Essäisten Antti Nylén är ingen julmänniska – men i år har han funderat mycket på julen och vad den egentligen betyder.

Årets adventskalender – essäisten Antti Nylén står för texterna: "Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända"

adventskalender.

I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han.

26.11.2024 kl. 12:47

I år är församlingarnas adventskalender illustrerad av Ilja Karsikas, medan författaren och essäisten Antti Nylén står för texterna.

– Jag är ingen julkalenderperson – jag är inte ens en julperson. Jag är sådan att jag tränger undan julen så länge det går, tills jag inser att jag måste underkasta mig den, säger Antti Nylén.

– I mina föreställningar är julen årets sista ansträngning. Jag vaknar till liv efter jul. Jag väntar faktiskt mer på att julen ska ta slut än på att den ska komma.

Han grubblade länge över uppdraget. Hur skulle kan klara av att säga något vettigt och viktigt på 60 tecken? Han ville inte skriva platta aforismer om julstämning, hopp eller tröst.

– Mottagaren var en stor fråga för mig. Kalendern trycks ju i hundratusentals exemplar och når en massa olika sorters människor – och jag vet inte vilka de är.

Han funderade också mycket på det andliga innehållet. Han ville inte bjuda på generiska julbilder utan skriva till vuxna som har en uppfattning om den kristna trons grunder.

– Jag bestämde mig för att lita på att det finns en intelligent person i andra ändan, en person som förstår komplicerade saker och är redo att ta in också sådant som känns förbryllande och svårt att tyda. Jag vill inte underskatta mina läsare.


Vi behöver bara vänta

Han ville betona den resa och väntan som hör ihop med kyrkoåret, liksom kopplingen mellan jul och påsk.

– Jag ville inte skriva på ett tomt sätt om hopp. Människor letar mycket efter hopp i dessa tider, man säger att det är viktigt att inte ge upp hoppet. Men om man måste tala om hopp hela tiden kanske tanken inte verkar ha effekt? Vad betyder hopp egentligen? Att man är på gott humör trots alla hot? Jag tycker det är fattig andlighet. Jag ville skriva om väntan i stället.

Den som väntar gör något mer än bara hoppas.

– Om kristendomen är sann, om allt det som vi trott på i årtusenden är sant, då behöver vi inte hopp. Vi behöver bara vänta i lugn och ro på att det som har utlovats ska hända. Då är det ingen fara. Kristus kommer oberoende av om vi vill det eller ej.


En miniessä eller julpredikan

Han tänker på att människor allt mer främjas från kristendomens grunder. Folk förstår inte eller minns inte sådant som vad treenigheten handlar om, eller vad som egentligen händer på påsken.

– Orden, begreppen och bilderna håller på att bli främmande för många. Men av dem som ändå på något vis håller fast vid kristendomen tycker jag att man kan kräva en teologisk läskunnighet – kanske desto mer av dem.

I år får församlingsmedlemmarna ta del av något som Antti Nylén i början tänkte på som en miniessä eller julpredikan.

– Först tänkte jag att det skulle bli en sammanhängande berättelse, men det fungerade inte. I slutresultatet finns ändå spår av den här strukturen, och man behöver kanske läsa föregående lucka för att förstå följande.

Text: Sofia Torvalds


Samhälle. Den 55-åriga man från Rwanda som misstänks vara delaktig i folkmordet i hans hemland för 13 år sedan har varit aktiv i frikyrkoförsamlingar i Borgå och Vasa. 10.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Ärkebiskop John Vikström och professor Tuomo Mannermaa tilldelades Henrikskorset på Mikael Agricoladagen. Minister Jaakko Numminen och författare Anna-Maija Raittila förlänades Mikael Agrikolakorset. 10.4.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den svenskspråkiga huvudfesten till minne av Mikael Agricolas dödsdag hålls i Pernå kyrka idag (10 april). 10.4.2007 kl. 00:00

Insändare. Allt sedan prästämbetet inom den Lutherska kyrkan öppnades för kvinnor har vi till lust och leda ? mest leda ? fått ta del av bråket med de som motsätter sig denna ordning. Ändå tycker jag att de präster som motsätter sig kvinnliga präster kunde bemötas på ett bättre sätt än vad som är fallet rent generellt. De har ändå en övertygelse som de vill hålla fast vid, trots allt motstånd som de rimligen vet att de får leva med. En sak har emellertid förvånat mig och det är den fråga som en rätt känd profil i svenskfinland tog upp då det i tiden var aktuellt att öppna prästämbetet för kvinnor. Jag avser Paul von Martens som då som Luthersk präst ställde frågan om det överhuvudtaget skall vara präster i kristna församlingar? Han kom till den slutsatsen att det inte skulle vara och tog konsekvenserna av detta. Inom de flesta religioner står prästen som en medlare mellan människor och det gudomliga. Men hur är det med den kristna församlingen? Är det inte så att de händelser som vi nyss i Påsken påminnt oss om har öppnat vägen till ?direktkontakt? med Fadern. Vi är ju undervisade om att be: Fader vår som är i himmelen. De kyrkliga institutionerna är rätt märkliga skapelser. Man kommer inte ifrån att de är världsliga myndigheter. Idag kanske det inte är så tydligt som det var när kyrkotukt praktiserades. Ser man nu på präst- och biskopsinstallationer så är ju utstyrseln tecken på ämbete och myndighet - eller hur? Inom dessa institutioner har det inte heller varit och är inte mycket utrymme för väckelse eller upptäckt av bibliska sanningar. Därom vittnar alla bönehus och frikyrkor vi ser runt omkring. Ser vi på samhället idag så är det en sak som sticker i ögonen och det är den traditionella familjens status som mer och mer vittrar sönder och mycket har inte hörts från biskoparna. Nu verkar det mest som om de är beredda att förr eller senare välsigna Sodom och Gomorras styggelser. Det som idag hörs från predikstolar och i andakter är mest dagis predikningar vilket för tankarna till Karl Marx bevingade tes: Religionen är ett opium för folken. Institutionerna kan man knappast göra något åt men för den enskilde blir frågan hur länge man skall man vara med. Att bryta med traditioner och fäderneärvda stadgar är nu inte det lättaste. Därtill kommer också frågan om det dagliga brödet ifall någon har sin lön från kyrkan. Jag skriver detta för att jag är bekymrad för att goda kristna bröder har hamnat i en från min synpunkt omöjlig situation och jag (förmodligen andra med mig) är inte alls road av det gatlopp de får utstå. Karl-Gustav Klemets Kvevlax 9.4.2007 kl. 13:27

Kyrka. Efter en uppsjö filmer om Jesu död och lidande är det nu på kommande en film som behandlar tiden mellan Jesu uppståndelse och pingsten. 9.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Utanför ytterdörren här i vårt tillfälliga biskopshem i Borgå prunkar en bukett nyss planterade påskliljor. Man ser de första snödropparna sticka fram ur den svarta myllan. Våren är här. Ljuset återvänder. Livet segrar än en gång. 8.4.2007 kl. 00:00

Världen. Sveriges största hotellkedja, Scandic, tar bort Gideoniternas biblar från sina hotellrum. 7.4.2007 kl. 00:00

Världen. En lustfylld långfredagsdans som skulle ordnas av Föreningen för andlig frihet i München stoppades av staden. 6.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den omtalade regnbågsmässan som flyttades från domkyrkan till S:t Lars i Vanda får nu inte hållas där heller. Det är följden av att församlingsrådet i Vanda svenska församling förkastade kyrkoherdens beslut. 5.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. I helgen skickades en vädjan om tolerans gentemot kvinnoprästmotståndare ut till de finska medierna. Tre av de fem personer som undertecknat uppropet är kvinnor. Uppropet finns nu översatt till svenska. 5.4.2007 kl. 00:00

Världen. Europeiska fotbollsförbundet, Uefa, vägrar att flytta den första kvartsfinalmatchen i Uefacupen som spelas på skärtorsdagen i Sevilla. 5.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Skulle det smaka med en kopp domkyrkokaffe? Eller vill du eventuellt äga en av de nya pärtorna på Borgå domkyrkotak? Det kan bli verklighet då återuppbyggnadsarbetena i stiftsstaden framskrider. 5.4.2007 kl. 00:00

Världen. Den chokladstaty av Jesus som skulle ställas ut på ett kontsgalleri i New York under stilla veckan kommer inte att avtäckas. 4.4.2007 kl. 00:00

Kultur. En film om Hildegard von Bingen har biopremiär nästa år. 4.4.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är i samband med förrättningar som bilden av kyrkan ofta formas. Närmare bestämt i mötet mellan dem som deltar i förrättningen och den präst som sköter den. I allmänhet är sådana möten positiva, men går det snett kan det till och med leda till utträde ur kyrkan. 3.4.2007 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13

thomas wallgren. Vad fanns före Big Bang? Den frågan väcker inte Thomas Wallgrens intresse. Vad hjälper det mig att tänka på den frågan? Allt som intresserar mig finns här, säger han. 24.9.2015 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10