Bloggarkiv

Laura Hellsten
Laura Hellsten
Laura Hellsten är född och uppvuxen i Mariehamn. Hon bor i Åbo där hon nyligen ansökt om att få börja doktorera i teologi. Laura är 33 år och gift med Markus. De bor i kollektivet Ödmjukhetens palats, tillsammans med några nära vänner.
– Jag kommer att blogga om vårt nya hem och hoppas kunna inspirera och uppmuntra människor att våga ta steg för att uppfylla sina drömmar.

34 år

15.04.2013 23:43

33 var det bästa året i mitt liv, så när jag funderade på det tidigare kändes det väldigt konstigt att bli 34 mitt i allt... men dom som känner mig, vet att jag har lite dille på siffror, så när jag kom på att 3+4 blir 7 - och sju är ju, som alla vet ett heligt tal ;) - så blev det lugnt att fylla år igen! :)

Dagen har spenderats på det mest fantastiska vis.

Fick ligga och mysa och mornas med min man i en hel timme!

Sen var det dags för mig att inviga vår mini-dans sal eller Dojo, som vi kallar den.

Lunch-tid på måndagar håller jag en Nia FLOORplay lektion och idag var första gången jag kunde bjuda hem mina elever istället för att hyra ett ställe i Åbo centrum. Att träna i en egen sal är nog super lyxigt! Uttrymmet passar också ypperligt för en FLOORplay lektion där man inga behöver breda ut sig lika mycket som på en vanlig lektion. Detta beror på att vi jobbar mera koncentrerat och medvetet på att öka kroppsnärvaron genom mindre rörelser som dessutom till största delen görs på golvet. Idag hade vi fokus på kroppens fem vitaminer, som vi kallar dem i Nia världen; flexibilitet, reaktionsförmåga, rörlighet, styrka och stabilitet. Det var super spännande att märka hur HELA kroppen tränas, blir svettig och varm, även om rörelserna var enkla, små och centrerades mest till att utforska lederna. Jag märkte även att musiken på min mans nya skiva passar ypperligt att göra just denna typ av övningar till. Första lektionen var helt enkelt, på alla sätt en lyckad helhet!

Efter det fick jag gå och sätt mig i vår ateljé eller vår tysta konstsal och äta frukost i lugn och ro, medan det sköna vårregnet smattrade så härligt på glastaket. Under lyssnandet kom jag fram till att det finns en speciell sak jag vill ge mig själv denna dag. Egentligen är det något som legat och puttrat redan några veckor, men det är först nu det funnits tid, uttrymme och plats att ta nästa steg. Under de senaste åren har jag varje vår deltagit i något som kallas för WISH - Womens International Summit of Health vilket är ett internationellt forum för kvinnors hälsa där man får lyssna på informativa, viktiga, inspirerande och upplyftande Gratis föreläsningar under 40 dagar. Ett av årets samtalsämnen har varit bröstcancer och kvinnors bröst hälsa. Veckan före påsk talade en av mina favoritexperter på kvinnors kropps- och tand-vård: Nadine Artemis om sina egna upptäckter inom ämnet. Hennes intresse för bröstcancer har vaknat i och med att hennes egen mamma insjuknat och faktiskt avlidit före de funnit ett sätt att bota henne på. Som ni säkert kan tänka er var föredraget Nadine höll mycket berörande, på många plan! Jag tänker hålla mig från att skriva allt för mycket om detta, men en central punkt var att ifall man slutar använda BH minskar risken för bröstcancer till den grad att sannolikheten att man insjuknar blir den samma som för en man! (dvs. nästan 0%) Korrelationen mellan användning av BH, speciellt den sorten som tycks dominera butikshyllorna idag, med metallbyglar och plast-tillpuff, är högre än mellan den som röker och lungcancer. Argumenten och förklaringarna var mångbottnade och jag tänker inga gå in i några längre föreläsningar här, men Summa summarum lade jag bort dessa vadderade vänner för att aldrig mera återvända till deras "vård".

Jag har klarat mig riktigt ypperligt de senaste veckorna och har vänner som både ammar och har STORA bokstäver på sina bysthållare, som likaså funnit en ny och spännande värld genom denna förändring till underklädesbranschen. Egentligen känner jag mig riktigt KALAS, för att än en gång, ha fått frigöra mig från bilder som klistrats på mig om hur jag som kvinna skall vara, se ut och klä mig, för att passa in och fylla måtten. Precis som när jag för 14 år sedan (två cykler av 7 ;) ) beslöt att bojkotta H&M och andra i klädindustribranschen, för att de ville göra min kvinnokropp till en vara som skall passa i deras skönhetsideal eller tillfälliga syn på vad som är sexigt, samtidigt som de utnyttjade barn och kvinnor i tredje världen för att upprätthålla min konsumtionstakt, så kändes det som en ny skiftning skett i min medvetenhet. Då, under mina första kurser i kvinnovetenskap vid Uleåborgs universitet, blev mitt aktiva val, att forma om mode-världen på, att inte enbart bojkotta vissa kedjor, utan främst att börja sy mina egna kläder - sådana som för mig kändes kvinnliga! Det här är delorsaken till att man allt för oftast hittar mig i vida ärmar, unika tunikor och kappor med spetsiga alv-huvor där allt är dekorerat med en lite blå fisk. Nu inträffade helt klart en liknande mini-revolution! Idag plockade jag fram mina lådor med handgjorda gamla spetssömmar, restbitar av siden, satin och ekologiskt bomull och förrän det var dags för eftermiddagskaffi hade den första hemmagjorda toppen blivit till! :D

Resten av dagen, födelsedagskaffet och överraskningsbesöket under kvällen, har jag så gått runt och myst vidare kring hur härligt det är när det regnar och jag har helande, mjuka, värmande, silkeslena tyger kring mina gudagivna hudceller med förmågan att alstra både gifter och näring till kommande generationer! Jag kan själv välja hurudan kvinnobild och hurudan förebild jag vill ge, genom min kropp, mina val, min tankar och mina kläder - innifrån och ut! Vid den magiska ålder - vad än det är du uppnått i denna stund - vill jag uppmuntra även dig att våga välja något som är mera kärleksfullt för din kropp än det du gjort åren innan! Välj något som gör det lättare för kommande generationer att vara fria och hela att vara allt det Gud skapat dem till.

Välkommen in i de heliga årens skara ;)

TACK! :)
Grattis och Gud välsigne det nya levnads året!

Insändare. Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här.   Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri.   Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem.  Att de inte bara är kommande skattebetalare!   Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap...   Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men…   Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning?   Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande.   Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan. 26.9.2007 kl. 12:10

Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Skottland. FILM. Först låses ytterdörren till det stora trähuset på den turkiska landsbygden. Telefoner och datorer plockas bort. Så småningom portförses trapphuset. Till sist svetsas galler för fönstren. Orsaken? Fem växande systrars kyskhet ska bevaras – till varje pris. 1.4.2016 kl. 15:32

notis. Kyrkan i Ylivieska ska byggas upp på nytt, har fullmäktige i Ylivieska församling enhälligt beslutat. 1.4.2016 kl. 15:26

Test. Församlingarna i Borgå donerar 10 000 euro till återuppbyggnaden av kyrkan i Ylivieska. 1.4.2016 kl. 15:22

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22