En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt

Eva Kuhlefelt 04.04.2025

Användandet av olika krediter och avbetalningssystem skapar numera svårigheter för allt yngre människor. Det är enkelt att med några telefonklick inhandla varor man aldrig kommer att ha råd med, eller att wolta hem mat och lägga notan på framtiden.

Vi vet att den vanligaste orsaken till att människor söker sig till diakonin är ekonomiska problem. Vi vet också att problemen ofta är toppen av det isberg som döljer ett massiv av till exempel relationsproblematik, missbruk, arbetslöshet, sjukdom och psykisk ohälsa under ytan.

Vissa av oss har full koll på vår ekonomiska situation och en ambition att förändra den om den försämrats. Andra värjer för den smärtsamma insikten om att loppet är kört och fortsätter att köpa för pengar som inte finns. En drivkraft är de skamkänslor som uppstått när man intalats att varken man själv eller barnen duger utan airfryer och telefon à la mode. Räkningen för det människovärde man försökt konsumera sig fram till kommer ju hursomhelst först om en månad.

Situationen för den diakoniarbetare som ska ta ställning till hur omfattande ekonomiskt stöd en överskuldsatt klient kan få är etiskt sett utmanande. En liten hjälpinsats kan ge en skjuts framåt i rätt riktning, men kan också innebära mer stjälp än hjälp eftersom sannolikheten för att klienten sedan fortsätter ungefär som förut är stor. Samtidigt är det klart att man inom diakonin fortsättningsvis hjälper i enlighet med hjälpbehovet.

En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt, till exempel genom att vara dygdig och insiktsfull, eftersom Guds nåd utsträcker sig till och omfattar alla på lika villkor. Vår sårbarhet är gemensam, liksom vår längtan efter tillhörighet, vila och tröst.

Men hur långt ska församlingarnas resurser räcka när behovet av avancerad ekonomisk rådgivning växer sig större samtidigt som klienterna upplever det som allt svårare att navigera i det havererade välfärdssamhällets virrvarr av nedskurna tjänster och bidrag? Hur ska vi komma åt den destruktiva människosyn som dominerar just nu och som får den som mår dåligt att må ännu sämre?

Diakonin är och förblir ett uttryck för Guds omsorg. Men det gäller att se över målsättningar och arbetssätt, och att utveckla samarbetet både inom och över organisationsgränserna för att omsorgen med diakonin som förmedlare ska kunna nå ända fram.

Stig Kankkonen. Snömassorna och vinter-OS har lockat fram en massa experter. De finns i kafferum, i sällskapen kring lunchborden, i metron, bussen eller på bensinstationen. 4.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Är det i kyrkliga val lämpligt eller önskvärt med kampanjer av vilka slag som helst, eller borde det finnas gränser? Frågan aktualiseras av det faktum att valkampanjer blivit allt vanligare också i kyrkan. Och det i snart sagt alla val. 4.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Då stiftsfullmäktige inledde sin verksamhet våren 2004 var förhållandet mellan det nya organet och domkapitlet oklart. I dag har aktörerna hittat sina roller och varandra. Samarbetet fungerar. 3.3.2010 kl. 00:00

Världen. Finska Missoinssällskapets direktor Seppo Rissanen och Missionssällskapets styrelseordförande, biskop emeritus Juha Pihkala, framförde en solidaritetshälsning till Chiles evangelisk-lutherska kyrkas ledare Gloria Rojas, med anledning av den tragiska jordbävningen i Chile. 2.3.2010 kl. 00:00

Världen. Flera frikyrkoförsamlingar i Sverige har börjat skapa egna kyrkoår genom att införa teman och serier i förkunnelsen, skriver Dagen. 2.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt befolkningsstatistiken hörde 79,7 procent av finländarna till evangelisk-lutherska kyrkan i slutet av år 2009. Procenten motsvarar förhandsuppgifterna. 2.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De två unga kvinnorna som misstänks för attentatet mot Hammarlands kyrka har erkänt. Attentat var noga panerat och riktade sig mot kyrkan i stort, inte specifikt mot Hammarlands kyrka. 1.3.2010 kl. 00:00

Kultur. – Den finländska kulturen vilar stadigt på kristna värderingarna och man kan därför inte frånta barnen möjligheten att stifta bekantskap med den kristna tron, säger Merja Pitkänen, ordförande för de kristna förläggarna Kristilliset kustantajat ry. 1.3.2010 kl. 00:00

Kultur. För första gången kommer en finskspråkig popmässa att televiseras, närmare bestämt söndagen den 14 mars klockan 10–11 på tv 1. Mässan spelas in i Tölö kyrka på Topeliusgatan. Gästande artist är Johanna Iivanainen som är känd både för sin solokarriär och för sitt samarbete med många olika artister. 28.2.2010 kl. 00:00

Människa. Om det inte är ett rekord, så måste det åtminstone vara snudd på det. Anna Sund, 94, i Nykarleby har sjungit i församlingens kyrkokör i snart 78 år. 27.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. En storbrand var nära i Hammarlands kyrka på Åland sent under torsdag kväll. Någon hade kastat in så kallade molotovcocktails genom ett kyrkfönster. 26.2.2010 kl. 00:00

Människa. Bakom många ytliga företeelser i vår kultur löper en underström av andlig hunger och längtan efter gemenskap och meningsfulla upplevelser. 26.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vad har du alltid velat fråga den som kanske blir ärkebiskop? Kandidaterna i ärkebiskopsvalets andra omgång svarar på lyssnarnas frågor i radion och chattar med unga i IRC-gallerian. 25.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En brigadpastor vid en mikrofon på femtio meters avstånd från raka led av åhörare – det fungerar ibland, men inte alltid. 25.2.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Under många seklers gång har melankolins rum befolkats av betryckta själar, trötta på sig själva och omvärlden. Diagnoserna har varierat, liksom vården, men gemensamt för dem alla är det individuella perspektivet – sorgens och nedstämdhetens ansikte kan personifieras. 25.2.2010 kl. 00:00

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05