Vad innebär framtidens värnplikt i ett mer jämställt samhälle?

Mikaela Westerling-Nylund 26.01.2024

Presidentvalet är ju högaktuellt och presidentkandidaterna har intervjuats om mycket, även om värnplikten ska gälla kvinnor. Jag passar på och delar mina tankar om saken.

När jag var ung och vår amerikanska gäst blev chockad över att inte kvinnor kunde göra värnplikten, ryckte jag på axlarna, det hade jag aldrig funderat på. År 1995 blev det möjligt för kvinnor att frivilligt göra militärtjänstgöring. När det för några år sedan i sociala medier diskuterades att göra värnplikten könsneutral var min respons: Inte innan jämställdheten är mycket bättre uppnådd i Finland! Ifall kvinnor förlorar ytterligare ett år på arbetsmarknaden minskar kvinnans euro ännu mer. Visst kunde jag förstå kompisars åsikter om att kvinnor i arme´n lär sig värdefulla ledaregenskaper och knyter kontakter de har nytta av i arbetslivet. Och jo, jag tror nog att de kvinnor som gjort frivillig militärtjänstgöring har nytta av det i arbetslivet och får en del skinn på näsan som gör det lättare att t ex löneförhandla.

Visst är det lite gammalmodigt att alla män måste göra antingen civiltjänst- eller militärtjänstgöring medan kvinnor inte behöver göra det, men jag hävdar att väldigt många kvinnor redan gör sin plikt för fosterlandet genom att jobba inom yrken där de tar hand om människor t ex inom vården och socialvården och får alldeles för lite betalt för det, under en hel arbetskarriär. Hur vi ska göra så att insatsen skulle vara rättvis vet jag inte. Jag förstår att det knappast går att slippa en militär- eller civiltjänstgöring genom att lova en ska jobba inom ett för samhället viktigt yrke. Hur skulle en sådan yrkeslista se ut?

Vi såg ju redan under covid-pandemin hur orättvist det var då yrken inom kulturbranschen inte värdesattes och vi vet att ett land i krig behöver industri, företag, möjlighet till ett normalt vardagsliv för att klara sig. Ännu mer dystopiskt skulle det vara ifall kvinnor som lovade föda barn och uppfostra dem, inte skulle beröras av en könsneutral försvarstjänst. Samtidigt vet vi att det är kvinnorna som föder barnen, oftare är hemma med småbarnen, fortsättningsvis ofta har huvudansvaret för barnen och har sämre lön än män. En ensamstående trebarnsmamma som jobbar som närvårdare har minsann under sitt liv redan dragit sitt strå till den gemensamma stacken utan någon militär- eller civiltjänstinsats som 19-åring. Men vad som händer i framtiden vet inga 19-åringar och att ha 30-åringar i någon civiltjänstform skulle också vara svårt.

Nu har SFP och Samlingspartiet beslut på att de vill jobba för den modell som Sverige har, där både pojkar och flickor omfattas av värnplikten, men där man har valt att endast utbilda en bråkdel av årskullarna. Under den här regeringsperioden är det tänkt att både killar och tjejer ska kallas till uppbåden för att öka andelen frivilliga kvinnor som gör militärtjänst och det är rimligt tycker jag.

Anna Sourander, journalist på ÖT, var den första jag såg sett offentligt ta upp problematiken då hon i sin ledare 10.1.24 skrev om hur värnplikt för kvinnor kan motverka jämställdhet och skapa ytterligare utmaningar för nativiteten. Det här är en sak som på riktigt måste diskuteras. Att bara jobba för kvinnlig värnplikt utan att ändra på resten av paketet blir inte bra.

Försvarsmakten som är känd för att vara konservativ tycker inte det finns orsak i nuläget att ändra på lagen. Men som Anna Souraner påpekar i ledaren kan det bli brist på kompetenta män i och med mindre årskullar och armén skulle ha nytta av att fler kvinnor gör militärtjänstgöring. Ett villkor är att försvarsmakten skärper sig. Andelen kvinnor som blir sexuellt trakasserade är oacceptabelt hög. Förstås är trakasserier av alla de slag mot alla kön oacceptabel. Det finns inget försvar heller för pimsning och liknande trakasserier. Ungdomarna är där för att lära sig försvara sitt hemland och dess nordiska demokratiska principer. Nog är det då en skam om beväringarna trakasseras under processen. Det är inte de kvinnor som eventuellt efter en lagändring blir beväringar som ska se till att trakasserier försvinner, även om jag tror att en större mängd kvinnor i arme´n skulle bli den våg som hjälper till att nöta bort manschauvinismen där.

Det som hör ihop med kvinnlig militärtjänst är att det öppet diskuteras planer för hur göra ifall det, Gud förbjude, skulle bli krig. Självklart försvarar kvinnliga reservister Finland på samma sätt som manliga, men det skall vara klart i förväg att barnen i en familj har rätt till en hemmavarande förälder. Det funderar jag vidare på i en senare blogg.

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00

skärtorsdag. Förra året öppnade präster i Helsingfors ett tillfälligt fottvätteri till påsken. Nu fortsätter Vanda finska församling i deras fotspår. 22.3.2016 kl. 00:00

Här finns alla färgläggningsbilder som ingått i Kyrkpressen under vårvintern. Klicka på bilderna så kommer du till en utskrivbar version. Bilderna är skapade av Johanna Öst-Häggblom och Sofie Björkgren-Näse. 21.3.2016 kl. 14:58

fattigdom. Hälften av det ekonomiska stöd på totalt 7,8 miljoner som diakonin delade ut ifjol riktades till barnfamiljer. 18.3.2016 kl. 00:00

livsåskådning. Utbildningsverkets svenska sektion i Helsingfors planerar införa gemensamma lektioner i livsåskådning och religion i grundskolan. 18.3.2016 kl. 11:21

bnö. Busslaster har kommit till hennes förbönskvällar genom åren, brev fyllda av oro har skickats till hennes adress. 17.3.2016 kl. 11:26

musik. Sari Murtonen vid Östra Finlands universitet har intervjuat tio unga vuxna om vad de uppfattar som andlig musik. 17.3.2016 kl. 15:23

vanda. Nu är Vandaförsamlingarna och Vanda stad eniga om hur kvarteret vid Dickursby kyrka ska utvecklas. 17.3.2016 kl. 11:02

själavård. Nu går det att fylla i ett kort för att informera vårdpersonal om att du önskar förbön eller nattvard om du råkar ut för en olycka eller sjukdom. 17.3.2016 kl. 11:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00