Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

"I Taizé fick vi komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större"

ÅLANDS UNGA KYRKA.

Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt.

1.7.2024 kl. 16:32

I maj åkte sju ungdomar och tre vuxna från Mariehamns församling och Ålands unga kyrka till den kristna kommuniteten Taizé i Frankrike. Resan blev ett minne för livet och alla som var med på resan vill dit igen.

– Det var en livsresa! Innan vi åkte sa många att det varit så för dem, och fick något glittrigt i blicken. Och så hände det också mig! berättar Tabita Nordberg, som är tf. ungdomsarbetsledare i Mariehamns församling.

Men Taizé drabbade inte bara henne utan också de sju ungdomar som var med på resan.

– På hemresan frågade en av våra ungdomar, Frans, hur vi skulle betygsätta resan. Medeltalet blev 9,15 – det är högt!

Och då, påpekar hon, var det inte frågan om något vistelse på lyxhotell.



Vad var det som gjorde resan så speciell?

– Det var känslan av gemenskap. Vi var verkligen ett, det var inte bara vackra ord. Det var häftigt att komma till ett sammanhang där vi verkligen fick uppleva att vi var del av något större.

Det är svårt, säger Tabita, att verkligen få tag på Taizémagin. Men en faktor är Taizémässans uppbyggnad. Alla sitter på golvet, vända åt samma håll. Så sjunger man Taizésångerna tillsammans med sina upprepningar, på alla världens språk. Och så läses tre texter upp.

– Det är något med munkarnas sätt att läsa texterna, något ödmjukt och lågmält i deras sätt att bara läsa. Det var otroligt avslappnat vilsamt och enkelt.

I de dagliga Taizébönerna på morgonen, vid lunchtid och på kvällen ingår också cirka åtta minuters tystnad och bibelläsning.


Unga är målgruppen

Taizé-kommunitetens främsta målgrupp är ungdomar och unga vuxna under 36 år. Ungdomar kommer dit i grupp eller som volontärer. Kommuniteten är också ett hem för ett åttiotal klosterbröder från olika kyrkliga traditioner.

– Som vuxen (äldre än 36) kan man komma på egen hand och bo där, och det finns egna bibelstudier och utrymmen för vuxna deltagare. Det man delar med ungdomarna är tre bönestunder i kyrkan.

Tabita Nordberg ledde workshops och bibelstudier med inte bara sina ”egna” ungdomar från Åland utan också med ungdomar från andra länder.

– Taizé ligger i Frankrike i ett gulligt landskap med kullar och dalar och grönska. Fåglarna sjunger dygnet runt. På natten såg jag ett himlavalv fyllt med stjärnor, och fåglarna sjöng. Det var fåglar och rosor och ängar med tusensköna.

Taizésångerna drabbade dem alla.

– Vi var ju i det ljudet tre gånger per dag. De fortsätter ljuda och vi har alla tagit dem med oss. Ungdomarna sjöng sångerna på flyget, bussen, båten – och på ungkvällar efteråt. Det blev verkligen en andlig upplevelse.



Vistelsen i Taizé är billig. Kommuniteten rekommenderar en frivillig donation på 12 euro per dag/ungdom. Läs mer på taize.fr/sv

Text: Sofia Torvalds


Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda den svenska utbildningen som ger kompetens för kyrkliga tjänster. 22.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De sociala forumen på webben blir allt populärare. Men är de något för kyrkan? 22.9.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag är hellre bland de svaga och utstötta än bland de starka. Så har jag känt det hela livet. 21.9.2007 kl. 00:00

En februarinatt år 1979 förlorade Bromarvborna sin kyrka. I dag har de vant sig vid den nya. Det här är en hälsning till Ylivieskaborna, som förlorade sin kyrka i påsk. 1.4.2016 kl. 09:46

Ylivieskaborna miste sin kyrka i häftig brand på lördag kväll. Allt tyder på att branden var anlagd. 26.3.2016 kl. 23:22

biskopens påskhälsning. Påsken vägrar att inordna sig i enkelt förutsägbara upprepningar, skriver biskop Björn Vikström i sin påskhälsning. 22.3.2016 kl. 00:00

prästvigning. Vid prästvigningen i Borgå domkyrka 20.3.2016 har teologie magister Daniel Nyberg ordinerats till prästämbetet. 22.3.2016 kl. 09:34

”Vem är rädd för svarte man?” sjunger det fiktiva punkbandet Lampedusa i bakgrunden, medan regissören Tanya Weinstein ser på. 22.3.2016 kl. 09:00