Mörker.

I mörkret låter han sig finnas

Påsk. Karnevalstämningen har avtagit och det är mörkt trots att det bara är eftermiddag. Förhänget i templet rämnar.
6.4.2012 kl. 15:00
Det är mörkt. Klockan är tre på eftermiddagen men ändå är det beckmörkt. Solförmörkelsen har redan hållit på i tre timmar och den visar inga tecken på att avta.
Tre timmar tidigare var det karnevalstämning utanför staden. Alla var där. Både de som hörde till innegänget och de som inte gjorde det. Hela stadens befolkning var där tillsammans med stadens ledning och alla prästerna. Tre män skulle avrättas på det mest förnedrande sätt man kände till, genom att bli korsfästa. Två förbrytare och en som var dömd för att han påstod sig vara Guds son.
Men den uppsluppna stämningen avtog i takt med att det blev allt mörkare. Då solen inte längre värmde blev det också kallare och folket svepte sina mantlar tätare omkring sig. Man började skruva på sig oroligt: vad var det egentligen som hände? Det var inte lika roligt längre. De yngsta barnen började gråta och man började sakta söka sig hemåt fast männen på korsen fortfarande var vid liv. Folket lämnade tillställningen innan den nått sin kulmen.
Det var en decimerad skara som fanns kvar när klockan närmade sig tre. Soldaterna fick inte lämna sin post, så de stod kvar. Några av vännerna till Jesus, han som dömts för att han påstod sig vara Guds son, stod också i närheten och såg på. Det var bland andra några kvinnor och en ung man som följt honom från Galiléen.
Då ropar Jesus: Eli, Eli lema sabachtani. Vad säger han, undrar folket, ropar han på Elia? Nu ska vi se om Elia kommer och hjälper honom. Och Jesus ropar en gång till med hög röst: Far, i dina händer lämnar jag min ande. Och när han sagt det slutar han andas.

Då brister förhänget i templet i två delar, uppifrån ändå ner. Det betyder att vägen till Gud öppnar sig. Marken skakar och klipporna rämnar. Gravar öppnar sig och många döda vaknar till liv igen och går in i staden. Det är en underdrift att säga att de som är ögonvittnen till denna mörka stund är rädda.
Men i detta kaos står en man, en romersk officer, som ser det som sker. När han ser allt går det upp för honom att Jesus, mannen vars död han nyss bevittnat, är Guds son. Officerens reaktion är fascinerande: han prisar Gud. Han har nyss medverkat till att Guds son blivit oskyldigt avrättad. Och han prisar Gud. Som om han sa: Jag har nyss dödat din son, Gud, all ära till dig. Det är nog inte den repliken jag skulle använda i den situationen.

Det verkar som om han redan tjuvläst slutet av evangeliet och visste hur det kommer att sluta. Han verkar förstå det som ingen annan förstår i den stunden, Guds räddningsplan. Det förstår inte ens lärjungarna. Åtminstone har officeren en stark tro på att Gud kommer att ställa allt till rätta igen oavsett omständigheterna. Vilket Gud kan.
Jag har svårt att föreställa mig det mörker som härskade över jorden då Jesus dog. Det är bara följa med nyheterna för att vi ska få belägg för att människor försätts i mörker än i dag genom olika katastrofer som drabbar dem på det personliga och det kollektiva planet. Katastrofer som förorsakats av både medmänniskor och naturens krafter. Men skillnaden är ändå den att vi vet hur evangeliet slutar. Vi vet att Jesus uppstod och att han ger oss hopp i vårt mörker. Även om det inte alltid känns så.
Jesus låter sig ofta finnas i våra djupaste mörker och mest hopplösa situationer. Det var ju där den romerska officeren upptäckte honom.

Efter att tsunamin dragit över Indiska oceanen på julannandagen 2004 tog många thailändare som bodde norr om Khao Lak – där de flesta finländarna omkom – sin tillflykt till Gud. Två små nya kyrkor grundades i staden Takuapa och fiskarbyn Nam Kem. Den thailändska pastorn som flyttade till Takuapa för att grunda församlingen där säger att folket upptäckte att Jesus var den som bar när allt annat rämnade.


Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.

Johan Sandberg



förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04

utställning. Sedan 2014 har den svenska konstnären och fotografen Ilar Gunilla Persson samlat på berättelser av HBTIQ -personer (homo, bi, trans, interkönade, queer) som har en bakgrund i ett religiöst sammanhang eller i en annan stark ideologi. Berättelserna har hon sedan fotograferat. 12.6.2019 kl. 11:02

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12