På tal om påvevalet: liberal eller konservativ?

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären.
21.3.2013 kl. 11:43
Bevakningen av religionsfrågor i sekulära medier präglas av hur smalt – och tendentiöst – man ser på det här med religion. Om en artikel eller ett inslag berör Katolska kyrkan så ”ska” det bara handla om sex: om preventivmedel och abort, om enkönade parförhållanden och pedofili. Som om det största kristna samfundet i världen inte hade något annat för sig.
Utifrån klassificeras jag som konservativ för att jag – i mina ögon föga överraskande – följer Kyrkans lära. Men i katolska sammanhang handlar axeln konservativ-liberal oftast om något helt annat, främst mässan. För eller emot tridentinsk mässa? För eller emot vilken tolkning av Andra Vatikankonciliets texter? I vilken utsträckning vill du eller vill du inte ha kvar latinet? Det är på riktigt de frågorna som väcker starka känslor i katolska församlingar i Finland och världen över. Inte abort. Den saken är vi ju överens om: du ska inte döda.
Att Katolska kyrkan sedan påven Leo XIII och slutet av 1800-talet har haft en stark social lära ignorerar massmedierna i allmänhet totalt. Hans encyklika Rerum Novarum ser fel och brister i både socialism och kapitalism och lyfter fram alla människors rätt att försörja sig och sin familj på sitt arbete i stället – nästan så långt har väl en del tänkare i ”västvärlden” tagit sig i dag, men ändå är det vi katoliker som är efter på något sätt?!
På en vanlig redaktion finns i dag journalister som är specialiserade på sport, ekonomi och politik – men det är ingen självklarhet ens för större redaktioner att någon borde vara expert på religionsfrågor och ha förutsättningar att förstå skeenden när det händer något inom den kyrkliga sfären.
Den okunskapen drabbar inte bara Katolska kyrkan. Kunskaperna om Ortodoxa kyrkan i Finland är ofta inte ett dugg bättre och skrämmande är att många journalister inte ens verkar har koll på Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, trots att den är det överlägset största samfundet i vårt land. Mina förutsättningar att förklara den katolska sakramentssynen minskar drastiskt när själva ordet ”sakrament” inte längre har någon betydelsebärande innebörd.
Utan ordet sakrament kan jag inte förklara vad det innebär att vara katolik. För i motsats till pedofili och könsfrågor är det faktiskt sakramenten som utgör hjärtat i katolicismen. Utan sakrament finns Katolska kyrkan helt enkelt inte.
Jag är alltså varken konservativ eller liberal, jag är sakramental. I centrum finns alltid altarets allraheligaste sakrament: Kristus.

Skribenten är Katolska kyrkans representant i Ekumeniska Rådets Sektion för finlandssvensk ekumenik.
Sara Torvalds



Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25