Känns tanken på att återgå till jobbet och vardagen efter semestern väldigt jobbig?

Annette Nyholm: "Om känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så"

vardag.

Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern.

3.8.2020 kl. 10:15

Plötsligt tog semesterns frihet slut och jobbvardagen ramlade över oss. Hur ska vi orka komma igång igen? Och var går gränsen mellan normalt motstånd mot vardagen och verklig ångest över att återvända efter ledigheten?'

– Är det något i själva jobbet, eller handlar det bara om att det har varit så skönt att vara ledig?

Till en viss grad är det förstås normalt att det tar emot att återgå till jobbet, men det finns varningstecken som tyder på att det rör sig om mer än att man vant sig av med vardagen.

– Om man har rejäl ångest, sömnsvårigheter och känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så obehagligt och om det indikerar att man behöver göra någon form av förändring i sitt liv.

Ett stort varningstecken är om du känner att semestern inte räckte till för att göra dig utvilad.

– Men det beror också på hur man lagt upp sin semester. Om den varit prestationsinriktad och inte gett utrymme för att bara vara är det svårt att hinna vila ut.

Allt roligt behöver inte ta slut bara för att semestern gjorde det.

– Finns det något att se fram emot under arbetsdagen, till exempel en trevlig lunch eller kaffepausen?

Annette Nyholm är psykoterapeut och uppmanar oss att känna efter om vi verkligen måste prestera så mycket.

Det är också viktigt att planera in trevliga saker under hösten. Fundera över vad det är som fått dig att må bra under semestern. Kan du ta med dig något av det till vardagslivet? Här handlar det om att prioritera, men det kan förstås vara svårt om man upp-
lever att det redan nu är svårt att få tiden att räcka till – till exempel om man jobbar heltid och har små barn.

– Men vi människor fastnar också väldigt lätt i tankemönster av att det här är den enda möjligheten. Vi har blivit lite itutade att det ska gå att göra alla de här sakerna samtidigt, men det går inte alltid.

Då kan man behöva fundera över om det till exempel går att dra ner på arbetstiden eller göra en del av jobbet på distans.

Man behöver inte vara så duktig
Att ekorrhjulet stannade upp under våren hoppas hon har fått oss att fundera över hur vi vill leva.

– Många, både arbetstagare och arbetsgivare, har upptäckt möjligheten till distansarbete. Men jag tror också att man börjat reflektera över om man verkligen måste resa så mycket och spendera så mycket pengar på olika saker.

Hon tror att speciellt familjer skulle må bra av att se över vardagen efter coronavåren.

– Kanske många under våren lärde sig att man klarar sig inte bara med mindre lön utan också med mindre hobbyverksamhet. Det lönar sig att tillsammans fundera över om man måste prestera alla de här sakerna.

– Sänk ribban. Man får fuska lite och ta genvägar, man behöver inte vara så duktig hela tiden.

Annette Nyholm möter många utmattade i sitt arbete. Det har lärt henne att det kan ta lång tid att erkänna för sig själv att man behöver göra en förändring.

– Jag har sett ganska allvarliga fall där människor pressat sig tills kroppen inte längre orkat med. Det är viktigt att lyssna på sig själv och sin kropp, vad är det som känns bra på riktigt?

Nyholm jobbade under många år som lärare och var psykoterapeut på deltid. För ett år sedan blev hon företagare på heltid.

– Nu tycker jag att det är jätteskönt att få bestämma över min arbetstid. Jag var klar med mitt förra arbete och redo att gå vidare. Vi behöver våga ta lite risker, så att vi inte fastnar i att göra något bara för att vi tror att vi måste.

Hon rekommenderar att vi reflekterar över livet kontinuerligt, och påminner om att den goda vardagen handlar om små saker – till exempel en picknick på en filt i vardagsrummet.

Erika Rönngård



Juha Lehtola. Döden som tema i böcker och film behandlas ofta genom det tunga. Regissören Juha Lehtola gick en annan väg. 12.8.2014 kl. 00:00

ebola. När våra tidningar fylls av oroande ebolanyheter är perspektivet ett helt annat i Västafrika. Anna Tikum, FMS-missionär i Senegal, berättar att hon knappt diskuterat viruset med någon, trots att sjukdomen skördar offer i grannländerna. Sjukdomen får inte heller några stora rubriker i de senegalesiska medierna. 12.8.2014 kl. 10:08

Irak. Martyrkyrkans vänner (MKV) sänder 12 000 euro till Irak. Hjälpen ges i form av vatten, mat och mediciner. 12.8.2014 kl. 10:05

Pia-Karin Helsing. Pia-Karin Helsing lämnade Bibeln då hon slutade vara ett Jehovas vittne. – Men jag har en stark och levande andlighet som leder mig framåt i vardagen. 7.8.2014 kl. 16:04

Kristna ledare i Mellanöstern sänder nödrop till Väst. Kristna irakier märks nu ut för döden. 5.8.2014 kl. 16:00

Petrus församling. Kyrkoherdetjänsten i Petrus församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Daniel Björk och Monica Heikel-Nyberg. 4.8.2014 kl. 15:07

Petrus församling. Utvecklingen i Petrus församling går i en positiv riktning, säger Caroline Sandström, viceordförande i församlingsrådet. Men på vissa punkter träffar den kritik som riktats mot församlingen. 4.8.2014 kl. 15:17

Han har varit sjukpensionerad sedan unga år men trots att muskeldystrofin långsamt bryter ner hans kropp har Tom Sonntag funnit ett sätt att vara nöjd med livet. Hans passion för musik har hjälpt honom att fokusera på annat än de fysiska begränsningarna. 1.8.2014 kl. 10:56

Johan Westerlund har valts till ny kyrkoherde i Johannes församling i Helsingfors. Han vill att församlingen ska vara en mångsidig plats som ger utrymme för gemenskap och andlig utveckling. 31.7.2014 kl. 10:47

Kyrkans utlandshjälp skänker 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa utsatta familjer i Gaza. Med pengarna skaffas främst mat, madrasser, vattenbehållare och hygienartiklar. 23.7.2014 kl. 13:36

Uppvärmning med jordvärme har blivit allt vanligare, också i våra kyrkor. – Inbesparingarna i energikostnader per år är 60–80 procent, säger Jussi Hirvonen som ser sig själv som en predikant för värmepumpar. 17.7.2014 kl. 08:00

I många situationer har Ida Bernas känt sig obekväm av den enkla anledningen att hon inte dricker alkohol. Det var varken familjetradition eller kristen övertygelse som gjorde att hon tidigt tog sitt beslut. 15.7.2014 kl. 10:20

Ärkebiskop Kari Mäkinen har bett om ursäkt för hur samhället och kyrkan har behandlat de sexuella minoriteterna. 15.7.2014 kl. 09:48

Han tar till begrepp ur statistiken när han försöker förklara den komplicerade verkligheten. Vi borde vara försiktiga med att uttala oss med bestämdhet i lärofrågor, anser Kari Harju. I ödmjukhet borde vi behålla något av residualen när vi försöker förstå oss på Gud. 10.7.2014 kl. 08:00

Det har gått många år sedan den soliga försommardagen på kyrkbacken i Pojo då mina klasskamrater kom ut i sina vita albor och fick ta emot rosor och guldsmycken av stolta föräldrar och faddrar. 9.7.2014 kl. 14:39

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

advent. – Det första tecknet på att julen närmar sig är att jag inser att det är så kallt ute att jag måste köpa en mössa som jag sedan kan tappa bort under vintersäsongen, säger Kristian, ”Krippe” Westerling, redaktör på Yle X3M. 26.11.2021 kl. 14:15

advent. – Det är en helt annan upplevelse att höra julens evangelium när man använt adventstiden till att formulera varför vi längtar efter fredens kung, varför det spelar roll för mig och hela världen att Jesus faktiskt kommer till oss, säger Emma Audas. 25.11.2021 kl. 16:20