– Det kändes jätteviktigt att få behålla namnet Bergö församling i någon form, säger Ann-Charlotte Skinnar. Till vänster kyrkoherde Tomi Tornberg. FOTO: ARKIV/NICKLAS STORBJÖRK (T.V.), PRIVAT (T.H.)

”Nu bygger vi något nytt!” – Bergö och Petalax blir kapellförsamlingar

malax.

Bergö och Petalax blir kapellförsamlingar i vår. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till ett första möte som bjöd på många idéer.

5.4.2023 kl. 10:42

– Det blir kapellförsamlingar i Petalax och Bergö, bekräftar Tomi Tornberg, kyrkoherde i Malax församling.

Han hoppas att de nya kapellförsamlingarna ska innebära mycket positivt för dem som bor på områdena och för hela församlingen.

– Både på Bergö och i Petalax har det sedan tidigare funnits talkoanda och livlig frivillig aktivitet när det gäller församlingslivet. Det är just det vi är ute efter också här.

Genom kapellförsamlingarna ska församlingsmedlemmarna få större möjligheter att utveckla verksamheten på sitt område och känna att de kan påverka det kyrkliga livet.

– Det här tror jag är viktigt för alla församlingar oavsett storleken i framtiden, när det talas så mycket om lekmannaaktivitet, konstaterar Tomi Tornberg.

Ett möte som sjöd av energi

Det nya kapellrådet på Bergö har redan hunnit samlas. Bergöbon Ann-Charlotte Skinnar berättar att det första mötet bjöd på många idéer.

– Alla var jätteivriga! Jag sa till en annan av ledamöterna när vi gick ut att det är länge sedan man har varit på ett möte som riktigt sjudit av energi och initiativ. Det kom genast flera goda idéer som vi ska börja pröva på nu med detsamma.

Ett stick- och virkkafé i ny kostym är en av idéerna. Missionssyföreningen på Bergö har avslutat sin verksamhet, och kapellrådet ville gärna hitta något som kunde fortsätta i den traditionen. Kaféet kommer att ordnas kvällstid så att de som arbetar dagtid har möjlighet att komma.

– Vi försökte hitta idéer för många olika åldersgrupper, berättar Ann-Charlotte Skinnar.

De unga ska få sin egen utmaning under veckans Tisdagshäng i församlingen. Tanken är att man ska kunna delta i olika aktiviteter och berätta sin åsikt om vad man vill se mera av till exempel i gudstjänstlivet.

– Ungdomarna ska få sin första utmaning på samma sätt som vi förtroendevalda har fått vår utmaning.

Utmaningen pågår under ett år och alla som deltar i utmaningen kommer att få åka till någon aktivitet i stan under nästa år.

– Det blir spännande att se om det kommer mycket nya idéer!

Inför sammanslagningen fanns det inte många positiva röster från Bergös och Petalax håll. Nu känns det som om samarbetet har kommit bra igång i alla fall, menar Ann-Charlotte Skinnar, som också är medlem i kyrkofullmäktige och kyrkorådet i Malax församling.

– Jag tror att alla kan se framåt med tillförsikt och se att nu bygger vi något nytt.

Hon är glad över att kyrkoherden och organisationskommissionen beredde ärendet kring kapellförsamlingarna och att också fullmäktige tyckte att det var viktigt, så att kapellförsamlingarna kunde starta genast från början.

– Det är en glädje för många, tror jag! Det kändes jätteviktigt att få behålla namnet Bergö församling i någon form.

Ett naturligt steg

Kapellförsamlingar är inte den enda möjligheten för att främja frivillig verksamhet i församlingslivet, konstaterar Tomi Tornberg. I Malax församling kändes det ändå som ett naturligt steg, också av historiska skäl.

– Bergö har varit kapell under Malax för länge tillbaka, för hundra år sedan, och Petalax har varit kapell under Malax och under Närpes tidigare.

Kapellråden har 5 medlemmar och 2 ersättare. Också i Petalax kommer kapellrådet att starta sitt arbete i vår. Några medlemmar saknas ännu.

Har du märkt av någon dragkamp mellan de tidigare församlingarna i arbetet?

– Nej, inte alls, säger Tomi Tornberg. Trots att det fanns olika åsikter före sammanslagningen så märks det ingenting av det nu.

– Det har varit trevligt att se att alla är med. Det blev ett bra kyrkofullmäktige och vi har representanter från alla områden. Samtalen har skett i god anda.

PIAN WISTBACKA


Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12