Patrik Hagman och Emma Audas i Vadstena klosterkyrka.

Audas, Hagman: De har sett hur vinden vänder i Svenska kyrkan

Svenska kyrkan.

I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska
Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan.

30.12.2024 kl. 19:00

Även i anrika Vadstena finns det skandinaviska villaområden. Stadsplanerade och utströdda på gamla åkrar bor folk längs gårdsgatu­bågar med aroniahäck mot grannarna.

Emma Audas och Patrik Hagman bor i ett sådant. Deras hus är modernt och har ett stort vardagsrum med högt till tak och glasfasad, nästan som ett ambitiöst kapell i modern kyrkoarkitektur.

– Här ska man kunna ha fest! säger Emma och Patrik. – Vi pratar mycket om fest. Vi behöver lite mer kaos i våra kristna sammanhang. Färre kafferep, mer fest!

Emma Audas och Patrik Hagman bor i Sverige sedan år 2021. Emma hade blivit uppmuntrad att komma över för att jobba som pilgrimspräst, och vips hade Linköpings stift inom Svenska kyrkan ordnat ett jobb också åt hennes man Patrik. Så han lämnade jobbet som universitetslärare vid Åbo Akademi, och kyrkomötet när hans mandatperiod var slut.

I vardagen tycker de att det offentliga Sverige fungerar knökigt och oöverskådligt; Finland känns ofta som 30 år modernare.

Men det vi skulle tala om var Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan – bort från det ängsliga

Patrik: Kyrkan fungerar väldigt väl. Där tycker jag inte att systemen trasslar. Det finns en rörlighet i hur man tänker kring vad man arbetar med. Kyrka är ju i jättehög grad rutin, men man är väldigt inriktad här på att förändra saker och möta trender. Det är på allvar, på ett helt annat sätt än jag uppfattar att det är i Finland.

Emma: Ändå finns här ett ganska starkt main­streamideal som jag inte känner igen från Finland. Jag föreläste för ett gäng kyrkvärdar om gudstjänsten och då sade prästen som hade bjudit in mig att hon till en början hade varit lite nervös, för att hon tyckte jag var så spetsig eller bara så tydlig. Där är jag så glad över vår (finlandssvenska) accent, för det gör att vi hela tiden utstrålar genom vårt tal att vi liksom inte hör till gruppen fullt ut.

"Rörelsen är inte längre mot den ängsliga, försiktiga kyrkan. Vi ser Svenska kyrkan expandera, nå ut och locka människor."

Patrik: Men ändå är rörelsen inte längre mot den ängsliga, försiktiga kyrkan. Tvärtom ser vi Svenska kyrkan expandera, nå ut och locka människor. Och skillnaden mellan vanliga församlingar är ändå mycket större här, i liturgiska uttryck och framtoning. Besöker du Sankta Clara, Sankta Katarina och Sankt Matte­us i Stockholm så skulle många tro att de är från tre olika kyrkosamfund.

Svenska kyrkan har ju sedan 60-talet, men tydligt på 90-talet med ärkebiskop KG Hammar, aktivt gjort upp med den gamla bilden av kyrkan som sträng och auktoritär och en kyrka som har svar på alla frågor. Och det här har sipprat ner till varenda kyrkvärd hela vägen från biskoparna. Och det har fungerat. Med undantag av väldigt speciella miljöer hittar du inte någon under 70 i Sverige som har en bild av Svenska kyrkan som sträng, auktoritär och gammalmodig. Den bilden är faktiskt borta.

– Vi har en förändring i samhället i Sverige där politikerna plötsligt tävlar om vem som kan vara hårdare och striktare. Då ser människorna att Svenska kyrkan står för allt det som vi alla stod för innan. Att kyrkan har en tradition som är djup och rik, som gör att den har någonting att säga. Och alla dessa vackra kyrkor med all den här vackra musiken. Folk gör inte kopplingen att kyrkan är de stränga som bara hatar homosexuella.

"Kanske var det helt avgörande för kyrkans överlevnad och förtroende."

Emma: Jag minns ju hur man i Finland har talat om Svenska kyrkans förfall; att den är politiserad och bara pratar om klimatkrisen, feminism och andra samhällsfrågor. Jag tänker att det har varit nödvändigt för kyrkan här att visa att man finns i samma verklighet som människorna. Om man vågar tro på Andens ledning så kan man se att det kanske var helt avgörande för kyrkans överlevnad och förtroende. Och nu ska vi arbeta på att visa på den verklighet som är större än vi kan ana.

– Under en tid fanns Jesus mest med som en etisk förebild och kanske som en profet. Men andligheten har verkligen gjort en comeback. inte minst genom människor från andra kulturer och annan religiös bakgrund. ”Gud” räcker inte längre till för att ta fasta på vad vi som kyrka gör och tror. Det finns ingen efterfrågan mera på, vad ska man säga …?

Patrik: ... det utslätade, kanske? Jag har ju precis kommit med en bok om Jesus. När jag är ute och pratar om den med folk så märker jag hur bilden av Jesus har förblivit statisk, framför allt i människors egen personliga utveckling. Den Jesus man fick i söndagsskolan, barnkören eller under studietiden.

Sluta hoppa förbi bibeltexten

Patrik: Också präster som inte har läst eller forskat i exegetik som huvudämne har tagit till sig att Bibeln är svår och problematisk. Och det har funnits en kultur att i predikan hoppa från bibeltexten direkt till någonting som känns tryggt och bekant. Men nu finns det en stor efterfrågan bland kyrkans anställda: Hur använder och tolkar kyrkan Bibeln? Hur kan vi använda det vetenskapliga? Det är en jätte­spännande omställning på gång.

– Här i Sverige bedömer folk kyrkan och den kristna tron utgående från vad de ser. Att den tar hand om de äldre; deras far- och morföräldrar. Att den har fina begravningar, snygga vigslar, bra dop. Att den ordnar konserter. What’s not to like? Men så finns det också otroligt mycket mer pengar i Svenska kyrkan än hos kyrkan i Finland. Det kan man inte sticka under stol med.

Kanske vägen till det vackra

Emma: Det som kanske såg ut som ett förfall i Svenska kyrkan – att inte våga vara tydlig eller stå upp för klassisk kristen tro – var kanske verkligen vägen till det vackra vi ser hända idag. Och sånt kan man aldrig imitera. Man kan liksom bara berätta det baklänges. Så det är väldigt svårt att säga hur vägen framåt på motsvarande sätt ska se ut för kyrkan i Finland.

Patrik: Vi ser växande antal konfirmander och ett större förtroende för Svenska kyrkan. Det kan vara bara pandemin och Ukrainakrisen, och sedan går det över. Men jag tycker ändå man kan bygga ett case för att det är någonting mer genomgripande. Vilken formel har Svenska kyrkan snubblat över? Det här sker ju inte i något annat västland.

– För mig är det ganska tydligt att det handlar om en kombination av hur man firar gudstjänst, hur man ser ut, hur kyrkorummet ser ut, hurdan musik man använder. Där är man oerhört traditionell. Det kombinerar man med en i moralfrågor progressiv, liberal linje. Det kombinationen verkar bara funka. Och det är faktiskt en ganska ovanlig kombination om man ser internationellt.

Inga fiender i sina egna led

Patrik: En skillnad mellan Finland och Sverige är att man i Svenska kyrkan allt mindre tänker att man har en fiende inom kyrkan som man ska motarbeta. Det finns absolut gamla indelningar, högt och lågt, konservativt och liberalt, men de har inte alls den betydelse de har i Finland. Något stift kan likna Finland, som typ Göteborgs stift. Men det är både otroligt skönt och befriande att det blir så mycket mera fokus på viktiga saker.

Emma: I mitt jobb med blivande präster, ser jag att det finns ganska lite sådana kamper som blivande präster skulle behöva stå i. Man jobbar inte i kyrkan för att man ska ”rädda” den. Det gör också att det blir ett befriat teologiskt samtal.

– Det handlar förstås också om storlek; att Borgå stift är mycket mindre än Svenska kyrkan här. Men här får det teologiska samtalet en sådan rymd och får handla om så många olika saker. Det är fint.

"I Finland vill man ogärna göra de kopplingarna för då hamnar man lätt i strid."

Patrik: Min känsla är att Borgå stift, eller den finländska kyrkan i stort, har så mycket kontroverser som tar så mycket luft att de flesta som jobbar i kyrkan kopplar loss från teologiska frågor i vardagen och fokuserar på människorna de möter, det konkreta arbetet. Det är en fullständigt begriplig överlevnadsstrategi. Man kan inte göra varje dopsamtal till en kamp om kyrkans framtid. Men då försvinner också kreativiteten, dynamiken och djupet. Det är ju ur det vi ska få näring.

– Jag pratade nyligen om min bok i Växjö stift. Det var fint att se hur lyssnarna gjorde kopplingen mellan hur Jesus diskuterar med fariséerna och ungdomsarbetet, gudstjänsterna, diakonin. Hur ska vi ha det? Hur ska vi tänka? Det är en skillnad i samtalet efter ett föredrag i Borgå stift och här. I Finland vill man ogärna göra de kopplingarna för då hamnar man lätt i strid.

Emma: Det säger också någonting om hälsan i kyrkan här att en mängd unga, smarta människor som kunde göra en massa olika saker i livet väljer att bli präster.

– Fortfarande finns det många 50-plussare som vill byta riktning i livet och läsa teologi för att de vill det där att ”jobba med människor”. Men de unga säger att de vill vara kyrka. De vill fira gudstjänst på stort allvar och med stor glädje. De vill berätta om Jesus. De vill hjälpa människor att se den större världen. De vill fira!

Hjälper präster in i yrket

Emma Audas har efter den första tiden som pilgrimspräst i Vadstena bytt jobb för att vara stifts­adjunkt och handledare för blivande präster i Linköpings stift.

– I Sverige har man ett ganska mångårigt system för vägen till att bli präst. Man blir antagen som prästkandidat av ett stift genom en ganska omfattande process med intervjuer, praktikperioder, psykologtester och allt möjligt. Det är en helt annan apparat att bli präst än i Finland.

Tröskeln till prästämbetet är också hög. Får man ett nej till att bli prästvigd dröjer det fem år innan man söka på nytt – i samtliga stift i landet.


Hur mycket handlar kyrkans uppsving i Sverige om den nykonservativa trenden att man vill markera mot till exempel islam?

Patrik: Det är inget vi ser i Svenska kyrkan. Men bakom uppgången i konfirmandarbetet finns att unga har suttit i skolklassen med två (ortodoxa) syrianer och fyra muslimer som har en jättetydlig religiös profil och vet precis varför de är vad de är. Undersökningar visar att de som går i konfirmation här vill ha mera information om Gud, Jesus och kyrka. Man har insett att man själv hör till Svenska kyrkan utan att själv veta vad det betyder.


Emma Audas

– 37 år.

– har rötter i Vasa och Peders­öre.

– Hon prästvigdes 2013 och blev doktor i teologi vid Åbo Akademi 2020.

– I Sverige arbetade hon först som pilgrimspräst i Vadstena, men jobbar i dag med prästrekrytering i Linköpings stift.

Patrik Hagman

– 48 år.

– har rötter i Korsholm och inom baptismen.

– Blev doktor i teologi 2008 och arbetade som universitetslärare vid Åbo Akademi.

– Arbetar som teologiskt sakkunnig vid Linköpings stift och leder Svenska kyrkans skribentskola.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. Det föreslår gudstjänstutskottet i Svenska kyrkan i sitt betänkande till kyrkomötet. 5.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Äktenskapet öppnas för par av samma kön och Svenska kyrkan ska ansöka om vigselrätt. 5.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälp beviljar 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa offren för onsdagens jordbävning på ön Sumatra i Indonesien. 3.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Flera kyrkor i USA ordnar välsignelseakter för husdjur i början av oktober, rapporterar Dagen. 4.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Svenska kyrkans program på bokmässan i Göteborg lockade mer än 11 000 besökare, rapporterar Svenska kyrkan. 2.10.2009 kl. 00:00

Samhälle. Störtregnen har åstadkommit stor skada i Tarza i södra Mauretanien. Finska Missionssällskapet (FMS) har beviljat 30 000 euro i katastrofhjälp för översvämningsoffer via Lutherska världsförbundet. 2.10.2009 kl. 00:00

Kyrka. Att ekumeniskt möta invandrare är en utmaning för både lutheraner och baptister. Frågan diskuterades vid det femte teologiska samtalet mellan baptister och lutheraner den 22-23 september i Österhankmo utanför Vasa. 1.10.2009 kl. 00:00

Voit myös mainostaa Kyrkpressen-tabloidissa, lue lisää. Miksi? Kyrkpressen.fi-sivujen kuukausittainen kävijämäärä on 200 000. Sivusto avattiin maaliskuussa 2007. Ensimmäiset 18 kuukautta toivat sivuille yli 140 000 uniikkia vierailijaa. Viikoittain uniikkeja kävijöitä on 4000 ja kuukausittain 14 000. Keskinmäärin sivuilla viihdytään runsaat 7 minuuttia ja käydään kuudella sivulla. Kyrkpressen.fi-lukijat ovat uskollisia: lukijoista noin 70 % on säännöllisiä kävijöitä. Tilastoja ajalta maaliskuu 2007 - syyskuu 2008: 140 000 uniikkia kävijää 3 miljoonaa sivujen latausta (ei sis. hakurobotteja) Liikenne lisääntyy jatkuvasti. Vuosi 2007 oli loistava aloitusvuosi, mutta kauden rauhallisin kuukausi (heinäkuu 2008) on silti vilkkaampi kuin vuoden 2007 vilkkain kuukausi. Keskimääräinen oleskeluaika on noin 7 minuuttia Tuoreet uutiset päivittäin Yli 12 000 blogikirjoitusta, ja 30 000 kommenttia Vaikutusalueena koko Suomen ruotsinkeliset ja kaksikieliset alueet (ks. kartta vuodelta 2008) Tavoitteenamme on luoda ilmoittajille näkyvyyttä niin, että myös lukijat viihtyvät sivuilla. Jos banneri tuotteineen herättää mielenkiintoa ja kohdesivu vastaa asiakkaan odotuksia, uskomme että tavoitat kohderyhmäsi. Ilmoituskoot ja hinnat Ilmoitusten hinta lasketaan tuhatta näyttöä kohden, CPM (Cost Per Thousand). Minimimäärä on 50 000 näyttöä, mikä vastaa voin viikkoa banneripaikalla B. Banneripaikojen A ja C ilmoitukset ovat vaihtuvia. Ilmoituksen näkyvyysaika näyttökertaa kohden määräytyy banneripaikan ilmoitusten kokonaismäärän mukaan. Näyttöjen määrä paikoilla A ja C on siis muuttumaton, mutta näyttöjen nopeus vaihtelee. Alla näet ilmoitusten paikat. Tarjoamme kolmea vaihtoehtoa: paikka A (yläbanneri), paikka B (palsta) ja paikka C (alabanneri). Myös puolikas B-paikka on mahdollinen (B2).     Banneri- tyyppi CPM (hinta/1000) 50 000 näyttöä 100 000 näyttöä 200 000 näyttöä A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-banneri, jossa liikkuva kuva ja/tai ääni + 20 %. Tiedoston koko ja formaatti Valmis JPG-, GIF- tai Flash-tiedosto. Tiedoston tulisi olla mahdollisimman kevyt. Malli Maksimikoko A 35 Kt B 20 Kt C 25 Kt Flash-tiedostot kuvataajuus enintään 18 fps (frames per second) maksimipituus 30 sek ääni saa kuulua vain silloin, kun hiirtä liikutetaan ilmoituksen päällä Vinkkeä verkkomainontaan Yleisimmät formaatit ovat JPG ja GIF. Näistä kevyempi GIF soveltuu yleensä paremmin verkkokäyttään. GIF-kuva koostuu 256:sta väristä, mikä usein riittää hyvin verkkomainontaan. GIF-tiedostossa myös teksti erottuu paremmin. Jos kuvassa on liukuvia eli gradient-värejä, tai jos valokuvassa on pieniä yksityiskohtia, ei GIF-formaatti riitä. Tällöin voit kokeilla JPG-muotoa. JPG voidaan pakata. Noin 65 %:n pakkaus riittää, eikä kuvan laatu kärsi. Käytä Photoshopissa toimintoa "save for web" ja kokeile eri pakkausprosentteja, kunnes kuvan laatu on tyydyttävä. Varmista samalla, että tiedosto noudattaa kyrkpressen.fi-sivujen ilmoittamia kokorajoituksia. Liikkuvan ilmoituksen huomiarvo on huomattavasti suurempi kuin liikkumattoman kuvan. Ilmoituksesta tulee helposti levoton tai räikeä, joten liikkuvan ilmoituksen valmistus vaatii taitoa. Helpoin animaatio tehdään animoiduilla GIF-kuvilla. Toinen tapa on tehdä Flash-animaatio. Tarvitsetko apua ilmoitustuotantoon? Suosittelemme verkkomainontaan perehtynyttä mainostoimistoa. Myyntiosastomme voi tarvittaessa auttaa löytämään sopivan yhteistyökumppanin. Muistathan myös, että sivun, jolle banneri johtaa, on pidettävä asiakkaan mielenkiintoa yllä. Vasta silloin ilmoituksesi tuottaa tulosta. IAB Suomi, infoa alalta Aineiston jättöpäivä ja loppuarviointi Aineiston tulee olla meillä 3 työpäivää ennen kampanjan aloituspäivämäärää. Tällöin takaamme, että ilmoitus julkaistaan määräpäivänä. Lähetä ilmoitus sähköpostitse osoitteeseen annons@kyrkpressen.fi. Liitä mukaan seuraavat tiedot: Yhteyshenkilö ja yhteystiedot (puh) Laskutusosoite Toivomasi banneripaikka Kuinka monta näyttöä haluat Julkaisupäivä Mille sivulle banneri johdetaan (URL) Ilmoitusmyynnistä voit bannerikampanjan loputtua kysyä lopullista klikkausmäärää. Ota rohkeasti yhteyttä Ota epäröimättä yhteyttä myyjiimme: Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 tai Jonny Åstrand (06) 347 0608. Teknisissä kysymyksissä avustaa verkkotoimitus osoitteessa webred@kyrkpressen.fi 1.10.2009 kl. 00:00

Kultur. Två dagar, fem filmer och en existentiell djupdykning i de stora berättelserna. 1.10.2009 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vi måste gå långsamt och varsamt. Vi gör så ont när vi går. 1.10.2009 kl. 00:00

Ledare. En undersökning som Taloustutkimus gjort på uppdrag av tidskriften Valitut Palat innehåller intressant information om hur finländarna ser på tron, på kyrkan och på aktuella frågor i kyrkan. 1.10.2009 kl. 00:00

Världen. Störtregnen har drabbat Trarza område i södra Mauretanien och åstadkommit enorm skada. 30.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Övervakningskameror och larm kan bli verklighet i Svenska kyrkan. 29.9.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens plenum föreslår för kyrkomötet att det godkänner ett avtal mellan den lutherska kyrkan, Suomen metodistikirkko och Finlands svenska metodistkyrka. 29.9.2009 kl. 00:00

Samhälle. Att stöda de lokala aktörerna i medborgarsamhället är den centrala metoden för att stöda stabilitet och utvecklingen av demokrati. 28.9.2009 kl. 00:00

de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

biskopsval. Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. Margareta Puiras, församlingspastor i Karis-Pojo, är ombud för hans valmansförening. 26.11.2018 kl. 10:46

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09