– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras, säger Joel Halldorf.

Joel Halldorf i ny bok: ”Religiösa människor har inte monopol på andliga erfarenheter”

Bok.

– Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf.

26.11.2020 kl. 14:14


Den svenska teologen och författaren Joel Halldorf har skrivit boken ”Gud: Jakten”, som försöker gå i dialog med den andliga längtan som finns i vår tid.

– Sverige beskrivs ibland som världens mest sekulariserade land, men det betyder inte att här saknas tro och helighetslängtan. Detta finns över allt, och det tar sig uttryck i allt från en jakt på extatiska erfarenheter till konsumtion och nationalism. Det är detta jag försöker få fatt i, förklarar Joel Halldorf.



Vi lever i en tidsålder som kallas ”gudlös och materialistisk”, ändå tycks människor drabbas av existentiell svindel. Varför?

– Vi tycks ha en inneboende törst efter helighet. Och dessutom ett sinnesorgan – i brist på bättre ord – som darrar när tillvarons bråddjup uppenbaras. Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Men vi är ”homo adorans”: den dyrkande varelsen.



Hur skulle du förklara ”en gränserfarenhet” för en som inte alls tror på Gud?

– Jag tror som sagt att även människor som inte kallar sig religiösa har sådana erfarenheter. Faktum är att om man studerar litteratur, konst, musik eller film så ser man att där finns gott om beskrivningar av andliga erfarenheter utanför de traditionella religionerna. Vad jag syftar på är sådana där ögonblick när kosmos ställer ett fönster på glänt, och man anar något av evigheten bortom tiden.



Vad vill titeln på din bok,”Gud: Jakten”, säga oss?

– Jag skriver om gudslängtan, och jag hävdar att den moderna människans sökande efter Gud har formen av en jakt. Vi jagar, aningen rastlöst, efter det heliga. Det märks inte minst i det växande intresset för starka upplevelser, det forskarna kallar för ”peak experiences”. Hit hör både dramatiska väckelsemöten i karismatisk stil, men också arenarock, droger och idrottsupplevelser. Jag ser jakten som ett tecken på vår längtan, men samtidigt vill jag uppmuntra till ett mer tålmodigt och stillsamt sökande. Vi behöver öva oss att finna den Gud som alltid är närvarande, oavsett var vi är.



Hur känns det att ge ut en bok på ett sekulärt humanistiskt förlag?

– Det var väldigt roligt! De uppmuntrade mig hela vägen, både att skriva om andlighet och existentiellt sökande och att resonera teologiskt.



»Vi är civiliserat oense, vilket bara det är en bra sak i en så polariserad tid som vår.«




Du och förlagschefen för Fri Tanke, Christer Sturmark, ”förenas i insikten att existentiell reflektion, oavsett livsåskådning, är oerhört mycket bättre än likgiltighet och nihilism”. Berätta mer!

– Jag och Christer Sturmark har olika uppfattningar om en del saker, men vi förenas i frågorna. Vi har samtalat mycket, både på scen och privat, och respekterar varandras olikheter. Vi är civiliserat oense, vilket bara det är en bra sak i en så polariserad tid som vår. Sedan är båda intresserade av frågor som rör sanning och mening, liksom av andliga erfarenheter.



Du ger tre handfasta andliga råd i slutet av boken. De är inte speciellt specifikt kristna råd. Vill du kort berätta om dem?

– De tre råd jag ger handlar om att uppmuntra människor att utveckla vanor och finna gemenskaper för andlig fördjupning. Själv är jag ju kristen, och skulle gärna se att fler började be och gå i kyrkan. Men för den som tycker att det skulle vara främmande är det en god sak om han eller hon söker andlig fördjupning. Att man börjar gå den vägen, och så får man se vart den för en. Det är viktigt för oss som människor att inte ignorera den här delen av oss.



Du tycker att högmodet och rädslan är de mest förödande lasterna för människan i allmänhet och för det andliga äventyret i synnerhet. Kan du berätta varför du tycker det?

– Vilken bra fråga! Jag tänker att de här lasterna är så allvarliga bland annat för att de gör oss passiva. Högmodet har den effekten eftersom det får oss att tro att vi redan vet allt och inte behöver utforska mer. Vi förväxlar oss själva med Gud, och tror att vi har hela kunskapen och kan frälsa oss själva. Rädslan får oss att stänga fönstret mot världen och sluta oss i oss själva. Vi vågar oss inte ut på den omtumlande resan mot Gud. Båda kortsluter med andra ord vårt andliga sökande, vår naturliga rörelse mot Gud.

Christa Mickelsson


mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28