Hoppet är vår styrka

Catherine Granlund 11.03.2024

Det är inte svårt att bli nedstämd när man lyssnar och ser på nyheterna. Jag vet inte hur människor orkar med detta, som inte har en tro på hoppets Gud? Hur orkar man streta fram genom livet och möta dessa tidningsrubriker, nedskärningar, sjukdomar, gängkriminalitet, mord, krig – utan att luta sig tillbaka i en kärleksfull Guds hand, vila där, andas in hans löften?

I Jobs bok finner vi många gånger ordet hopp, men det är psalmerna jag tyr mig till. I Ps. 9:19 står det att de förtrycktas hopp inte är borta för alltid. I Ps. 31:25 läser vi: Var starka, fatta mod, alla ni som hoppas på Herren! I Ps. 39:8: Herre, vad har jag då att hoppas på? Mitt hopp står till dig. I Matteus evangelium (12:20-21) citeras profeten Jesaja, om Jesus: Han skall inte bryta av det knäckta strået eller släcka den tynande lågan, utan han skall en dag föra rätten till seger. Och han namn skall ge folken hopp. Här har vi lite att inmundiga för att orka leva motströms med hoppets flagga i topp, och då den inte orkar sväva i topp, så trycker vi hoppet nära hjärtat, vet att det finns, vet att det segrar.

I Karmela Bélinkis bok ”Tikva- hopp” skriver hon om hoppets psykiater, Viktor Frankl, wiensk jude som överlevde Auschwitz och som utvecklat teorin om konsten att överleva – med bakgrund till Auschwitz: Om man inte hade hopp, motivation eller någon eller något att leva för, gick man under. Det hade ingenting att göra med fysisk bräcklighet. Det var oftast de fysiskt starka som gick under först. De som blev kvar var de som på ett konkret och fundamentalt sätt upplevde kvintessensen i judendomen, hoppet om en framtid, om en tid som är bättre än den man lever i nu utan att för den skull glömma bort att göra det bästa möjliga av vad man har.

Karmela skriver att utan hopp, visioner och en fast tro på att någon överlever alla pogromer, förskingring och umbäranden, skulle drömmen om ett återfött Israel aldrig ha blivit verklighet. Kampsången Hatikva- hoppet samlade sionisterna långt före staten blev till och är staten Israels nationalsång.

Vårt hopp finns i att Jesus kommer tillbaka med fötterna på Olivberget i Israel och tar tag i ondskan. Vårt hopp finns i att Jesus lovat oss en framtid med Gud genom sin försoning i Kristi verk på korset. Under fastetiden påminns vi om offret och hoppet och vet att det finns en framtid med tröst och glädje. Och medan vi väntar kan vi göra gott.

julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15

john hedley brooke. 25 myter om religion och vetenskap skjuts ner av forskare i boken Galileo Goes to Jail. 13.3.2015 kl. 10:24

jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28

ärkebiskop. Ärkebiskopens fattigdomsgrupp offentliggjorde sitt program i dag. Grundtanken är att det goda samhället som verkar för alla inte behöver en separat fattigdomspolitik. 10.3.2015 kl. 15:28

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

klimatförändringar. I lördags ordnades en pilgrimsvandring i Helsingfors centrum. Orsaken var att kyrkan ville uppmärksamma det kommande klimatmötet i Paris hösten 2015 och samtidigt, tillsammans med medborgarorganisationer, uttrycka sin oro för klimatförändringarna som påverkar stora delar av jordens befolkning. 9.3.2015 kl. 11:06

vänskapspromenad. I morse samlades muslimer, judar och kristna till en vänskapspromenad i Helsingfors centrum. 5.3.2015 kl. 10:00

Gemensamma församlingsrådet i Karleby tvekar om samfälligheten ska hyra ut Yxpila kyrka till Sley eller inte. Efter en omröstning i går där ordförandes röst avgjorde förpassades förslaget om att inleda förhandlingar till ny beredning. 4.3.2015 kl. 17:28

försvarsstrategier. Terapeuten och prästen Ilse Sand har fått jobba med sina egna försvarsstrategier och vill hjälpa andra att bli fria från sina. 12.3.2015 kl. 00:00

Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

carl haglund. Carl Haglund avvisar påståendet om att fritänkarna hörts mer än kyrkan i arbetet med försvarsministeriets rapport om den etiska undervisningen och fältandakterna i det militära. 2.3.2015 kl. 13:29

danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

Jamie Oliver. Kändiskocken valde Ari Vitikainens måltidsbild i en FN-relaterad fototävling. 25.2.2015 kl. 18:44

frälsarkransen. – Vi har beundransvärt satsat på ordens värld, men orden har börjat svika oss, säger Martin Lönnebo, mannen bakom kransen. 26.2.2015 kl. 00:00

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13