Efter nyår 2024 bröt samarbetet mellan den svenska och den finska församlingen i Sjundeå samman. Konflikten har lett till att personalen mår dåligt i jobbet och till fyrdubblade kostnader för arbetsplatshälsovården.
I en utredningen, gjord av den tidigare domkapitelsnotarien i Borgå‑stift Clas Abrahamsson och prosten och den tidigare kyrkoherden i en annan församling Hannu Pöntinen, föreslås att man utreder om församlingarna i Sjundeå borde slås ihop med Kyrkslätts samfällighet.
Problemen har pågått i minst 15 år, enligt biskop Bo‑Göran Åstrand, som tidigare har intervjuats om frågan av Svenska Yle.
Oenigheterna sägs komma sig av att församlingen år 2000 delades i en svensk- och en finskspråkig församling. I den samfällighet som bildades har de svenskspråkiga nästan hela tiden fått se de finskspråkiga delen dominera både kyrkorådet och kyrkofullmäktige, vilket har försvårat beslutsfattandet.
Klassas som krisförsamlingar
Församlingarna är små. Den finska har omkring 2 500, och den svenska 1 300 medlemmar. På tio år har båda församlingarna förlorat över 700 medlemmar, trots att Sjundeås befolkning inom pendlingsavstånd från huvudstadsregionen inte har minskat. Också ekonomiskt klassas båda församlingarna genom Kyrkostyrelsens kriterier som krisförsamlingar.
Konflikten anses i utredningen också bero på att samfällighetens ekonomi redan handhas av ekonomichefen i Kyrkslätts samfällighet, vilket gör kyrkoherdarnas roller i Sjundeå oklara.
Ovanlig modell, men inte unik i stiftet
Abrahamsson-Pöntinen-utredningen rekommenderar att man utreder en fullständig sammanslagning av samfälligheterna i Sjundeå och Kyrkslätt. Det skulle tidigast kunna göras år 2029.
Det är ovanligt med samfälligheter som går över kommungränserna. Sådana finns ändå, bland annat i Agricola-samfälligheten kring Lovisa och i Åboland, där städerna Åbo och Sankt Karins församlingar bildar samma samfällighet.
Korrigerat felskrivning om församlingsdelningen, måndag kl. 11.
