Korset, våld och omoral

Ledare. För en dryg vecka sedan uppmanade Europadomstolen Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. Enligt domstolen kan krucifixen stöta barn som inte är kristna. 12.11.2009 kl. 00:00

Jan Lindroos


Att ha dem framme är därför brott mot artikel 2 i protokoll nr 1 (där talas om rätt till undervisning). Ärendet prövades i förening med artikel 9 (tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet) i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Den som hade anmält de farliga krucifixen, fru Soile Lautsi i Abano Terme i Italien, fick 5 000 euro i ersättning för ideell skada. Skadan hade uppstått då hennes två barn i sin skola stött på krucifix i skolans alla klassrum.
Enligt Lautsi stred detta ”mot hennes rätt att tillförsäkra deras uppfostran och undervisning i överensstämmelse med hennes religiösa och filosofiska övertygelse, i enlighet med intentionen i artikel 2 i protokoll nr 1. Exponeringen av korset hade också kränkt hennes samvetsfrihet och religionsfrihet, som skyddas av artikel 9 i Konventionen”(se närmare: http://www.echr.coe.int och där Lautsi v. Italy).

Hur det sist och slutligen går i fallet Lautsi versus Italien återstår att se. Representanter för Italiens regering har meddelat att de kommer att begära att ärendet tas upp till ny behandling. Om detta beviljas faller det slutliga avgörandet efter den nya behandlingen och till dess får krucifixen finnas kvar.
Som en kuriositet kan nämnas att krucifixaffären också togs upp på senaste veckas kyrkomöte i Åbo. Detta med anledning av en fråga under kyrkostyrelsens frågetimme. Frågan föranleddes av att Soile Lautsi är född i Finland. Numera är hon dock italiensk medborgare.

Affären väcker tankar och känslor. Ett exempel på detta är den första ledare som Helsingin Sanomat skrev 5.11.  I ledaren, som fokuserade på symbolernas betydelse för vår förståelse av verkligheten, konstaterades bland annat: ”Om man gör sig av med symboler som hänvisar till den kristna traditionen erövras utrymmet av kommersiella och nationalistiska symboler. En sådan utveckling minskar förmodligen ytterligare vår förmåga att läsa andra religioners läror och traditioner – samt också ateismen.”

Det är lätt att säga amen till det som HS skriver. Det torde till och med Lautsi kunna göra vilket hon indirekt också har gjort. För henne är det ju inte krucifixet som sådant som är problemet, utan det faktum att det står för den kristna tron. Det är budskapet i symbolen som hon riktar sig mot.
Det som stör hennes ateistiska övertygelse och hennes rätt att uppfostra sina barn enligt den är att symbolen för en konkurrerande övertygelse hänger på väggarna i barnens skola.

För alla dem för vilka korset inte är en dårskap utan ett tecken på Guds kraft och hans kärlek till oss människor är Lautsis korståg – om uttryckt tillåts – naturligtvis allt annat än välkommet.
Ur ett principiellt perspektiv kan aktionen i alla fall mana till efterföljd. Är det inte hög tid att vi alla reagerar kraftfullt på sådant som enligt bland annat vår kristna övertygelse är oacceptabelt? Och är det inte hög tid att aktivt slå vakt om det kristna budskapet och dess symboler?
Vi översvämmas av andra symboler som står för tvivelaktiga moraliska värden, för våld, för inställningar och attityder som förnedrar svaga. I dessa svallvågor av symboler drunknar korset och dess budskap alltför lätt.

I stället för att enbart ta avstånd från det som svårligen kan betecknas som annat än krucifixfobi har vi kanske orsak att ställa oss frågan vilka symboler som talar om värden som gör att kristna föräldrar inte kan uppfostra sina barn som de vill.


Stig Kankkonen



asylpolitik. Solen sken över ett välfyllt torg i Jakobstad på lördagsförmiddagen. Men det tema som lockat cirka 500 personer dit var inte lika positivt. Manifestationen var ett uttryck för missnöje över det man upplever som en inhuman finländsk flyktingpolitik. 28.4.2018 kl. 13:48

Kyrkpressen. En chockhöjning av postens distributionsavgifter tvingar Kyrkpressen till inbesparingar. Under sommarmånaderna utkommer tidningen varannan vecka. 26.4.2018 kl. 20:52

PROFET. Jordan Peterson är Youtube-ålderns vishetslärare, och unga män följer honom i stora skaror. Kan en äldre herre som uppmanar killar att rycka upp sig och stå raka i ryggen vara farlig? Kanske. 26.4.2018 kl. 16:48

Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12

flyktingar. Efter ett nytt avslag på sin asylansökan håller familjen Gill på att ge upp. 16.4.2018 kl. 09:15

Tjänster. Kyrkoherdetjänsten i Saltviks församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Peter Blumenthal. Det meddelar domkapitlet. 13.4.2018 kl. 16:06

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14