Språk förde Juhani Jäntti till Lärkkulla som nu firar 75 år

"På Lärkkulla är det fullt hela tiden”

LÄRKKULLA.

Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år

2.9.2025 kl. 20:00

”På en avlägsen höjd” har Lärkkulla stiftsgård verkat ett stycke utanför Karis samhälle sedan 1950. I dag är det nästan ständigt fullsatt på kursgården och folkhögskolan, säger direktor Juhani Jäntti. Men bland Karis­borna som vandrar förbi nere på vägen är det många som aldrig har kommit sig för att titta in, trots att många har gått sin skriftskola här, eller lekt på området som barn. På jubileet lördagen den 13 september hoppas han att många ska göra det.

Vad doft och smak på Lärk­kullas 75-årsjubileum?

– Under de 35 åren jag har varit här har vi aldrig haft öppna dörrars dag. Det enda jag har hittat i vår historia var i januari 1950, när Lärkkulla invigdes officiellt. Kurserna hade då redan börjat i november 1949.

Annat på jubileumsprogrammet?

– Jag har en tillbakablick på Lärkkullas historia, bland annat om hur ”vi är så söta” – skolan fick chocklad och kakao som donationer från Amerika. Allt var på kuponger och kort på efter kriget, och det blev faktiskt värt en miljon mark (cirka 50 000 euro i dag).

– Så blir det rundvandring på området med en av våra lärare som har specialiserat sig på arkitekterna Hilding Ekelund och Eva Kuhlefeldt-Ekelund, som har ritat skolan. Och så har vi två konserter på gården.

Varför byggdes Lärkkulla just i Karis?

– För att vara neutralt, varken i Åbo eller Helsingfors, utan mittemellan. Processen började på 1930-talet, och efter ett långt sökande valdes kullen här där ett tidigare barnhem hade stått, och brunnit ner. Med lärkträden här blev det Lärkkulla. Kyrkan hade en stor roll, men det kom också pengar från Sverige och mycket gjordes på talko. Bland annat donerades 1 500 stockar .

Lärkkulla har också en roll i stiftet. Vilken är balansen mellan skola och det nationella?

– Så länge jag har varit här och kan blicka bakåt har det varit stabilt. Vi arrangerar 15–20 personalutbildningar per år, kyrkoherdekonferenser, Ungdomens kyrkodagar, värdeakademier, gospelveckoslut … Men då måste vi helt enkelt bara tömma våra internat och ordna lägerskolor och sånt, för vi ryms inte alla. Vi har 65 bäddplatser för folkakademin; sammanlagt 104.

Hur har folkakademin utvecklats?

– År 1996 hade folkakademin 24 studerande, men året före coronapandemin 124 ! I höst började vi med 115. Vi fokuserar i dag på integrationsutbildning och språk. Jag har sagt att vi varje år ska ha någonting nytt på programmet. I år är det vårdsvenska.

Hur ser samarbetet med församlingen ut?

– Samarbetet med Karis-Pojo församling är gott. Vi har ju inte heller en egen präst här längre; både Pastorshuset och Rektorshuset är numera internat. Församlingen använder inte Lärkkullas utrymmen, här är fullt överallt.

Kända Lärkkullaalumner, före detta elever?

– Mark Levengood gick sin skriftskola här på Lärkkulla. Jag bjöd in honom till jubileet, men det passade inte hans program. Och flera finlandssvenska musiker och sångare har gått här.

På vilket sätt syns Lärkkullas kristna profil?

Den är frivillig, men det finns alltid tillgång till vårt kapell. Vi har många muslimer och buddhister här och vi säger inte att de aktivt ska delta. Men vi försöker baka in i vår undervisning att man ska förstå vilken roll kyrkan och tron spelar i vårt samhälle.

Din favoritspot på Lärkkullaområdet?

– Matsalen. Där träffas vi alla.

Text: Jan-Erik Andelin
Foto: Emilia Nyberg


SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00