En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt

Eva Kuhlefelt 04.04.2025

Användandet av olika krediter och avbetalningssystem skapar numera svårigheter för allt yngre människor. Det är enkelt att med några telefonklick inhandla varor man aldrig kommer att ha råd med, eller att wolta hem mat och lägga notan på framtiden.

Vi vet att den vanligaste orsaken till att människor söker sig till diakonin är ekonomiska problem. Vi vet också att problemen ofta är toppen av det isberg som döljer ett massiv av till exempel relationsproblematik, missbruk, arbetslöshet, sjukdom och psykisk ohälsa under ytan.

Vissa av oss har full koll på vår ekonomiska situation och en ambition att förändra den om den försämrats. Andra värjer för den smärtsamma insikten om att loppet är kört och fortsätter att köpa för pengar som inte finns. En drivkraft är de skamkänslor som uppstått när man intalats att varken man själv eller barnen duger utan airfryer och telefon à la mode. Räkningen för det människovärde man försökt konsumera sig fram till kommer ju hursomhelst först om en månad.

Situationen för den diakoniarbetare som ska ta ställning till hur omfattande ekonomiskt stöd en överskuldsatt klient kan få är etiskt sett utmanande. En liten hjälpinsats kan ge en skjuts framåt i rätt riktning, men kan också innebära mer stjälp än hjälp eftersom sannolikheten för att klienten sedan fortsätter ungefär som förut är stor. Samtidigt är det klart att man inom diakonin fortsättningsvis hjälper i enlighet med hjälpbehovet.

En person ska inte behöva förtjäna att bli hjälpt, till exempel genom att vara dygdig och insiktsfull, eftersom Guds nåd utsträcker sig till och omfattar alla på lika villkor. Vår sårbarhet är gemensam, liksom vår längtan efter tillhörighet, vila och tröst.

Men hur långt ska församlingarnas resurser räcka när behovet av avancerad ekonomisk rådgivning växer sig större samtidigt som klienterna upplever det som allt svårare att navigera i det havererade välfärdssamhällets virrvarr av nedskurna tjänster och bidrag? Hur ska vi komma åt den destruktiva människosyn som dominerar just nu och som får den som mår dåligt att må ännu sämre?

Diakonin är och förblir ett uttryck för Guds omsorg. Men det gäller att se över målsättningar och arbetssätt, och att utveckla samarbetet både inom och över organisationsgränserna för att omsorgen med diakonin som förmedlare ska kunna nå ända fram.

Kyrka. Biskop Björk Vikström efterlyser visioner för Lärkkulla. 14.3.2010 kl. 00:00

Kultur. I dag, lördag, har Wasa Teaters musikpjäs Häxan och Lejonet premiär. I teaterpjäsen Häxan och lejonet ställs både skådespelare och publik inför frågor om gott och ont. 13.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. En levande församling skapas i samarbete mellan anställda och lekmän. - Aktiva lekmän är en dröm för oss, säger församlingspastor Fredrik Portin. 12.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kari Mäkinen, 55, har valts till ny ärkebiskop för Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han tillträder tjänsten i juni. 11.3.2010 kl. 00:00

Människa. Karl-Erik Sveiby frågar sig om vi behöver chefer, han nedvärderar pengar och hävdar att det mesta av nya produkter är ”skräp”. Han är professor vid Hanken. 11.3.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. Sporthallen, som för dagen omvandlats till ett jättelikt testlaboratorium, stinker av nervöst tonårssvett. Engelskläraren framme i salen ser ovanligt allvarsam ut när han repeterar reglerna: ”tidigaste inlämningstiden är om tre timmar. Om ni vill gå på toaletten ska ni sträcka upp handen…” 11.3.2010 kl. 00:00

Ledare. I det antika Rom kallades slavarna ”instrumentum vocale”, alltså ”röstförsedda verktyg”. Slavarna sågs inte som människor med värde i sig. Deras värde låg i vad de kunde användas till och för. Deras värde var instrumentellt. 11.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det ser bättre ut än vi trodde, är beskedet efter att experterna tagit en titt på den brandskadade kyrkan i Hammarland. I juni ska kyrkan öppnas igen. 10.3.2010 kl. 00:00

Världen. Härnösands biskop Tuulikki Koivunen Bylund får utmärkelsen årets sverigefinska kvinna för sin unika yrkeskarriär som kvinna och invandrare. 9.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Majoriteten av våra grundskolrektorer är villiga att slopa religionsämnet från vår skola, säger en undersökning. 9.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Vi bör akta oss för att göra upp en schablon av vad det är att vara kvinna, säger Malena Björkgren. Hon var med och firade kvinnodagen i Karleby i lördags. 8.3.2010 kl. 00:00

Världen. Tjugotusen svenskar. Så många finns samtidigt i Phuket, Thailand, året om. Per och Gennet Edler finns på plats för att tjäna dem som vill bli betjänade. 7.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Jesu liv från det att han kallar sina lärjungar till himmelsfärden ska spelas upp i form av en nyskriven teaterpjäs i Närpes i juli. Pjäsen Mästarens väg blir den största som någonsin satts upp på utescenen vid Frank Mangs Center. 6.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Hur många kakor får man ta? undrar en av besökarna på församlingens rastcafé i Korsholms högstadium. Caféet har blivit en populär mötesplats och en utmärkt kanal mellan församlingen och högstadieeleverna. 5.3.2010 kl. 00:00

Människa. När teatern problematiserar och analyserar tillvaron ger skådespelaren gestalt åt människans mörka sidor. 4.3.2010 kl. 00:00

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15