Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

"Religionen är inte på väg ut"

Teologiska fakulteten.

– Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström.

18.3.2024 kl. 10:42

I år firar teologin vid Åbo Akademi hundra år. Sedan några år tillbaka finns det inte längre en teologisk fakultet vid Åbo Akademi, men ämnet finns, och det behövs, enligt Björn Vikström, professor i systematisk teologi.

– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan, säger han.

Första oktober 1924 grundades teologiska fakulteten vid Åbo Akademi. Vad hände den dagen?

– Då samlades professorerna till ett första fakultetsrådsmöte. Då var Åbo Akademi ännu ganska nytt och fakulteten grundades för att utbilda svenskspråkiga präster till Borgå stift.

– Det fanns en viss oro för att svenskan skulle försvinna efter självständigheten. Både Borgå stift och Åbo Akademi var innovationer för att trygga svenskan i Finland. En donation av Anna von Rettig möjliggjorde fakulteten, så vi brukar skoja lite om att den bygger på tobakspengar.

Vad önskar du att folk i allmänhet skulle veta om teologi?

– Vår slogan då vi marknadsför oss är: ”Studera det viktiga i livet.” Det skulle man säkert kunna säga om flera discipliner, men jag tycker att teologin är ett speciellt ämne. Det är svårt att inte bli personligt berörd. Dina egna erfarenheter och tankar speglas i det du läser.

Vad behövs teologi till i dag?

– Jag är ju jävig, men förståelse för hur religion fungerar tycker jag absolut att behövs i dagens värld. Både i kyrkorna och i samhället i stort.

– Det finns i dag en uppfattning hos många om att religionen är på väg ut ur samhället. Jag tycker det ser ut helt tvärtom. Religion är en stor ingrediens i hur mycket fungerar, bland annat politik.

– Samtidigt: attityden som många har kring religiösa och existentiella frågor i dag är att man är ovillig att bekänna sig till en viss tro eller paketlösning. Parallellt finns en stark längtan efter att tro på någon eller något mer. Vad ”mer” är, och hur tron formulerats och levts ut på olika håll i världen i historia och nutid, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin.

Har teologiska fakulteten påverkat samhället i någon positiv riktning under de här hundra åren?

– Den målsättning man hade då fakulteten grundades, att trygga tillgången på svenskspråkiga präster, det har ju fungerat. En stor del av religionslärarna i Svenskfinland har också studerat här och haft en stor inverkan på religionskunskapen i Svenskfinland.

– Vi är också starka på forskning. Anmärkningsvärt många disputerar i teologi.

Hur ser du på teologins framtid i Svenskfinland?

– Vi behöver aktivt jobba med att marknadsföra oss och rekrytera. Det är en utmaning som inte bara gäller oss, utan många utbildningar i och med att årskullarna blir mindre.

– Samtidigt påverkas vår rekrytering av sekulariseringen, av ett främmandeskap inför kyrkan. Vi har utmaningar och det ska jag inte förneka. Men jag är ändå hoppfull. Det vi sysslar med är jätteviktigt. Inte bara för oss.

Hur kommer ni att uppmärksamma de här hundra åren av teologi vid Åbo Akademi?

– Den femte oktober har vi tänkt ha en minnenas eftermiddag i våra utrymmen, sedan en vesper i domkyrkan och fest på någon restaurang i Åbo.

– I mars lanserar vi en blogg där vi ber studerande och lärare från olika decennier att dela ögonblicksbilder från de gångna åren.

– Sen planerar vi några torsdagsvällar i höst med allt från vandring på begravningsplatsen till föreläsningar av både tidigare professorer och oss som jobbar här.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Arkiv/Nicklas Storbjörk


MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36