På den här innergården på Mariegatan i Kronohagen, där Fabian Silén växte upp med hela sin pappas familj omkring sig, känner han sig hemma.
– Min farmor dog för tio år sedan, men på något plan för jag ännu en dialog med henne varje dag.
På den här innergården på Mariegatan i Kronohagen, där Fabian Silén växte upp med hela sin pappas familj omkring sig, känner han sig hemma. – Min farmor dog för tio år sedan, men på något plan för jag ännu en dialog med henne varje dag.

"Jag har en dödsskräck som jag upplever att jag lider av dagligen"

teater. Vad betyder det att vara människa? Det frågar sig Fabian Silén i pjäsen Paradisdoktrinen, en komedi som börjar med att Gud sitter bortglömd i ett svart hål, tjurig över att inga människor lyssnar på honom eller ber till honom längre. 27.4.2017 kl. 08:00

– Varför känner vi människor alltid att något fattas? Varför vill vi alltid ha något mer? Det var ur mänsklighetens eviga sökande tillbaka till paradiset som titeln till pjäsen föddes, säger Fabian Silén.

Han har skrivit pjäsen Paradisdoktrinen, som har premiär nu på lördag. Det är den fria teatergruppen Teater Mestola som sätter upp pjäsen som gästspel på Viirus i Helsingfors.

– Idén var ursprungligen att göra en parodi på det som gjorde att Gud frös ut Adam och Eva ur paradiset. Pjäsen skulle utspela sig i Edens lustgård. Även om idén utvecklades fanns tanken om paradiset kvar.

Han upplever själv att han längtar tillbaka till barndomen, tonåren och det paradisliknande tillstånd när inga avgörande val för hans egen del ännu var gjorda.

– Vi är besatta av att hitta det tillståndet. Men det är flyktigt, det kan vara en stund men sedan vill vi ha mer.

Det vi blir galna av att tänka på

Pjäsen börjar med att Adam och Eva, de två sista levande cyborgerna (hälften människa, hälften robot), år 2117 står och väntar på jordens undergång.

Berättelsen börjar i ett parallellt universum men kommer sakta men säkert in på köksrealism och den vanliga människans mikronivå.

– Det finns så många mysterier, så mycket oförklarligt i våra dagliga liv. Men vi glömmer bort dem, för vi blir galna om vi går och tänker på dem. Vad är universum, hur ser det ut där ute, vad händer när vi dör?

Han har alltid fascinerats av universum.

– Jag upplever att jag har ena ögat mot stjärnorna och andra mot fötterna. Det finns två delar i mig, en med storhetsvansinne och en med självkritik och mycket jantelag.

De stora existentiella frågorna, som den om döden, påverkar oss dagligen, menar Silén.

– Jag har själv en dödsskräck som jag upplever att jag lider av dagligen. En av mina största farhågor är att dö ensam. Jag tror att alla människor vill bygga något slags bro till evigheten, genom det vi gör, de avtryck vi lämnar efter oss, det vi tror på eller genom våra relationer.

Läs hela intervjun i Kyrkpressen 17/2017.

Christa Mickelsson
Mikael Busck-Nielsen är den enda svenskspråkiga 
prästen som jobbar
i ett köpcenter i 
Helsingfors.

Tillgänglighet. Kyrkan ska synas i gatubilden och i vardagen, anser Mikael Busck-Nielsen. En dag i veckan promenerar han runt i köpcentret Redi, med prästkragen synlig. 10.1.2019 kl. 00:00
Patricia Högnabba jobbar med konfirmand- och ungdomsarbete i Matteus församling.

Insikt. "Jag har hört till dem som helst klarar sig själva (även om det innebär att man sitter och googlar halva natten)." 10.1.2019 kl. 00:00
Johanneskyrkan är en viktig knutpunkt för församlingen.

Jubileum. – Johannes församling är en rik församling i ordets djupa bemärkelse, säger kyrkoherde Johan Westerlund. 10.1.2019 kl. 00:00
Fred Wilén vill erbjuda gemenskap för de redan församlingsaktiva och utmana nya passiva medlemmar.

Nyanställd. Från årsskiftet inledde Fred Wilén ett treårigt vikariat som kyrkoherde i Matteus församling. Stefan Forsén fick tjänst som direktör för gemensamt församlingsarbete vid Helsingfors samfällighet. 10.1.2019 kl. 00:00
Carla Ihatsu jobbar som vaktmästare i Finlands antagligen mest fotograferade byggnad, Helsingfors domkyrka. På domkyrkotorget breder den glittrande julmarknaden ut sig.

Stämning. Tidigt på julaftons morgon står hon i en tyst domkyrka och stryker altardukar. ”Det är bästa stunden på dagen”, säger vaktmästare Carla Ihatsu. 21.12.2018 kl. 11:32
Carla Ihatsu har domkyrkan i Helsingfors som sin arbetsplats. Klocktornet till vänster om kyrkan kan erbjuda en lugn stund när kyrkan är full av ljud- och ljuspersonal inför stora tv-sända gudsjänster.

Folkfest. Levande ljus i håret, blåst, kanske is och en minuttidtabell – utmaningarna kan vara många när 1 500 människor fyller domkyrkan för att se luciakröningen. 12.12.2018 kl. 00:00
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling.

lucia. "Hela Helsingfors kärncentrum fylls av festen." 12.12.2018 kl. 00:00
Tonja Paavola är med och fixar inför julafton i Matteus församling

Afton. Det finns många sätt att fira jul på. Om man vill göra det tillsammans med andra erbjuder Helsingforsförsamlingarna mat och kravlös gemenskap. 12.12.2018 kl. 00:00
Julia Degerth lever själv ovanligt ekologiskt, men förväntar sig inte radikala förändringar på en gång av sin omgivning.

Stressfritt. Ekologiskt betyder inte automatiskt dyrt och tidskrävande. Tvärtom kan det bespara dig från stress och onödiga utgifter, inte minst inför julen. 28.11.2018 kl. 15:39
Ingela Silfverberg jobbar som lärare inom småbarnspedagogik i Esbo.

glädje. "Så lätt drunknar vi i alla måsten som hör december till." 28.11.2018 kl. 15:35
Slutet nått