Därför väckte Maria Magdalena debatt

Kyrka. Mårten Wallendahl har skrivit en pro gradu-avhandling om pjäsen Maria Magdalena som uppfördes och debatterades våren 2006.
1.7.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Mårten Wallendahl säger att det är en kombination av många element som gjorde att diskussionen om pjäsen Maria Magdalena blev så omfattande.

– Ska människor vända sig till kyrkan endast för bröd? Eller kan skådespel tillföra något? Det här finns det helt klart olika åsikter om, säger Mårten Wallendahl och syftar på diskussionen om pjäsen Maria Magdalena.

Bara sättet på vilket debattörer omnämnde pjäsen, som uppfördes våren 2006, vittnar om åsiktsskillnader – allt från teater, dialog, passionsdrama och föreställning användes för att beskriva monologen.

Avhandlingen Bröd och skådespel åt folket? - Mediediskussionen om monologen Maria Magdalena ger ett svar på varför pjäsen blev så omdiskuterad. Wallendahl har kommit fram till att det är flera faktorer som ledde till att diskussionen tedde sig som den gjorde. Fem element i kombination orsakade debatten.

– Hade ett enda av de fem saknats hade inte diskussionen sett ut som den gjorde eller kanske inte ägt rum över huvudtaget, säger Wallendahl.

De fem elementen är kvinnan, sexualiteten, den sakrala lokalen, tolkningen och media.

– Hade en pjäs om en manlig lärjunge väckt samma problem? Eller är det frågeställningen om att Jesus kan ha väckt åtrå hos en kvinna som ledde till problem, funderar Wallendahl.

Han fortsätter med att fråga sig om samma känslor väckts om pjäsen inte framförts i kyrkorum och församlingssalar. Eller låg problemet i att en berättelse som uppfattats som helig satts in i en vidare kontext?

– Får man dra egna slutsatser och göra antaganden?

Medieuppbåd

Slutligen lyfter han fram medierna. Hade debatten alls ägt rum om pjäsen inte tagits upp av dem?

– Via media fick många människor en bild av pjäsen och de största åsiktsutbytena ägde rum innan de flesta ens sett pjäsen. Praktiskt taget alla finlandssvenska tidningar samt tv och radio tog upp problematiken och flera finska hakade på. Fokus låg på konflikterna.

Han sammanfattar och säger att alla faktorer tillsammans formade debatten och gjorde den så omfattande.

– Sedan kan man ju fråga sig om det var lyckligt eller olyckligt att det blev som det blev. Några egentliga konsekvenser för kyrkan fick pjäsen inte. Men den hade knappast blivit en sådan publiksuccé om det inte var för uppståndelsen.

Läs mera i Kp 27/2008.

Christa Mickelsson



Ärkebiskop Leo från Finlands ortodoxa kyrka och Lappobiskopen Simo Peura från Finlands evangelisk-lutherska kyrka deltar i de katolska biskoparnas synod i Rom 7–28 oktober. 5.10.2012 kl. 16:20

KP:s grafiker Malin Aho bjuder läsarna på konstnärlig ögonfröjd. 5.10.2012 kl. 16:01

Församlingspastorn Mia Bäck har fått Prästförbundets praktiska stipendium på 6 000 euro. 5.10.2012 kl. 10:46

Marika Westerling kände sig udda i sammanhang där alla gifte sig och fick barn. Hur hittar man ett inre lugn då nästan allt man önskar sig är en egen familj? Den frågan har hon inget svar på och inte heller blev hon av med sin rastlöshet förrän hon själv fann en livskamrat 5.10.2012 kl. 00:00

teckenspråk. Kyrkans webbsidor på finlandssvenskt teckenspråk, Kyrkan och teckenspråk, har publicerats. 3.10.2012 kl. 12:38

Årets präst. Kaplanen Taina Manninen har utsetts till årets präst 2012. Styrelsen för Finlands kyrkas prästförbund valde Manninen som är kaplan i församlingen i Kajana med motiveringen att man i år ville lyfta fram en präst som utför vardagligt församlingsarbete. 2.10.2012 kl. 20:00

Österbottens tingsrätt har dömt en lekmannapredikant till böter för offentlig uppmaning till brott. 2.10.2012 kl. 12:00

De åländska församlingarna vill helst organiseras i en samfällighet eller en enda stor församling. Också tanken på mer självstyre väcker genklang hos många. 2.10.2012 kl. 09:45

Ett enkelt underlag och ett öppet hjärta. Det är receptet för den kravlösa tillvaro som drog över tusen Taizévänner till Helsingfors förra helgen. 1.10.2012 kl. 15:14

Över tusen Taizévänner från 26 olika länder har intagit Helsingfors med bön, stillhet och gemenskap. 28.9.2012 kl. 20:34

Sjömanspastor Ben Thilman (56) har valts till omsorgspräst vid Kyrkans central för det svenska arbetet på kyrkostyrelsen. 27.9.2012 kl. 16:25

Den nya biskopen i Kuopio Jari Jolkkonen är en lutherkännare som gillar skogen som plats både för jakt och meditation. Han är bekymrad över dagens skola som är duktig på att ge kunskap men där det är svårt att växa som människa. 27.9.2012 kl. 00:00

Han var en troende som blev ett världens barn men hittade tillbaka till Gud via självkännedom och psykologi. Livsresan och insikterna har blivit många böcker och ett företag som utbildar mentorer och arrangerar retreater för den som vill bli vän med sin själ. 26.9.2012 kl. 12:41

Borgåbiskopen bäst i klassen på sociala medier. 25.9.2012 kl. 11:07

Kraven som vårt land ställer på flyktingfamiljer som vill återförenas är oskäliga. Det säger ärkebiskop Kari Mäkinen efter sitt Afrikabesök. 24.9.2012 kl. 10:50

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00