Också i det nya året får vi fortsätta hålla ut och komma ihåg att visa omtanke och omsorg för varandra, säger Fredrik Kass.

Ett omtumlande år har påmint oss om vem som egentligen är församlingen

kvevlax.

Ett samtal med kyrkoherde Fredrik Kass, som reflekterar över året som gått och blickar fram mot det nya år som börjat.

20.1.2021 kl. 13:36

Om vi bad människor landet och världen över peka ut en sak som kännetecknar år 2020 skulle nog många svara samma sak: pandemin.

”Overklighetskänsla” och ”omtumlande” är två ord Kvevlax församlings kyrkoherde Fredrik Kass använder när han blir ombedd att kasta en blick i backspegeln över året som gått.

– Se tillbaka på vad vi gjorde i början av året och livet som rullade på.

Att de i slutet av 2020 höll församlingsrådets möten i kyrkan för att kunna hålla säkert avstånd mellan mötesdeltagarna är bara ett av alla exempel på saker ingen kunnat föreställa sig i början av året.

– Det är många saker som inte blivit som man tänkt. Men det är också ett exempel på att vi kunnat och varit tvungna att tänka om. Vi har hittat lösningar på det mesta, det går att göra på annat sätt och det blir helt okej.

Församlingarna har fått anpassa sig till nya situationer – var tycker du ni lyckats bra?

– Vi har stadigt utvecklat strömmande av, framför allt, gudstjänster.

Han nämner som exempel den musikaliska adventskalender som församlingarna i Korsholm producerade tillsammans – ett stort jobb som visade upp de färdigheter som medarbetarna skaffat sig under året och en uppskattad slutprodukt.

– Men framför allt är det att vi har fått och varit tvungna att jobba mycket i team. Vi har varit tvungna att tillsammans fundera hur vi gör i den här nya situationen, planera tillsammans, utföra tillsammans. Det har varit roligt och fungerat bra.

Året som gått har också varit en påminnelse om vad som är församlingens essens.

– Vi har märkt att en jättestor del av vad vi är som församling har varit borta. Att vi samlas, är med varandra, gör något gemensamt – så mycket av det har fallit bort. Det har varit en stor fråga: vem är vi, vad gör vi då vi inte kan samlas på samma sätt?

Tiden för reflektion kring viktiga och stora frågor har funnits, men också tröttheten som krupit på: tänk att det skulle vara så här länge.

Symboliken i det nya året, att vända blad, kanske känns ännu viktigare i år – även om skillnaden mellan vardagen före och efter tolvslaget i praktiken inte så stor.

Det finns en slutpunkt att se mot. Men vi får ändå fortsätta hålla ut en tid ännu. Fredrik Kass tänker att det vi behöver under våren är fortsatt omtanke och omsorg för varann.

– Jag hörde om någon som istället för att skicka julkort ringt upp alla de tänkt skicka åt och pratat. Jag tyckte det var en fin idé.

Nämn en sak du gärna vill lämna i 2020 och en sak du vill ta med i det nya året.

– Det jag tar med mig är glädjen att få göra tillsammans och att tänka kreativt, tänka nytt.

Det han gärna lämnar bakom sig är osäkerheten: att inte kunna lita på att det som planerats kan bli av, saker som blir inställda, planer som får göras om gång på gång.

Han ser fram emot spontana möten, att igen få umgås med människor utan den invanda försiktigheten och underliggande rädslan.

– Jag vet ju inte hur länge det kommer att dröja. Men jag längtar efter att bara få släppa på den bromsen och i glädje träffa folk, ta en kopp kaffe, utan att fundera på: vem har du träffat, vem har jag träffat, var har vi varit?

Församlingsverksamheten är sist och slutligen bara verktyg.

– Det är ju vi som är församlingen, alla som bor och verkar här. Alla vi är viktiga. Alla har en plats och kan gör något för vår nästa. Då är man församling.

Emelie Wikblad


sibbo. Kyrklandskapet i Sibbo har i nästan två decennier frammanat bilder och idéer hos Putte Frisk. I år föll pusselbitarna på plats och på långfredagen ledsagar ensemblen i det nyskrivna påskspelet Kärlekens väg publiken genom påskens händelsen. 18.3.2015 kl. 00:00

julia korkman. Förra veckan ordnandes två seminariedagar i Vasa och Helsingfors med temat bemötande och förbyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan. 16.3.2015 kl. 11:15

john hedley brooke. 25 myter om religion och vetenskap skjuts ner av forskare i boken Galileo Goes to Jail. 13.3.2015 kl. 10:24

jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28

ärkebiskop. Ärkebiskopens fattigdomsgrupp offentliggjorde sitt program i dag. Grundtanken är att det goda samhället som verkar för alla inte behöver en separat fattigdomspolitik. 10.3.2015 kl. 15:28

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

klimatförändringar. I lördags ordnades en pilgrimsvandring i Helsingfors centrum. Orsaken var att kyrkan ville uppmärksamma det kommande klimatmötet i Paris hösten 2015 och samtidigt, tillsammans med medborgarorganisationer, uttrycka sin oro för klimatförändringarna som påverkar stora delar av jordens befolkning. 9.3.2015 kl. 11:06

vänskapspromenad. I morse samlades muslimer, judar och kristna till en vänskapspromenad i Helsingfors centrum. 5.3.2015 kl. 10:00

Gemensamma församlingsrådet i Karleby tvekar om samfälligheten ska hyra ut Yxpila kyrka till Sley eller inte. Efter en omröstning i går där ordförandes röst avgjorde förpassades förslaget om att inleda förhandlingar till ny beredning. 4.3.2015 kl. 17:28

försvarsstrategier. Terapeuten och prästen Ilse Sand har fått jobba med sina egna försvarsstrategier och vill hjälpa andra att bli fria från sina. 12.3.2015 kl. 00:00

Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

carl haglund. Carl Haglund avvisar påståendet om att fritänkarna hörts mer än kyrkan i arbetet med försvarsministeriets rapport om den etiska undervisningen och fältandakterna i det militära. 2.3.2015 kl. 13:29

danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

Jamie Oliver. Kändiskocken valde Ari Vitikainens måltidsbild i en FN-relaterad fototävling. 25.2.2015 kl. 18:44

frälsarkransen. – Vi har beundransvärt satsat på ordens värld, men orden har börjat svika oss, säger Martin Lönnebo, mannen bakom kransen. 26.2.2015 kl. 00:00

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03