Anita Viik-Ingvesgård är van vid att få frågor kring gravväsendet.

Fem frågor om gravplatser – hon rätar ut frågetecknen kring de frågor som ofta ställs

Kristinestad.

Hur köper man gravplats? Hur länge gäller gravrätten? Anita Viik-Ingvesgård, som jobbar i Kristinestads kyrkliga samfällighet, reder ut några av frågorna.

27.4.2023 kl. 13:26

Anita Viik-Ingvesgård är ekonomi- och förvaltningssekreterare i Kristinestads kyrkliga samfällighet och van vid att få frågor kring gravväsendet. Här rätar hon ut frågetecknen kring fem av de frågor som ofta ställs.

1. Hur reserverar man en gravplats?

Graven för den avlidna och dennes närmaste (maka/make, barn) kan reserveras i samband med jordfästningen. Tidigare kunde man också köpa gravplatser på förhand för hela släkten, men den principen har vi frångått. Det visade sig nämligen att många av de reserverade platserna aldrig togs i bruk, och eftersom de var inlösta för all framtid kunde de då inte heller ges åt någon annan.


2. Hur länge gäller gravrätten?

Numera kan man lösa in en gravplats för 50 eller 25 år. Det går också att förlänga gravrätten. Som exempel kan nämnas att avgiften för en gravplats för 25 år är 100 euro för Kristinestadsbor och 200 euro för personer från annan ort.

För några år sedan gick vi igenom våra gravregister och märkte ut gravar vars gravrätt upphört. En del förlängdes av släktingar, andra inte. När gravrätten gått ut återgår gravplatsen till den kyrkliga samfälligheten, minnesvården tas bort och platsen kan säljas på nytt.

Nya begravningsplatsen är en av sju i Kristinestads kyrkliga samfällighet. Dessutom finns det två minneslunder. FOTO: PRIVAT

3. Vem ansvarar för gravens skötsel?

Det är gravrättsinnehavaren, det vill säga de närmaste anhöriga, som har ansvaret för gravens skötsel.

Enligt kyrkolagen ska gravarna skötas på ett för begravningsplatsen värdigt sätt. För oss betyder det att stenen ska stå rak och gräset vara klippt. Tidigare sköttes gräset avgiftsfritt kring alla minnesvårdar på alla våra sju begravningsplatser, men det blev tyvärr ekonomiskt ohållbart.


4. Är principerna för begravningsväsendet samma i alla församlingar?

Ja, alla har till exempel rätt att bli begravda i sin hemkommun på evangelisk-lutherska kyrkans begravningsplatser oberoende om de är medlemmar i kyrkan eller inte.

En person kan också bli begravd på annan ort än hemkommunen. Vi har ett avtal med Vasa gällande en konfessionslös begravningsplats (för personer som av religiösa skäl eller annan orsak inte vill begravas på en evangelisk-luthersk kyrkogård) men under alla år har ingen frågat efter den möjligheten. Det verkar vara viktigt att få bli begravd i hembygdens jord.

För gravplatsen och för själva gravsättningen tas det ut en avgift som motsvarar högst de kostnader som tjänsterna medför. Men eftersom församlingarna är olika kan också avgifterna variera.

5. Hur fungerar ett gravskötselavtal?

Då man har ett gravskötselavtal tar våra säsongsanställda hand om skötseln av graven från maj till september. Vi har avtal för skötsel av gräs- och sandyta inklusive bevattning och blomplantering.

Skötselavgifterna administreras via en särskild gravvårdsfond. Gravvårdsfonderna får inte göra vinst.

Undantaget från detta är de så kallade all framtidsskötsel-gravarna. Någon gång i tiderna trodde man att den summa som betalades in till exempel på 1950-talet skulle räcka i all framtid, men trots att kyrkoekonomerna försökt få bra avkastning på pengarna är det orimligt att de skulle räcka i all framtid. Numera finns det all framtidsskötsel-gravar bara på Sideby begravningsplats.

Många anhöriga väljer kremering och en namnplatta på den gemensamma minnesstenen i en minneslund. Då faller ansvaret och kostnaderna för gravskötsel bort.

TEXT: PIAN WISTBACKA


BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36