– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Elina Sagne-Ollikainen: "Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått här på jorden väl"

Personligt.

Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut.

– Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl.

25.5.2022 kl. 12:15

Elina Sagne-Ollikainen strålar av liv. Kanske har hon fått lyskraften av sin mamma?

– Min mamma Gunnel Rinne hade mycket energi. Hon gjorde mycket för sina medmänniskor. Det gav henne enormt mycket, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Mamman hade en väldig längtan efter Gud.

– Hon åkte till Senegal med Finska Missionssällskapet. Under den resan träffade hon min pappa och de gifte sig.

När Elinas storebror skulle födas kom hennes föräldrar till Finland.

– Jag tror att släkten vill ha det så, en förlossning är tryggare här.

När Elina var cirka två år gammal skilde föräldrarna sig.

Elina, hennes mamma och hennes syskon flyttade till Sjundeå. När Elina var tolv år insjuknade hennes mamma i cancer.

– Hon kämpade verkligen med sin sjukdom i många långa år.

När Elina var 23 dog hennes mamma. Hon var 62 år.



Foto: Christa Mickelsson


Den sista tiden vårdades hon på ett sjukhem i Stockholm, där hon hade bott i två år. Dagen innan hon dog var hennes bästa väninna på besök. De hade bett intensivt.

– När hennes väninna åkte hem sa hon att det finns en massa änglar i rummet. Den natten sov jag och mina syskon otroligt gott.

Gunnel dog under natten.

"Jag visste att hon var död när jag vaknade. Det var en väldigt fridfull död."

– Jag visste att hon var död när jag vaknade. Det var en väldigt fridfull död.

Men när Elina skulle börja bearbeta det som hade hänt blev det svårt.

– Mamma fanns inte längre. Vem skulle jag nu vända mig till? Jag visste innerst inne att hon, som var en innerligt troende kristen, var i himlen. Men min tro fick sig en törn.


Tvivlar du ännu?

– Nej, jag tvivlar inte mera, kanske på grund av allting som hände efteråt, säger Elina Sagne-Ollikainen.


”Är det Gunnel?”

Den 23-åriga Elina började planera begravningen tillsammans med sin syster och bror.

– Jag hade ingen aning om hur man sköter en begravning.

På den tiden fanns det fortsättningsvis telefonkataloger.

– Jag ringde en begravningsbyrå på Kungsholmen, på måfå. Kvinnan som svarade ställde en fråga: ”Är det Gunnel?” Jag blev helt chockad.

Först trodde hon att det fanns en logisk förklaring.

– Kanske hade sjukhuset samarbete med byrån? Men jag förstod sedan att kvinnan hade varit medlem i Filadelfiaförsamlingen i Helsingfors, dit vi hörde. Hon hade hört att mamma var sjuk.

Pressen och stressen med att ordna en begravning var som bortblåst.

– Jag visste att kvinnan kommer att hjälpa oss.

"Jag visste att kvinnan kommer att hjälpa oss."

Att bli moderlös som 23-årig var inte lätt. Hennes pappa bodde fortfarande i Finland. Några år efter att hennes mamma gick bort fick Elina och hennes pappa en närmare relation.

– Men jag tänkte att det var den enda vägen ut. Mamma var så sjuk så länge, hon kämpade verkligen i många långa år. När hon dog slapp hon sitt lidande.

Elina minns att hennes mamma på sin dödsbädd sa: ”Det gör sedan riktigt ont att föda barn.”

– Och förstås hade hon rätt. Hon tänkte säkert på mig, och på att hon inte skulle finnas kvar för att säga det.


Foto: Christa Mickelsson

Elina och hennes man har två barn.

– Liksom min mamma upplevde att det var viktigt att jag och mina syskon fick en kristen uppfostran, är det viktigt för mig att mina söner får en kristen uppfostran.

Vad tar du med dig av hennes andliga arv?

– Jag är glad över att jag har en tro som ger mig känslan av att det finns hopp. Och att vi människor har en möjlighet att förändra saker omkring oss. Vi kan stärka kärleken och stärka medkänslan för våra medmänniskor. Den grunden har jag fått av min mamma. Och när har jag har haft det som tyngst har Gud hjälpt mig.



Vad är det viktigaste som du vill lära dina barn?

– Någonting som är viktigt för mig, som jag faktiskt upplever att de redan har lärt sig, är respekten för andra människor, omtänksamheten och hjälpsamheten.



Foto: Christa Mickelsson


Vi måste agera!

Elinas mamma sa tidigt: ”Elina, du har en stark känsla för rätt och fel.”

– Det har jag tänkt på mycket som vuxen. Om det är någonting som är fel så måste vi agera!

Hon inledde sin politiska bana i riksdagsvalet 2019.

Länge arbetade hon för FDUV, en intresseorganisation för personer med funktionsvariationer.

– Jag kände en frustration över att vårt samhälle inte förändras så fort som jag ville. Därför gick jag med i politiken. En fråga som jag tycker är väldigt viktig är delaktighet. Det är så viktigt att vi kan vara delaktiga i våra egna liv! Jag upplever att det fattas kunskap i vårt samhälle.

Vi har alla en uppgift. Ibland kan det vara svårt att hitta den. Men jag tror inte det är en slump att vi är här.

Hennes slogan i valet 2019 var ”Alla behövs”.

– Det är någonting som jag har fått med mig från min kristna uppfostran. Jag tror att det finns en plats för oss alla. Vi har alla en uppgift. Ibland kan det vara svårt att hitta den. Men jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla.

Christa Mickelsson


Stig Kankkonen. 25.2.2008 kl. 00:00

Världen. Luxemburgs parlament har beslutat att legalisera dödshjälp för svårt sjuka människor. 25.2.2008 kl. 00:00

Människa. Ge upp? Begreppet finns inte i Gunilla Sjövalls vokabulär. Hela sitt liv har hon strävat framåt – om det sedan gällt studier eller handikappades rättigheter. – Någon måste ju gå först, varför inte jag? 22.2.2008 kl. 00:00

Kultur. Ola Salo från bandet The Ark ska spela rollen som Jesus i Jesus Christ Superstar på Malmö Opera. 22.2.2008 kl. 00:00

Kultur. ”Jaha” och ”inte ett fiasko” lydde omdömena från andra sidan viken då filmen Arn – Tempelriddaren hade Sverigepremiär vid jul. För nordiska förhållanden har filmatiseringen av Jan Guillous två första böcker i tempelriddartrilogin kört med rekordstor budget. Jämfört med amerikanska filmer i samma genre har de summor som östs ner i projektet ändå varit anspråkslösa. 21.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Följ Jesus i fem veckor. Det är konceptet för Lukas församlings nya lärjungaskola. – Fast egentligen tar det ett helt liv. 21.2.2008 kl. 00:00

Människa. Hon byggde upp ett skyddshem för övergivna gravida flickor i Bangkok. 21.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Högsta förvaltningsdomstolen har i och med ett aktuellt avgörande slagit fast att en manlig präst inte har rätt att vägra altarsamarbete med en kvinnlig kollega. Också i gudstjänsten är han tjänsteman och vägran att samarbete är därför att beteckna som diskriminering. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Henrik Perret fick flest röster, hela 44, i prästernas kyrkomötesval. Tvåa kom Helene Liljeström med 38 röster. I stiftsfullmäktigevalet fick Liljeström klart flest präströster, 34 stycken mot tvåan, Stig-Olof Fernströms 21 röster. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Jomala församling på Åland har man bildat en diakoniförening som på kort tid fått 55 medlemmar. Ivern att samla medel är stor. 20.2.2008 kl. 00:00

Världen. Under 2007 var det, för tredje året i rad, färre som lämnade Svenska kyrkan. Många av dem som utträder kan dessutom tänka sig att återvända, enligt en undersökning som Uppsala domkyrkoförsamling gör varje år. 20.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I slutet av 2007 hörde 81,7 procent av finländarna. Ett år tidigare var kyrkotillhörigheten 82,4 procent. Procentuellt minst människor lämnade kyrkan i Borgå stift. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingshemmet i Solf är grundrenoverat och var fyllt till sista plats när det i söndags återinvigdes av biskop Gustav Björkstrand. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka.  – Lite som en storm i ett vattenglas, kallar lagfarne assessorn Kasten Österholm vid domkapitlet kritiken mot den utdragna rösträkningen i Borgå stift. Någon imageförlust ser han inte i det faktum att det minsta stiftet i kyrkan fick sina resultat sist. 19.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stiftsfullmäktige hade sitt sista möte med gammal uppsättning förra veckan. 19.2.2008 kl. 00:00

Bok. Att ta sin konst på allvar, att försöka välja sitt liv och ibland inse att det inte går. Ylva Pereras debutroman Dödsdalsdansösen handlar om att leva i en värld som kunde vara magisk men ofta blir tragisk. – Jag tror vi alla längtar efter att misslyckas men ändå märka att det bär. 17.10.2016 kl. 13:09

Bok. Naondel är Maria Turtschaninoffs mest imponerande verk hittills, tycker Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds. 17.10.2016 kl. 13:22

Klockringning. Berghälls kyrka var först med klockringning varje dag för offren i Aleppo. Nu hakar fler församlingar på. 13.10.2016 kl. 11:02

Specialmässa. "Tänk dig Beatles LP skiva som hakat upp sig samtidigt som du hör tvättmaskinen slå på centrifugen." 12.10.2016 kl. 10:07

Äktenskap. Vilken betydelse har ett församlingsråds vädjan för den kyrkliga beslutsgången? Inte nödvändigtvis försumbar, säger kyrkomötesombudet Åsa A Westerlund. 10.10.2016 kl. 16:29