På gott och ont

Ledare. Nr 14/2008 Kommentarerna till Markku Koivistos meddelande att han lämnar evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och startar processen för att bilda en egen kyrka har sammantaget varit att beslutet är på gott och ont. 3.4.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

De som ser det som något gott menar att Nokiamissionen och dess ledare redan hade blivit en belastning för kyrkan.
Det har varit tunnsått med konkreta exempel på varför, men en rätt allmän bedömning förefaller vara att Koivisto och hans rörelse med sin ”överandlighet” utmanar dels vardagskristenheten i folkkyrkan, dels ställer till med teologiska problem för kyrkan och dess ledare.
Då Koivisto och Nokiamissionen går blir kyrkan kort sagt av med ett irritationsmoment, en sten i skon.

De som ser Nokiamissionens brytning med kyrkan som något ont har en närmast diametralt motsatt uppfattning om verkligheten.
Enligt dem har den karismatiska Nokiamissionen varit ett positivt alternativ till den ofta likgiltiga lunken i en utslätad och ljum folkkyrka. Rörelsen har som en inomkyrklig rörelse på ett positivt sätt utmanat stelnande strukturer och aktiviteter och varit exempel på en levande andlig aktivitet och gemenskap.
Koivisto och Nokiamissionen är alltså inte en sten i skon utan salt och ljus.

Oberoende av hur man bedömer brytningen mellan Nokiamissionen och kyrkan är det ett faktum att det var Nokiamissionen, i praktiken Markku Koivisto, som valde att gå.
Hans motivering för beslutet var i korthet att han inte längre kunde dela den kyrkas tro och lära som han så länge och frenetiskt kämpat för att få tjäna som präst. Och som han bara någon vecka tidigare hade velat bli biskop i.

Lite märkligt ter sig Koivistos intresse för biskopsämbetet i ljuset av vad som sedan skedde. Till biskopens centrala uppgifter hör ju att ansvara för kyrkans enhet och för att kyrkans uppgift sköts troget i församlingarna i enlighet bland annat med kyrkans bekännelse, kyrkolagen och kyrkoordningen.
Det låter inte som en uppgift för en person som har en plan B som går ut på att han skuddar kyrkans stoft av sina fötter för att bilda en egen kyrka. Och detta därför att han inte delar den tro som han förväntas försvara som biskop.

Ännu märkligare blir detta av det faktum att krafterna bakom Nokiamissionen av allt att döma redan i över ett år haft långt gångna planer på en egen kyrka.
Varför skulle man annars ha bett om ett förhandsbesked av Patent- och registerstyrelsen om grundandet av ett religiöst samfund?
Den fråga som osökt inställer sig är om avsikten med Markku Koivistos deltagande i biskopsvalet i Tammerfors stift endast och enbart var att bädda för maximal publicitet för beslutet att lämna kyrkan?

En annan fråga som inställer sig är vad kyrkan kan göra för att förebygga eller förhindra ytterligare splittring.
Åtminstone fallet Koivisto visar att det kan vara svårt, ibland omöjligt. De som överväger att förr eller senare bryta med kyrkan sitter med praktiskt taget alla trumf på hand. Med konkreta planer i kassaskåpet kan de ställa krav som inte kan diskuteras, vänta och se hur kyrkan reagerar och agerar och sedan antingen uteslutas eller välja att självmant gå.

För kyrkan, i mycket vid bemärkelse, gäller det därför att i så stor utsträckning som möjligt och rimligt undvika provokationer som föder och när tankar på splittring.
Med möjligt och rimligt avses att kyrkan självfallet måste dra gränser för vad som kan tillåtas och tolereras inom dess ramar. En stor utmaning här är att dra gränser som är i enlighet med och kan motiveras med det som gäller för kyrkan, dess tro och lära.

Att gränsdragningar och markeringar i dag sker uteslutande eller ens primärt med de kriterierna är tyvärr inte alltid självklart eller entydigt.
Ibland förefaller kyrkliga beslutsfattare benägna att dra gränser som är lättare att dra (ordningsgränser) än andra (lärogränser) därför att man tror och hoppas att just de gränser man drar är populära. Det senare för att i möjligaste mån dämpa medlemsflykten.
Den filosofin kan inte försvaras. Om kyrkan sviker i fråga om tro och lära saknar antalet medlemmar betydelse samtidigt som det blir kyrkans avgud.

Kyrkans mission är inte att ha så många medlemmar som möjligt utan att rent förkunna evangelium och förvalta sakramenten så att människor kommer till tro och bli frälsta.

Stig Kankkonen



upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07

tjänst. Biskop Björn Vikström har sökt en universitetstjänst. Blir han vald siktar han på att tillträda i augusti–september 2019. 14.3.2018 kl. 09:27

retreat. Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år. 2.3.2018 kl. 11:12

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00