När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå.

"Jag vill förmedla kyrkan som en trygg gemenskap, en sådan kyrka som jag har upplevt"

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET.

Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses!

28.8.2023 kl. 15:02

Första gången Ina Laakso hade att göra med Församlingsförbundet åkte hon på en resa till Taizé med förbundet. Kommuniteten i Taizé är ett kristet ekumeniskt brödraskap i Taizé, en by i centrala Frankrike.

– Det var i slutet av sommaren 2014, för nästan tio år sedan. Efter det har det blivit några fler resor till Taizé och möten på bland annat Höstdagarna, Ungdomens kyrkodagar och bokturnéer.

Laakso är teologie magister från Åbo Akademi och har hunnit jobba bland annat för AKI-förbunden, som är en fackgemenskap för Finlands Kantor-organistförbund, Finlands kyrkas prästförbund och Finlands teologförbund. Därtill har hon jobbat för Finska missionssällskapet.


Vad kommer du att göra under din tid som verksamhetskoordinator för Församlingsförbundet?

– Jag kommer att ha hand om förbundets verksamhet under tiden som verksamhetsledare Kalle Sällström är partiellt arbetsledig fram till den 31 maj. I praktiken innebär det att ordna evenemang med församlingarna, och delta som förbundets representant på evenemang som ordnas i Borgå stift. Det blir också att ordna någon resa och utbildning för förtroendevalda. En del tid ska jag också satsa på retreatgården Snoan där Församlingsförbundet ansvarar för verksamheten.


Religionsdialog och fredsbygge

I våras åkte hon fyra månader via Felms volunteer-program till Oman, ett land beläget i det östra hörnet av Arabiska halvön. (Felm är missionssällskapets engelskspråkiga beteckning.)

– Jag var volontär på Al Amana-centret, som håller på med religionsdialog och fredsbygge på olika sätt. Jag ordnade en del evenemang, var värd för kursgrupper som vistades på centret samt hjälpte till med en del administrativt och strategiskt arbete.


Vad tog du med dig från Oman?

Efter att ha levt i ett mer mångkulturellt sammanhang tog jag med mig en fördjupad kunskap om fredsbygge och dialog, djupare förståelse av islam och nya perspektiv på världen. Sedan fick jag många nya härliga vänner!


Hur såg din relation till kyrkan ut när du var liten?

– När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå. Man kan säga att tron hoppade över en generation. Mormor och jag klippte faktiskt ut vitsen på baksidan av Kyrkpressen.


Varför ville du bli teolog och jobba med kyrka och samhälle?

– Efter skriftskolan blev jag aktiv i ungdomsarbetet i Borgå, och jag har varit hjälpledare på många läger. Efter en tid ville jag bli ungdomsarbetsledare. Men många av mina vänner sökte in till teologiska fakulteten och jag ville pröva på teologin, kanske med inriktning på ungdomar. Det kändes naturligt att vara intresserad av religion och den kyrka jag var aktiv i. Jag vill förmedla en kyrka som en trygg gemenskap, en sådan kyrka som jag har upplevt.


Vad gör du helst när du kommer hem efter jobbet?

– I mån av möjlighet träffar jag vänner, promenerar och är utomhus. Jag är lite av en serienörd. Jag brukar titta på några serier parallellt; en mera lättsam och en mera seriös.

– Och sedan försöker jag återuppta mitt intresse för läsning. Ibland blir jag ivrig och just nu har jag beställt alltför många böcker på en gång från biblioteket.



Ina Laakso

BOR: I centrala Helsingfors, uppvuxen i Borgå.

INTRESSEN: Tycker om att umgås med mina tre syskon-
barn.

Text och foto: Christa Mickelsson


Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Understöd. Sund-Vårdö församling för det största enskilda byggnadsunderstödet från Kyrkostyrelsen bland församlingarna i Borgå stift. Understödet på 74 700 euro är för det första skedet av renoveringen av Sunds gamla prästgård. 25.4.2018 kl. 14:05

Livshållning. "Under den senaste veckan har jag ändå ställt mig frågan om jag ibland ger för stort rum åt ett negativt tänkande." 26.4.2018 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00