Det ceremoniella behöver inte kännas främmande, menar prästen Henri Järvinen.

Det ska kännas festligt att gå fram till altaret

vigsel.

Bröllopstrenden ser inte ut att klinga av, tvärtom önskar dagens brudpar allt högre standard på sin bröllopsdag. Av kyrkan önskar man en stämningsfull ceremoni, det ska kännas festligt att gå fram till altaret.

5.4.2019 kl. 13:41

Prästen Henri Järvinen har stått timtal på bröllopsmässor där kyrkan utgör en av hundratals aktörer som vill hjälpa brudpar att ställa till med bröllop.

– Jag tycker å ena sidan att standarden och kraven verkar höjas för varje år. Förr tog man bröllopsfoto hos fotografen, nu gör man en hel bröllopsfilm, komplett med trailer och allt. Å andra sidan har själva innehållet och uppbyggnaden av dagen inte förändrats nästan alls, säger Järvinen.

Många önskar fortfarande gifta sig i kyrkan. Dels vill man ha en festlig och stämningsfull ceremoni, dels vill man följa traditionen.

– Det är ibland nästan svårt att formulera vilka önskningar och förväntningar man har på ceremonin eftersom det man önskar är ”det traditionella”. Man vill att vigseln ska se ut så som en kyrklig vigsel förväntas se ut, så som den alltid sett ut, säger Järvinen.

Samtidigt kan det ceremoniella också kännas väldigt främmande och skrämmande för brudparen.

– Men det behöver det inte alls vara. Också vigseln både får och kan man planera tillsamman med prästen. Församlingen försöker vanligen komma till mötes och uppfylla de önskningar brudparet har på bästa sätt.

Av prästen önskar de flesta ett personligt tal, att hen ska tala just till dem här och nu.

– Det sammanfattar kanske hela ”bröllopstänket” som råder just nu, att det ska vara personligt och utformat just för oss just i dag. Och att det ska vara festligt, ”det ska kännas festligt att gå fram till altaret” är en sak som många par nämner.

Provpromenera fram till altaret

Går du i bröllopstankar och vill förbereda dig på själva vigselakten så finns det möjlighet att komma till Johannes församling onsdagen den 10 april. Där lyssnar vi på vigselmusik, går igenom vigselformuläret och provpromenerar fram till altaret. Det är också möjligt att anhålla om hindersprövning från och med kl. 17.30. Hindersprövningarna är i kraft 4 månader och båda parter behöver närvara för detta.

Du behöver inte ha prickat in vigseldatum och festplanerna behöver inte vara storslagna - du som är nyfiken på att dela vardagen med någon i nöd och lust är välkommen! Vi bjuder på kaffe och bröllopstårta!

Högbergsgården (Högbergsgatan 10) onsdagen 10.4 kl. 18-20. Frågor till Pia Valtanen: tfn 050 380 3933, pia.valtanen@evl.fi.

Nina Österholm



Kyrka. Att ekumeniskt möta invandrare är en utmaning för både lutheraner och baptister. Frågan diskuterades vid det femte teologiska samtalet mellan baptister och lutheraner den 22-23 september i Österhankmo utanför Vasa. 1.10.2009 kl. 00:00

Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Världen. Störtregnen har drabbat Trarza område i södra Mauretanien och åstadkommit enorm skada. 30.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Övervakningskameror och larm kan bli verklighet i Svenska kyrkan. 29.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum föreslår för kyrkomötet att det godkänner ett avtal mellan den lutherska kyrkan, Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. 29.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. Att stöda de lokala aktörerna i medborgarsamhället är den centrala metoden för att stöda stabilitet och utvecklingen av demokrati. 28.9.2009 kl. 00:00

Teologi. Svenska kyrkan väntas ta beslut om samkönat äktenskap nästa månad. Frågan debatterades på bokmässan i Göteborg. 27.9.2009 kl. 00:00

Världen. När kyrkovalen i Norge förlades till samma dag som stortingsvalet ökade antalet röstande. Tjugofem procent av de invalda är under trettio år. 26.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lovisa svenska, Pernå och Liljendal församlingar går med i den nybildade kyrkliga samfälligheten i Lovisa. Lappträsk svenska församling blir utanför. 25.9.2009 kl. 00:00

Människa. Fula ord är inte det man i första hand kopplar ihop med pedagogen och kåsören Anna Lena Bengelsdorff. 24.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Centerpartiet och moderaterna backade i det svenska kyrkovalet. Opolitiska Frimodig kyrka gick framåt.   24.9.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. På tavlan vid Forums hissar står att de börjar fungera klockan 07.00. Men det gör de inte. Fungera börjar de klockan 07.02 eller 07.03. 24.9.2009 kl. 00:00

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00