Flera gick i gudstjänster i fjol än än året innan, visar statistiken

Sex församlingar i Borgå stift växte - det finns ljuspunkter i statistiken

MEDLEMMAR.

Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken.

17.3.2026 kl. 19:00

Tre svenska Helsingforsförsamlingar och församlingarna i Larsmo, Pedersöre och Åbo växte i medlemsantal under år 2025. Flera medlemmar nu än i fjol har Johannes, Petrus och Olaus Petri i Helsingfors.

Det är ljuspunkter i den stora helheten i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Summa summarum är nettot för församlingarna i Borgå stift, som i kyrkan i stort, att man tappar i medlemsantal. Men flera än året innan går i gudstjänsterna, och flera döps.

I över hälften, 24 av stiftets församlingar, döptes fler barn, och ibland någon nytillträdd ungdom eller vuxen, som nya medlemmar i kyrkan.

I det känt barnrika Larsmo är trenden stadig från år till. Här döptes i fjol 115 barn. Efter år med svagare siffror har många andra församlingar en tydlig vändning uppåt. I Petrus och i Åbo svenska var det tiotals fler dop än året innan.

– Vi vet att vi har många barnfamiljer på vårt område och vi har också varit med i en dopkampanj, säger Pamela Granskog som är viceordförande i församlingsrådet i Petrus.

Också den nya barnkörssatsningen Jubla tillsammans med andra församlingar i Helsingfors, som Petrus har organiserat, tror hon tilltalar familjer i huvudstadens norra stadsdelar.

Att den karismatiska, konservativare Puls­gemenskapen 2024 gick ur Petrus och startade eget tror hon inte har haft stor inverkan på medlemstalet.

– Så många var medlemmar i också andra församlingar och samfund, säger Pamela Granskog.

Borgå stift 2025:
1 700
döpta
1 400 valde medlemskap
2 250 lämnade kyrkan
2 900 döda

Död och hög ålder största faktorn

I medierna får de som aktivt väljer att lämna kyrkan oftast de stora rubrikerna. Men åldersstrukturen, och döden, är fortfarande den största enskilda faktorn kring medlemstalet.

De äldre generationerna, där det var vanligt att så gott som alla hörde till kyrkan, går nu bort. Närmare 3 000 avlidna i kyrkans svenskspråkiga församlingar begravdes ifjol. Särskilt berördes församlingarna i Ekenäsnejden, Sibbo och Borgå nu hårt kring den siffran.

Men också den boomen i åldersdemografin kan småningom vara förbi. Särskilt i de större städerna hade flera församlingar en nedgång i antalet döda från året innan.

Många lämnar kyrkan – och andra går med

Näst efter de skaror som har gått bort berör ändå utskrivningarna kyrkan starkt. I Borgå stifts församlingar tog omkring 2 200 personer under fjolåret beslutet att inte längre vara med.

Men också den negativa spiralen håller på att plana ut. Drygt 1 400 beslöt nämligen samtidigt i fjol att gå in och bli medlemmar i en svenskspråkig församling.

En huvudstadsförsamling som Matteus eller den lilla utlandsdominerade Tyska församlingen hade i fjol fler som valt medlemskapet än trätt ur. Plusset är visserligen bara en handfull personer.

I Petrus, Esbo svenska och i stadsförsamlingar i Österbotten som Jakobstad och Nykarleby avtog utskrivningarna tydligt under fjolåret.

Mycket gratis av flyttrörelsen

I folkkyrkan har den allmänna flyttrörelsen en stor inverkan. Vi flyttar inåt mot Helsingforsregionen, Åbo och Vasa, vilket syns i församlingsstatistiken. Helt och hållet ut ur det svenska Finland och Borgå stift flyttar också en liten ström, men också den avtog.

Stora Johannes församling i Helsingfors med drygt 11 000 medlemmar ökade mest i stiftet, med över 90 medlemmar, men i huvudsak genom inflyttning. Johannes gick 2025 om Domkyrkoförsamlingen i Borgå som tredje största svenskspråkiga församling i landet.

Som ”inflyttare” räknas också de som, ofta i tvåspråkiga familjer, väljer den svenskspråkiga församlingen på orten.

Förre domkapitelsnotarien Gunnar Grönblom, som har intresserat sig för stiftets medlemsutveckling under 100 år, säger att det har betydelse. Det går fler från en finsk församling till en svensk än i motsatt riktning.

– Ungefär i relationen 2:1, säger han.

Förlorare i flyttrörelsen är små församlingar som i Solf eller Kvevlax, men också villaenklaven Grankulla eller Väståboland har på kort tid tappat många avflyttare.

Artikeln fortsätter efter grafiken

”Hoppsan, såna siffror”

– När jag satt och gjorde verksamhetsberättelsen såg jag plötsligt att hoppsansa, här var siffrorna inte som de senaste tre åren! säger Sara Grönqvist, kyrkoherde i Väst­åboland.

Väståbolands vidsträckta skärgårdsförsamling drabbas just nu av alla negativa trender på en gång. Både skärgården och centralorten Pargas sägs tappa invånare inåt mot Åbo.

– Men vårt största minus är skillnaden mellan döpta och döda, omkring hundra personer på ett år, säger Sara Grönqvist.

Församlingen hon leder tappade totalt över 220 medlemmar i fjol. Några går in i kyrkan här, ofta för att kunna gifta sig eller vara faddrar, eller så är det den allmänna oron för världsläget, säger hon. Men varför 80 personer i fjol valde att gå ur församlingen kan Sara Grönqvist inte svara på.

– Jag brukar ibland ringa och hälsa de nya välkommen. Men till dem som skriver ut sig har jag inte brukat höra av mig. Vi kanske borde. Jag ska tugga på det, säger Sara Grönqvist.


Jan-Erik Andelin


KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55