Welcome, Välkommen, Dobro pozhalovat säger Minna Njumbe Njikang, Patricia Högnabba och Emma Gustafsson varje torsdag i Matteuskyrkan.

Måltidsgemenskap och lek bästa sättet att förebygga fördomar

Helsingfors.

Vad kan vi göra för att underlätta livet för våra församlingsbor – och hur kan vi göra det tillsammans? Här började samarbetet kring Matteus Afterwork.

28.3.2024 kl. 12:25

Det mångkulturella Östra Helsingfors får ofta synlighet när det gäller olika former av utmaningar.

– Vi tror att måltidsgemenskap och lek är det bästa sättet att förebygga rasism och fördomar, säger kyrkoherde Patricia Högnabba i Matteus församling.

Tillsammans med sina kollegor i det ryska och engelskspråkiga församlingsarbetet, som bägge verkar sida vid sida med den svenskspråkiga Matteus församling i Matteuskyrkan, har hon dragit igång ”Afterwork i Matteus”. I korthet handlar det om att erbjuda en förmånlig middag samt barnpassning varje torsdag kväll under våren – på tre språk.

– Det är kristendom ur ett bredare perspektiv. Vi ville alla erbjuda något konkret för våra församlingsbor för att underlätta deras vardag. Torsdagskvällarna är en kravlös kristen gemenskap. Du måste inte delta i bibelstudium för att komma och äta eller låta barnen stanna på barnpassningen någon timme.


Program eller egen tid

För den som önskar är det möjligt att stanna och umgås i Matteuskyrkan också efter maten. Minna Njumbe Njikang, som jobbar med projekt inom den engelska församlingen, håller stickcafé varje torsdag – eller Knitting Café eftersom huvudspråket är engelska.

– Man kan ta med sitt eget handarbete eller få hjälp att börja på något – vi har garn och olika stickor och nålar. Här finns också människor som kan hjälpa dig sticka en häl.

Det är också okej att bara komma och umgås, dricka kaffe eller te.

– Min dröm är att vi ska kunna erbjuda program för hela familjen, och för olika ålders människor, under samma kväll. Att ingen ska behöva sorteras in i olika fack på grund av ålder. Förra veckan hade jag en soffa full med tonåringar men också äldre personer, mera som far- och mormödrar på caféet. Och en man.

Också det ryska arbetet erbjuder kvällsprogram på torsdagar, liksom även Matteus.

– Vi ordnar bland annat föreläsningar för föräldrar eftersom det är något som församlingsborna frågat efter. Också Voice-kören övar på torsdagar och bönegruppen Molnet samlas, men det är alltså inte ett måste att delta i programmen bara för att man kommer och äter eller använder sig av barnpassningen, säger Högnabba.

Sista torsdagen i maj blir det vårbuffet och allsångskonsert med Emma Gustafsson, som också kommer fungera som koordinator för torsdag kvällarna under hösten.

– Jag tycker det är viktigt att man ska få komma till kyrkan och bara hänga. Träffa människor, kanske lära känna någon ny, säger Gustafsson.

Minna Njumbe Njikang har en vision av att det kommer bara mer och mer människor till Matteuskyrkan hela tiden.

– Folk har hittat hit, också många sådana som inte går i kyrkan annars. Här finns en bra anda av samarbete och alla sorters människor är på riktigt välkomna.

Matteus Afterwork

– Varje torsdag 2024, med sommaruppehåll.

– Middag kl. 17–18:30. Pris: 3 euro/person. Barn under skolåldern äter gratis.

– Möjlighet till några timmars gratis barnpassning – antingen för att uträtta egna ärenden eller så kan du delta Matteus kvällsprogam för vuxna.

– Föreläsningar: 11.4 Föreläsning om våld bland barn och unga. 16.5 Barn och ungdomars psykiska hälsa. 2.5 Sorg som en del av livet kl. 18.

– Mera info på helsingforsforsamlingar.fi/matteus

– Verksamheten har fått stöd av Svenska Kulturfondens Hallå Två-projekt.

Text och foto: Nina Österholm


Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00