Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

"Jag har alltid fascinerats av den där andra rövaren på korset bredvid Jesus"

ANDETAG.

Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro.

– Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt.

24.7.2022 kl. 19:13

Mao Lindholm närmar sig den andliga dimensionen indirekt, men ganska medvetet när han skriver.

– Min grundsyn på människan är att hon i första hand är Ande, med en Själ som länk till Kroppen. För att vårt sanna, verkliga jag ska komma till uttryck måste vi alltså vända ut och in på vår lekamen, krypa ner under huden.

Han använder ofta huden som metafor för det mänskliga.

– Den hårdhudade har stängt av kontakten med sitt innersta jag och lever kall och död på ytan. Den känsliga får tampas med en massa utmaningar men erbjuds samtidigt liv och värme och puls. Att vara skapande människa innebär en flitig trafikering på och under huden, kroppens skal och säck.




Vad bloggar du helst om?

– Ofta utgår jag från en aktuell temadag som jag vänder ut och in på och kopplar om möjligt resonemanget till min egen livserfarenhet, eller brist på erfarenhet.

– Kroppen är självfallet viktig här och nu men den ska en dag uppdateras ordentligt, förhärligas som det heter. Vad det innebär kan vi knappast föreställa oss, lika lite som vi kan förstå vad Evighet och Paradis egentligen innebär. Men i någon form, i en kroppslig form, ska vi en dag, när himmel och jord förenas – här på jorden – uppstå till ett liv som är obegripligt meningsfullt och ständigt nyskapande, levande i en helt ny bemärkelse. Fram till dess må jag, vi alla, ständigt ha den bilden under pannloben, som ett riktmärke, som ett löfte.

För Mao Lindholm har språket som sådant en helt central betydelse i hans tillvaro.

– Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv.



Vilken är din favoritperson i Bibeln, om man inte får säga Jesus?

– , han som ville att Jesus skulle tänka på honom i Paradiset. Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta. Men så är det ofta; mycket kan vi förstå med vår hjärna, men det största ligger utanför, eller rättare sagt innanför huden – den korsfästa.



Vilken är din favoritverksamhet i församlingen?

– Vad jag saknar är ett kyrkorum som regelbundet även skulle vara öppet för konst och kultur. Det handlar till exempel om högläsning, diktkollage, småskaliga konserter med stråkkvartetter, klassisk gitarr, pianokonserter, solosång. Jag saknar konst i olika former.

Mao Lindholm är en visionär.

– Jag skulle gärna se att man då och då också bjuder in kristna ledare från andra församlingar och kyrkor, stora personligheter som visar på andlig styrka och resning, som kan bidra med lite fläktande korsdrag i våra ibland lite instängda rum.


Vad är det bästa med din ålder?

– Som pensionär har jag tid och praktisk möjlighet att försöka utveckla skapande sidor i mig själv som tidigare överskuggades av många arbetsuppgifter och familjeliv.

Han säger att tystnaden har blivit en förutsättning för sitt skapande.

– Samtidigt saknar jag ibland alldeles oerhört mycket kontakt och närhet med andra människor. Och det är sannolikt inte bara mitt problem men hela vår kulturs. I Svenskfinland har sociala nätverk som byggdes upp speciellt efter kriget, och långt in på slutet av 1900-talet, mången gång trasats sönder eller helt enkelt dött ut. Vi lever ofta i våra små bubblor, samtidigt som de världsvida tunga våta mattorna läggs över vår tillvaro; pandemier, klimatkriser, reella krigshot och mycket annat.

Mao Lindholm säger att i det här läget skulle det vara viktigt att tillvarons fysiska tyngd på något sätt kunde vägas upp av en andlig verklighet som inte bara vissa utvalda ledare talar om.

– Vi är alla kallade att evangelisera, om så ock bara i vår närmaste bekantskaps- och kulturkrets.

Text: Christa Mickelsson


Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00