Som om jag inte hade nog av eget, har människor jag bryr mig om också en hel del. Efter några nätters vältrande i bekymmer och brist på sömn bad jag i min stilla bön få lära mig leva så att livet blir bekymmersfritt. Jag bad om att få hjälp att fatta smarta beslut, sköta saker rätt, ha insikt, tålamod och djup godhet för att komma bort från bekymmer i livet. Jag såg framför mig hur min kropp blev 15 kilo lättare, axlarna blev avslappnade i en ny position samtidigt som ett innerligt leende lyste över hela ansiktet. Lättsamt möter jag livet.
Några dagar senare läste jag: ”Beinte om medvind. Lär dig segla.” Månne det var ett svar på min bön? Jag behövde påminnelsen.
Redan som ny i föräldrarollen insåg jag att mina barn inte kan eller ska få allt de pekar på. De måste ibland få höra ordet nej och lära sig hantera det. Är jag en klok förälder ber jag inte om en spikrak väg åt mina barn där allt går som på räls. Nej, vi inser alla att i livet måste få ingå både en och annan dust och vurpa. Hurudana människor skulle de annars bli?
Det jag istället ber om för mina barn är insikt, mod, kärlek, kraft och tro. Insikten att kunna skilja rätt från fel, viktigt från oviktigt. Modet att vara sig själva. Kärlek till sig själv och andra. Kraft att ta sig igenom det svåra. Tro på att det finns en mening och någon som hjälper och hör bön.
Devisen ”Be inte om medvind. Lär dig segla” är förenlig med hur jag normalt förhåller mig till livet. I alla fall när jag har sovit ordentligt och därmed har klara tankar!
