helsingfors. Hennes favoritplats är intill en kopp svart, hett, starkt kaffe och en bit mörk choklad.

livsöden. "Jag tror på en Gud som vill människorna väl och som ger oss nya möjligheter." 3.6.2020 kl. 00:01
Klientkontakterna har ökat med en ungefär en tredjedel under de senaste månaderna, många nya klienter har tagit kontakt.

diakoniarbete. Helsingforsarna mår sämre på grund av coronasituationen, det syns i församlingarnas diakoniarbete. 26.5.2020 kl. 15:48
Även denna sommar blir det konfirmandläger på Lekholmen – fast med vissa begränsningar.

konfirmandläger. I början av juni öppnar Lekholmen – men bara för konfirmandlägren. På grund av restriktionerna blir det inga besöksdagar och ingen öppen verksamhet. 18.5.2020 kl. 13:28
Slutet nått