En maktmänniska kan kännas stark, men bakom styrkan gömmer sig obearbetade sår.

Narcissism och makt är en farlig kombination

ledarskap.

En människa man inte får kritisera. En människa som alltid har rätt. En människa som får dig att tänka: är det hen som är galen – eller är det jag? Maktmänniskor finns i alla sammanhang, men i kyrkan ställer de till särskilt stor skada.

16.11.2020 kl. 14:21

I boken Fräls oss från ondo. Om makt och maktmissbruk skriver Fredrik Lignell och Helen Västberg om människor som överträder sina gränser som ledare och lämnar sårade människor och kraschade relationer i sina spår.

Men en liten maktmänniska bor i oss alla – åtminstone ibland.

Maktmänniskor söker sig ofta till kyrkliga sammanhang. Som Lignell och Västberg skriver i boken: ”Att få stå inför många människor varje vecka och tala i gudstjänster, ungdomssamlingar och äldreträffar utan att bli avbruten och att samtidigt påstå att man har ett ord från Gud är naturligtvis narcissistens våta dröm.”

Att leda på uppdrag av Gud innebär frestelser som kan vara svåra att upptäcka, och kristna miljöer kämpar ofta med en oförmåga att avslöja och avsluta destruktivt makt­utövande.

– Vi är väldigt villiga att lyssna på auktoriteter som säger sig ha Guds öra och förkunna Guds ord. Särskilt när det gäller karismatiska ledare har vi haft en tradition av att starkt lyfta fram dem i våra sammanhang. Vi har också en snällhetskultur i kyrkan som gör att vi har svårt att sätta gränser kring de här personerna, säger Helen Västberg.

Det handlar också om en kallelsetanke: Vem är jag att ifrågasätta någon som säger sig vara kallad av Gud?

Hur vet vi när maktutövningen blivit destruktiv? När ska våra varningsklockor börja ringa?
– Det skulle kunna handla om att man inte får ställa frågor. Vad händer när man inte håller med? Vad vaknar i mig själv när jag tänker att jag inte håller med, blir jag rädd? Väldigt mycket har ju att göra med den kultur som har utvecklats över lång tid. Alla inblandade lär sig vilka som är no go-zones, vad man inte får säga, vad man inte får uttrycka. När utrymmet krymper – då är det något som inte stämmer, säger Fredrik Lignell.

Helen Västberg påpekar att man också kan känna att man tappar sin egen inre kompass. Man känner inte igen sig själv.

– När man undrar: Är det jag eller han/hon som är galen? När gränserna försvinner – det är ett varningstecken.

Lignell och Västberg skrev Fräls oss från ondo för att hjälpa människor i olika kristna sammanhang att upptäcka destruktiv maktutövning. När man börjar känna oro över någons ledarskap föreslår de att man tar kontakt med någon utanför det egna sammanhanget – en terapeut eller själavårdare – som man kan samtala med för att förstå vad man är med om.
Man behöver också få korn på när ett sammanhang präglas av en osund överandlighet.

– Överandligheten kommer alltid att stänga av mitt signalsystem, jag kommer sluta lyssna till mig själv. Jag kommer sluta lyssna till mitt tvivel, jag kommer sluta lyssna till mina frågor. Jag kommer också sluta lyssna till min egen svaghet, för svaghet får aldrig plats i det överandliga. Därför behöver själavårdaren eller terapeuten hjälpa klienten att komma i kontakt med sig själv, för det är det man stängt ner, säger Lignell.

När man kommit så långt att man insett att det finns en maktmänniska på ens arbetsplats eller i ens församling – vad gör man då?
– Det är svårt för en enskild individ att göra någonting. Tyvärr är vår erfarenhet att de som genomskådat maktmänniskan ofta försvinner från sammanhanget. Man tvingas gå därifrån, helt enkelt. Ibland är det det sundaste man kan göra, att säga: det här kan jag inte vara med om längre. Det fantastiska vore om man kunde vara många som insåg att den här kejsaren faktiskt är naken, säger Västberg.

Lignell håller med. Stöter du på en utpräglad maktmänniska är rådet: lägg benen på ryggen.

– Att utmana en sådan person brukar bli extremt kostbart. Man blir sjuk. Man blir utfryst. Man börjar tvivla på det mesta i sitt eget liv. Man utmanar sådana enorma krafter.

Samtidigt påpekar han att det ibland helt enkelt är så att tiden måste få gå.

– I Sverige har vi ju den stora Knutby-berättelsen som alla svenskar känner till. En så destruktiv kultur imploderar till slut. Det händer nästan alltid, vare sig det är en religiös eller politisk kultur. Men problemet är att det tar så länge, och det skördar så många offer.

I kristna sammanhang kan bilden bli svårare av att den besvärliga, karismatiska maktmänniskan kanske samtidigt får så goda resultat. Församlingen växer, nådegåvorna blomstrar. Ändå kan allt vara fullkomligt fel.

– Vi måste förstå att hälsan på en organisation inte avgörs av resultatet. Här menar vi att det finns en enorm naivitet, inte minst i kyrkliga miljöer, där vi stirrar oss blinda på ”det här kan inte vara alldeles galet, för det händer ju så mycket bra saker”. Och det är att ställa fel fråga, säger Lignell.

Den rätta frågan är: Vad blir det för smak, vad blir det för frukt?

– Är det frid, är det goda relationer, smakar det frihet, smakar det glädje? Eller smakar det fruktan och låsning och nedstängda människor? Det är där det avgörs. Rent teologiskt måste vi också få säga att en människa som saknar alla goda karaktärsdrag fortfarande kan fungera i sin gåva. Även åsnor profeterar, som bekant, säger Lignell.

Vi har alla narcissistiska drag. Hur ska vi veta om vi är för narcissistiska för att våga tacka ja till ett chefsuppdrag?
– Narcissistiska drag kan också vara en god drivkraft, men det som är viktigt är att omge sig med goda rådgivare. Man måste ha människor omkring sig som inte bara är ja-sägare, någon som kan knacka en på axeln och säga: Hör du, nu börjar det bli lite farligt. Då måste man också vara en människa som kan ta emot det, säger Västberg.

Det som skiljer oss vanliga narcissister från dem som hamnar i en störning är att vi kan reflektera över vår narcissism. Vi inser att vi behöver andras synpunkter och kritik, vi inser att vi behöver stiga ner från vår maktposition ibland.

– Men i det ögonblicket då man hela tiden uppfattar andra människors synpunkter och kritik som något fientligt, som något som inte har med en själv att göra, när man känner att bara man själv har rätt – då måste man stanna upp och fundera på vad som händer.

Om en maktmänniska faller från sin piedestal med en stor krasch – ska hon få förlåtelse och kanske få återvända till den plats där haveriet skedde?

– Guds förlåtelse är tillgänglig för alla som ber om den, Gud är chockerande generös med sin nåd. Men det är betydligt klurigare med relationen till människor, säger Lignell.

En maktmänniska kan ha skadat många i sin närhet.

– Det finns sammanhang där en ledare farit fram på ett sådant sätt att blotta hens närvaro i rummet blir ett problem. Då uppfattar jag inte att det handlar om oförlåtelse, utan det påminner om våld i en nära relation: personen har gått över så många gränser att hen inte kan vara där.

Fredrik Lignell var själv som ung vuxen med i en bibelskola där han upplevde osund maktutövning. Särskilt unga tenderar att fastna i svartvitt tänkande som de inte kan sortera i – de saknar helt enkelt den livserfarenheten.

– Man vill ju ha det lite svartvitt, man dras till det i den åldern.

Västberg påpekar att det inte är ungdomarna som är problemet, utan ledarna som inte kan hantera sin makt i det sammanhanget.

– Vi har oerhört många tragiska berättelser om människor som varit med om alldeles för mycket av det slaget, och som därmed också lämnat kyrkan, säger hon.

Fredrik Lignell säger att de sår man som ung får i en kyrklig miljö ofta blir mycket djupa.

– Det som händer är att man tar med sig den sårigheten i sin Gudsbild. Har Gud kallat de här människorna och har Gud gett dem en position – vad säger det om Gud? Då är risken uppenbar att när man lämnar det destruktiva sammanhanget lämnar man också Gud.

Det vore viktigt att alla som utövar makt hade koll på sina sår, menar de.

– Vi säger ibland att oj, den här maktpersonen är ju så stark. Vår spaning är att det är mer komplicerat än så. De kanske agerar som de gör utifrån ett väldigt kompensatoriskt beteende. Man vet inte vem man är, och därför tar man i. Det finns väldigt många exempel på hur det är såren som definierar ens ledarskap, säger Lignell.

Västberg säger att bokens centrala budskap är att för en människa som tar ansvar för sina sår finns det alltid en väg tillbaka.

– Det finns nåd, upprättelse och förlåtelse, säger hon.

Lignell påpekar att en ledares sprickor och sår också är en tillgång.
– Men nyckelordet är: bearbetade sår och sprickor. Det är det obearbetade som alltid ställer till det för oss.

Sofia Torvalds



(suomeksi) Varför annonsera? Kyrkpressen.fi:s läsare laddar sidorna över 200 000 gånger varje månad. De första 18 månaderna sedan lanseringen i mars 2007 besökte ca 140 000 olika personer kyrkpressen.fi. Vi har drygt 4000 unika besökare per vecka och 14000 unika per månad. I medeltal stannar besökarna drygt 7 minuter och besöker 6 sidor. Läsarlojaliteten är mycket hög även den, över 70% är återkommande läsare. Lite statistik från de första 18 månaderna: 140 000 unika besökare 3 miljoner sidladdningar (alla robotar och webspiders borträknade!) Trafiken växer hela tiden. 2007 var ett strålande första år, men t.o.m. den lugnaste månaden 2008 (juli) toppar den livligaste år 2007. Medeltid på sajten 7 minuter Färska nyheter varje dag > 12 000 personliga blogginlägg och 30 000 (livliga) kommentarer Spridningen är hela Svenskfinland (se karta från september 2008) Vi strävar till att hitta en bra balans mellan att din annons får god synlighet och att läsarna trivs. Om du har en intressant produkt, en lockande annons och en bra landningsupplevelse, har du goda chanser att hitta kunder här! Annonsalternativ & priser Annonsvisningarnas pris räknas per 1000 visningar, CPM (Cost per thousand). Minimiantal visningar är 50000 visningar, dvs. ca en vecka på plats B. På platserna A och C turas din annons möjligen med andra annonser och beroende på annonsernas antal i varje position syns din annons motsvarande längre. Antalet visningar är alltså konstant, men tiden kan variera. Här ser du våra annonsplaceringar. Det finns tre alternativ, A (upptill), B (i rännan), C (under artiklar). B finns även som en halverad version (B2).     Annons- modell CPM (pris/1000) 50 000 visningar 100 000 visningar 200 000 visningar A - 450 x 150 px 6 € 300 € 510 € 840 € B - 180 x 150 px 4 € 200 € 340 € 560 € B2 - 180 x 75 px 2,5 € 125 € 212,50 € 350 € C - 468 x 60 px 4 € 200 € 340 € 560 € Flash-annonser med video och/eller ljud +20%. Filstorlekar och format Annonserna skall lämnas in färdig i antingen JPG, GIF eller Flash format. Filstorleken skall vara så liten som möjligt (se tips nedan). Modell Max storlek A 35 KB B 20 KB C 25 KB Flash-annonser högst 18fps (frames per second) maxlängd är 30 sekunder, sen måste animationen ta slut ljud får bara höras då muspekaren förs ovanpå annonsen Tips för att göra webbannonser De vanligaste formaten är JPG och GIF. Ofta är GIF ett lämpligare format, som också ger mindre filer. GIFar kan ha max 256 färger och det räcker för det mesta. För att få skarpa texter är GIF oftast bäst. Ifall bilden innehåller färgtoningar (gradienter) eller foto med mycket detaljer kan GIF var otillräckligt. Då kan du prova med JPG-formatet. JPG kan packas i olika grader. Ca 65% kvalitet torde räcka bra, utan att bilden lider för mycket. Använd tex. funktionen "Save for web" i Photoshop och pröva med olika format och packningar tills du är nöjd med kvaliteten (Photoshop visar en förhandsvisning av hur annonsen kommer att bli) och storleken är inom ramarna för vad KP tar emot. En annons där något rör på sig upptäcker man betydligt bättre. Det är lätt hänt att annonsen blir orolig eller får för stor filstorlek, så det kräver extra mycket skicklighet. Den enklaste formen av animationer gör man med sk. animerade GIFar. Ett annat sätt är att använda Flash. Behöver du hjälp med att tillverka annonser kan du vända dig till en kunnig webbyrå. Vet du inte var du skall börja kan vår försäljning hjälpa dig hitta en. Observera också att det är viktigt att den sida din annons länkar till (landningssidan) är tillräckligt intressant för att kunden skall stanna där och läsa vidare eller kontakta dig. Tips för att göra Flash-annonser (finska) Branschinfo på IAB Finland (finska) Inlämning & utvärdering Lämna gärna in annonsen 3 dagar innan kampanjen skall börja, så kan vi garantera att hinner ut i tid. Skicka annonsen per epost till annons@kyrkpressen.fi Kom ihåg att skriva följande: Kontaktperson + telefon Faktureringsadress Vilken annonsplats du önskar Vilket visningspaket du vill ha (hur många visningar) När annonsen skall börja visas (startdatum) Landningssidan, dvs. till vilken webbaddress (URL) annonsen skall leda om man klickar på den Då kampanjen är över kan annonsavdelningen informera om hur många som klickat på din annons. Tveka inte utan ta kontakt Vänd dig till annonsförsäljarna Björn Sten 0400 012 390, Leif Westerling 050 329 4444 eller Jonny Åstrand (06) 347 0608. I tekniska frågor skriv till webred@kyrkpressen.fi 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Radannonser Skicka in radannonser per epost, till annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress! Radannonser kostar 4,50 €/rad inkl. moms. Skriv t.ex. så här: Annonstext: Vill hyra ut min bostad... Faktureringsadress: Namn + adress + telefon Före eller efter nämnda rader kan du skriva ev. kommentarer. Familjeannonser Familjeannonserna kostar bara 1 €/mm, inkl. moms. Kyrkpressen utkommer varje vecka och når majoriteten av de finlandssvenska hushållen, ca 110 000 hem. Det finns inget bättre sätt att nå hela Svenskfinland med dina familjenyheter! Skicka in familjeannonser per epost, annons@kyrkpressen.fi. Kom ihåg att ange både annonstext och faktureringsadress!  Församlingsannonser Kontakta Marianne Tanttinen, tfn (09) 612 615 50 för närmare info. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressen.fi har fått ett nytt utseende och flera nya funktioner. 3.4.2008 kl. 00:00

Adminnews. Kyrkpressen.fi omlanserades 3.4.2008 med en ny fräsch form. Här är en kort genomgång av de viktigaste förändringarna. 3.4.2008 kl. 00:00

Mira Strandberg. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Att en väckelse bryter med kyrkan och bildar en egen kyrka är något nytt i Finland. Det konstaterar teologie doktor Kati Niemelä vid Kyrkans forskningscentral. 3.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Svenska kyrkan delade för andra gången ut ett filmpris vid den internationella barn- och ungdomsfestivalen i Malmö. I år gick priset till den danska filmen Fighter av regissören Natasha Arthy. 3.4.2008 kl. 00:00

Människa. Under sitt tjugonionde levnadsår går han redan på tionde året som förtroendevald och sitter som vice-ordförande i församlingsrådet. 3.4.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 14/2008 Kommentarerna till Markku Koivistos meddelande att han lämnar evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och startar processen för att bilda en egen kyrka har sammantaget varit att beslutet är på gott och ont. 3.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet. 2.4.2008 kl. 00:00

Världen. – För första gången i historien är vi katoliker inte flest i världen. Muslimerna har gått om oss, säger Vittorio Formenti som sammanställt statistiken för Vatikanens räkning. 2.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingsförbundet och dess förlag Fontana Media med både bokhandel och Kyrkpressens redaktion skall flytta. Bangatan 29, en högst central plats i stiftets historia, är snart ett minne blott. 2.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbsidor har ett år på nacken, och nu är det dags för en förnyelse. Genom att ge användarna möjlighet att rekommendera inlägg hoppas redaktionen att den tidvis hätska debatten ska stävjas lite grann. 1.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Biskopens påskhälsning som anlände veckan efter påsk har fått många att undra över tidpunkten för leveransen. Biskop Gustav Björkstrand säger själv att målet ursprungligen var att skicka hälsningen i stilla veckan, men att problem med Befolkingsregistercentralen och adressuppgifter fördröjde utskicket. Han poängterar ändå att tidpunkten ingalunda är fel för en påskhälsning. 1.4.2008 kl. 00:00

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07