Emma Villman har försökt låta bli att tro, men konstaterat att det inte går.

I grunden är vi är alla väldigt lika

profilen. Hon är diakonen som älskar att studera och kriminologen som är ointresserad av deckare. Hon uppskattar kommunitetsliv, lever nyfiket och vill se andra människor. 30.8.2018 kl. 15:45

Emma Villman utbildade sig till diakon efter gymnasiet. Det var en praoperiod hos diakonen i Purmo församling som öppnade hennes ögon för yrket. Men när hon väl var färdig med utbildningen insåg hon att hon inte var färdig att slå sig till ro i yrket för all framtid.
– Egentligen insåg jag det redan under utbildningen. Vi hade mycket praktik, och för de andra var praktiken höjdpunkten, medan jag tänkte ”yes, nu får jag läsa igen” när jag var färdig med praktiken. Då tänkte jag att det här med att bara jobba praktiskt kanske inte är något jag ska göra.
Hon poängterar att hon trivdes väldigt bra med att jobba som diakon och att hon först och främst är diakon. Hon ville ändå ha en utbildning som gav henne fler verktyg att analysera det praktiska jobbet. Valet föll på studier i kriminologi.
– Jag tycker inte alls om deckare. Jag är snarare intresserad av hur ett samhälle hanterar kriminalitet.
I höst börjar hon doktorera i kriminologi. Under ett och ett halvt år ska hon följa med personer som frigetts ur fängelset och försöker lämna sin kriminella livsstil. Hon ser många kopplingar till att leva som kristen.
– Man är fri och förlåten, men det handlar också om att verkligen känna det och om att göra aktiva val för att kunna förändra sitt liv.


Hennes inställning är att vi människor i grunden är väldigt lika. Det är en inställning som förstärkts ytterligare sedan hon började studera kriminologi.


"Det är de förutsättningar som vi haft i livet som gör att vi hamnar på olika platser."


Många undrar om hon inte är rädd när hon ska börja med forskningsprojektet. Men hon tänker inte så.
– Nä, det är ju bara vanliga människor.
Hon tycker att det är problematiskt att vi gör så stor skillnad mellan de onda och de goda.
– När man talar om de onda med barn säger man: dom som poliserna tar, dom som hamnar i fängelse, skurkarna. Men det här är konstruktioner, det som vi har bestämt i samhället.

Emma Villman upplevde att det var enklare att vara kristen när hon jobbade som diakon.


"För mig är tron något praktiskt och vardagsnära. När jag var diakon fanns det i min arbetsbeskrivning: Du ska göra som en kristen gör. Det är svårare att leva ett kristet liv när jag bara sitter och läser hela dagarna. Jag funderar också på hur jag kan motivera att jag sitter och studerar i stället för att hjälpa människor."


När hon bodde i Oslo var hon med i en kommunitet. Den hjälpte henne att hitta ett sätt att leva ut sin tro.
– Vi träffades en gång i veckan för att både be och äta tillsammans. Vi hade intentionen att leva enklare liv, ha ett öppet bord, söka stillhet. Ta ansvar för glädjen. Vi försökte hjälpa varandra och bönen hade en central plats.
Nu när hon bor i Helsingfors saknar hon kommuniteten och möjligheten att leva tillsammans och dela samma mål. Men tron finns med henne, precis som den alltid har gjort.

Läs mer i Kyrkpressen 35–36 som utkommer 30.8.

Erika Rönngård



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36