Rasmus Fotoman är av generationen som formades av Totorock och lovsång.

Rasmus Forsman: ”Programmet ska bidra med en tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka till lite”

radio.

Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman.

27.10.2025 kl. 09:42

Efter en paus på drygt tre år är programmet med kristen musik Tack och lov tillbaka på måndagskvällar i Yle Vega. Ny skivpratare och redaktör är Rasmus Forsman från Vallvik i Korsholm. Radiojobbet ska han sköta vid sidan av vardagskneget vid en golvläggningsfirma.

Är ”Tack och lov” primärt ett andligt program eller ett musikprogram?

– Jag säger ett andligt program, utan vidare. Det ska få vara mer än ett önskeprogram och bidra med andlig kost eller någon tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka lite. Jag har en förhoppning om att det bland önskelåtarna går att skönja en röd tråd att knyta ihop. Kanske jag kan öppna med något bibelord eller en tanke eller någonting sånt.


Hur fick du jobbet?

– Jag fick frågan när Stefan Härus (programledare till 2022) lade av. Men då hade jag inte tid och det var stora skor att gå in i. Nu fick jag frågan på nytt i december. Jag sa diplomatiskt att jag skulle fråga min fru och tänkte att hon väl säger nej. Men hon tyckte att – varför inte?


Är Tack och lov uppbyggt som förr?

– Det blir lite kortare än tidigare, 37–38 minuter och sänds efter måndagarnas aftonandakt klockan 19.22. Kanske tre–fyra låtar faller bort nu.


Hur förberedde du nystarten?

– Jag gjorde tre pilotsändningar, två vanliga avsnitt och sedan en special. Jag gör programmen hemma, jag har så pass bra utrustning. Jag har också gjort aftonandakter och Andrum hemma.


Hur får du tag på musiken?

– Jag kommer åt Yles arkiv och hämtar musiken där. Men senast fanns bara sex av tjugo önskade låtar i arkivet. Jag har 500–600 skivor själv. Stefan Härus hade ett betydligt större arkiv av rent fysiska skivor och cd-n.


Bandat alltså och inte direktsänt. Hur ska man önska en låt som lyssnare?

– Mejladressen är den enda kanalen. Det har också varit tal om att man skulle kunna lämna ett röstmeddelande via Yles sidor.


Kristen musik kan ju också vara klassiskt, körmusik … Tack och lov tycks hålla sig till popgenren och kristna band?

– Det är önskemålen. I det första programmet var det körsång, lovsång, soloartister och något band. Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt. Ser man till exempel på Sverige så finns det ju inte så många kristna band. Det är mest lovsångsbetonat och många låtar är nästan som på 80-talet.


Har du varit med i körer eller band?

– Jag sjöng i Bighill Singers i 15 år, där gav vi ut tre album innan vi nyligen tog paus. Jag ledde Oikumenekören i fem–sex år, och när jag var pastor i Borgå ledde jag en mindre gospelkör.


Musicerar du nu själv i någon församling? Ditt huvudinstrument?

– Keyboard är det jag spelat längst. I (pingstkyrkan) Elim i Kvevlax hoppar jag mest in på akustisk gitarr, särskilt när jag leder lovsång. Men jag tycker om bas. Det är ju bara en ton i taget då. Fast felprocenten blir ju större då om man mokar... (skratt).


Din egen favoritlåt inom musik överlag?

– Jag var tio när jag hörde Totos Rosanna, det var en upplevelse, och jag skulle bli musiker. När jag växte upp tyckte jag 80-talets lovsånger var dåliga, och dåligt framförda låtar – tills jag insåg att lovsång handlar om någonting annat.


Vad tänker du på när du hör uttrycket ”tack och lov”?

– Jag tänker på mamma, hon kunde uttrycka sig skojfriskt. Jag tänker på hennes många roliga uttryck.


Tack och lov sänds måndagar kl. 19.22 i Yle Vega. Mejladressen för att önska musik är tackochlov@yle.fi.

Text: JAN-ERIK ANDELIN


Övriga. Finländarna är ett tystlåtet folk som ogärna pratar med främmande människor. Om och om får vi höra denna sanning om oss själva, om och om upprepar vi den. Det krävs något utöver det vanliga för att vi ska kommunicera verbalt med vilt främmande människor på gatan. 1.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05