Jesu långa armar

Catherine Granlund 06.11.2023

Här i veckan i församlingens bönegrupp delade en av deltagarna en sann historia om prästen Bo Göran Öhblom som i tiderna kallades att bli kyrkoherde i Kimito församling. Han trivdes så bra i Ekenäs att han inte ville lämna den omgivning han bodde och levde i. Men en natt hade han en dröm och i drömmen såg han Kristus med oproportionerligt långa armar. En tid senare besökte han Kimito kyrka för att igen diskutera kyrkoherdeskapet. När han kom in i kyrkan och såg altartavlan, målad av Elin Danielsson Gambogi 1897 med Jesus och de onaturligt långa armarna, sa han att ingen diskussion behövdes. Han tar tjänsten.

Jesu långa armar. Så långa att de kan omfamna en hel värld. Så svårt att förstå att armarna också kan omfamna dig och mig och hela tiden finnas tillhanda så att vi får vila i Guds stora famn. Det här är möjligt för att Jesus lämnade oss och i stället lät helig Ande komma till människorna, till oss. Armarna är osynliga, men inte desto mindre verkliga. I tro får vi ta till oss Guds löfte om evigt liv och försoning för våra skulder och i tro får vi omfamna budskapet att Han går med oss alla dagar till tidens ände.

Guds hand är inte för kort för att rädda.

Guds hand räcks till oss som lever och har räckts till dem som gått före oss, släktled efter släktled. Vi får begrunda, vi får bejaka eller förkasta, vi får sträcka ut vår hand och låta oss omfattas av det heliga och förunderliga. Nyss har vi kanske tänt våra ljus till minne av dem vi älskat som gått före och påmints om släktens gång, om livets skörhet och det korta uppehåll jordelivet ändå till sist och slut är.

Men löftet att få vara med Gud i evighet finns där som en bastrygghet och ger tröst i en värld som många gånger ter sig förvirrande eller skrämmande.

Jesus säger, eller ber i sitt avskedstal till lärjungarna: Fader, jag vill att de som du har gett mig skall vara med mig där jag är. Vi får vara. Vi får vila i en stor famn. Guds barn kan sitta i knä men ändå vara vuxna.

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00

På översteprästens gård. 28.3.2013 kl. 23:00

I Getsemane trädgård. 28.3.2013 kl. 21:00

I översteprästens palats. 28.3.2013 kl. 18:00

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare. 25.3.2013 kl. 11:02

Matteus församling är bland de första i norden att använda sig av en skriba-app för telefoner. 25.3.2013 kl. 10:08

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen. 24.3.2013 kl. 09:00

HÖSTDAGARNA. Höstdagarna pågår som bäst i Toijala och har samlat 400 ungdomar. 6.11.2021 kl. 13:20

kaplansval. Ett enhällig kapellråd valde igår kväll Janette Lagerroos till ny kaplan i Houtskär. – Jag är jätteglad att jag fick jobbet, säger hon. 4.11.2021 kl. 14:27

VÄSTÅBOLANDS SVENSKA FÖRSAMLING. Harry S. Backström meddelade på onsdagskvällen att han avgår som kyrkoherde för Väståbolands svenska församling. Han tillkännagav sitt beslut via ett e-postmeddelande som gick ut till anställda, förtroendevalda och media. 3.11.2021 kl. 20:46

AVSTÄNGNING. Dennis Svenfelt blir avstängd från prästämbetet för fyra månader, meddelar domkapitlet idag. – När man inte kan sköta sin tjänst som det ankommer en tjänsteman är man inte lämplig för jobbet, säger Lars-Eric Henricson, som är lagfaren assessor vid domkapitlet. 28.10.2021 kl. 16:33

PERSONPORTRÄTT. Anders Adlercreutz lagar hellre mat än talar inför publik. Han tycker mer om rutiner än improvisation. Han anser att det finländska samhällets superkraft är förtroendet vi känner för andra. – Jag önskar att vi kunde känna tillit också till personer som inte ser ut som vi. 27.10.2021 kl. 08:23