Jarl Nystrand ägnade många tiotals år åt hjälparbete i vänförsamlingarna i Estland, vid sidan av sitt vanliga jobb.

Fönstermannen med ett uppdrag

BJÖRKÖ.

Gamla fönster och förfallna kyrkor – det kom att bli Jarl Nystrands hjärtesak i Korsholms vänförsamlingar i Estland. Han har mött både tacksamhet och upprörda känslor i hjälparbetet.

3.3.2022 kl. 00:00

Församlingarna i Korsholm har sedan mitten av 1990-talet vänförsamlingar i Pärnu prosteri i Estland. Församlingen Treimani blev Replots vänförsamling.

– Treimani, som gränsar mot Lettland, var ganska fattigt. Det är en fiskeby, med lite jordbruk och mest gamla människor. De yngre har flyttat för att det inte finns utkomstmöjligheter, berättar Jarl Nystrand.

I byn fanns en skola och en liten kyrka som var ganska förfallen. Det var där som Jarl Nystrand, som varit församlingsaktiv i hela sitt liv, kom in i bilden.

– Eftersom jag har haft snickeriföretag här i Björkö så tog vi mått på kyrkfönstren, och vi var där i flera repriser och konsulterade folk om vad de behövde och vad som behövdes för kyrkan. Det fanns stora behov av allt möjligt.

Nystrand började tillverka fönster, materialet bidrog han med själv. Och på sikt blev han engagerad i alla vänförsamlingar som Korsholm har.

– Jag har varit i Estland ett tjugotal gånger, bland annat med förnödenheter som folk samlat ihop.

Hans fönstertillverkning blev också välbekant där borta.

– Under ett av mina sista besök i Pärnu kom jag ut från mitt hotell, då stannade en dam mig på gatan och frågade om jag är ”ikkunamies” (fönstermannen). Det visade sig att hon var kyrkoherde i Audru församling.

Fönstermannen blev hans smeknamn i vänförsamlingarna.

När det inte går som tänkt

Jarl Nystrand har många äventyr i bagaget under åren av hjälparbete, såsom stormar på Finska viken och fönsterglas som hamnat på villovägar. Och en gång fastnade han med en lastbil i tullen på estniska sidan.

– Bilen var full av kylskåp och spisar som vi samlat ihop. Byråkratin på den tiden var mycket svårare än den är i dag.

Efter sex timmar kom han loss med hjälp av en estnisk väns son som jobbade som tulltjänsteman på lettiska sidan.

Jarl Nystrand har också varit med om att hjälpande gester slagit fel.

– Ett äldre par som inkvarterade oss under en av resorna hade väldigt trasiga underlakan. Följande gång hade jag köpt med ett par lakan. Men frun i huset tog väldigt illa upp och frågade om det hon har inte duger. Det var en balansgång. Man skulle vara väldigt försiktig när man tog dit något man tyckte de skulle behöva.

Ett soligt minne är att han fick vara med och bidra till en snickarverkstad på ett barnhem i Daugavpils i Lettland, via Baltikumvännerna i Korsnäs.

– Det fanns så duktiga pojkar där. De hade ett litet utrymme men inga maskiner.

Jarl Nystrand gick runt till företag i Vasa och tiggde ihop verktyg.

– Vi fick ihop en hel snickarverkstad, för när maskinerna väl kom fram fick de också större utrymme.

Han fortsatte hjälparbetet i ett tjugotal år, också trots motgångar.

– Jag såg att folk uppskattade det vi gjorde. Och så var jag inte ensam, jag vill rikta ett stort tack till min kamrat, förra fastighetschefen i samfälligheten, Bengt Vestlund samt alla anställda och frivilliga som hjälpte till.

Ulrika Hansson


Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Välbesökt. God mat, ett femtiotal deltagare, och en intressant livshistoria. Så kan en kvinnobrunch se ut. 26.4.2018 kl. 00:00

musik. Niels Burgmann är nyanställd i Matteus församling. 26.4.2018 kl. 00:00

Jäkt. Morgonandakter och middagsböner – hinner man med sådant mitt i vardagen? Och gör det någon skillnad? 26.4.2018 kl. 00:00

Strukturer. Det behövs administrativa förändringar för att klara ekonomin och rekryteringen av arbetskraft. 23.4.2018 kl. 11:02

åsikter. Kyrkoherde Janne Heikkiläs uttalande om kvinnor i prästämbetet och om att viga frånskilda väckte diskussion. Domkapitlet kan inte väga prästers åsikter, endast pröva beredskapen att samarbeta, säger biskopen. 16.4.2018 kl. 18:12