Förslag: bara tre stift i framtiden

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Det var biskopsmötet som för två år sedan tillsatte arbetsgruppen som nu slutfört sitt uppdrag under ledning av biskop Tapio Luoma.

Stina Lindgård, kyrkoherde i Liljendal och Lappträsk församlingar och medlem av gruppen, berättar att uppdraget varit att se över vilka förändringar som kan bli aktuella för stiften och domkapitlen i framtiden.

– Vi har också försökt belysa på vilket sätt domkapitlen under årens lopp har förnyats för att motsvara förändrade behov.

Det är okej att förändras och det är okej att domkapitel och stift förändras, konstaterar hon.

I rapporten presenteras tre möjliga modeller. Den första: fler stift och biskopar än tidigare. Den andra: färre stift än tidigare. Den tredje: bara tre stift, ett i norr, ett i söder och ett svenskspråkigt stift.

– Ur teologisk synvinkel och för att kunna tjäna församlingsmedlemmarna anser vi att det bästa vore fler stift. Den lösningen skulle innebära att de nuvarande samfälligheterna upplöses, vilket gör att modellen kunde tänkas vara ekonomiskt gångbar.

I alla tre modeller bevaras det svenskspråkiga stiftet.

– Det har helt enkelt att göra med att vi är en minoritet, att det ser så annorlunda ut i Borgå stift också rent kulturellt. Vi har vissa särbehov, och det är bäst att de svenskspråkiga också i framtiden har sitt eget stift, säger Lindgård.

Biskop Björn Vikström har tagit del av arbetsgruppens rapport.

– Det är glädjande att märka att det också på finskspråkigt håll uppenbarligen finns en bred förståelse för att det behövs ett svenskt stift.

Han kommenterar också de olika modellerna för stiften i framtiden.

– Många uppfattade att det inte är realistiskt att vi ökar antalet stift med till och med det dubbla.

Han är också tveksam till att bara tre stift kunde vara en gångbar väg framåt.

– Då är tanken att man monterar ner kyrkostyrelsen och flyttar ut dess verksamhet i de tre stiften. Men jag har svårt att tro att det är en vettig modell.

Diskussionsöppningar

Biskopsmötet antecknade förra veckan rapporten för kännedom och fattade beslut om vilka av de punkter i rapporten som skickas vidare med uppmaning om att de ska förverkligas. Gällande stiftens antal i framtiden tas inga beslut nu.

Björn Vikström anser att modellerna i stället ska ses som diskussionsöppningar.

– Det är skäl att vänta och se vad kyrkomötets framtidskommitté har att presentera först.
I maj 2015 tillsatte kyrkomötets framtidsutskott nämligen en kommitté som ska ge förslag till revidering av kyrkans organisation. Tanken är att förslaget ska vara klart i november 2016. Björn Vikström är en av dem som undertecknade det ursprungliga initiativet.

Varför finns det flera arbetsgrupper inom kyrkan som samtidigt grunnar på framtiden?

– För två år sedan, när biskopsmötet tillsatte sin arbetsgrupp, hade initiativet till revidering av kyrkans organisation ännu inte tagits upp i kyrkomötet. Biskopsmötet har på sitt bord att fundera på stiftet och i den situationen upplevde vi att stiften och domkapitlen hamnat i skymundan för andra reformer, säger Vikström.

Han säger att det inträffat en viss inflation på den här typen av dokument.

– Att komma med nya strategier får inte vara ett självändamål och det är säkert bra att efterlysa ett fokus inom kyrkans framtidsstrategier.

Han anser ändå att arbetsgruppens rapport är betydelsefull.

– Det är viktigt att arbetet gjorts. När det gäller finjustering av den nuvarande verksamheten har arbetsgruppen lagt fram många goda förslag.

Dessa finjusteringar består av drygt tio punkter med förändringsförslag, allt från hur domkapitlen kan specialisera sig till frågor om kontraktsprostarnas roll.

I protokollet från biskopsmötets senaste möte finns besluten på detaljnivå. Du hittar protokollet här.

Christa Mickelsson



Kultur. Svenska kyrkans pris 2009 för insatser för sverigefinsk kultur gick till prosten Juhani Rantanen i Borås och utredningssekreteraren Kaisa Syrjänen Schaal i Stockholm. 19.3.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Det är inte allt för ofta jag mera grundligt städar mitt ganska stora skrivbord hemma, men ibland händer det. 19.3.2009 kl. 00:00

Ledare. Det som nästan kan kallas en ödesgemenskap mellan samhället och kyrkan visade sig bli ett centralt tema då kyrkans nu och framtid diskuterades under Kyrkans forskningscentrals jubileumsseminarium i Tammerfors. 19.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Antalet jämställdhetsplaner i församlingarna har fördubblats under åren 2004-2007. 18.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Det är glädjande att Ungdomens Kyrkodagar intresserar sig för och har diskuterat utbildningen av kantorer och kommer med synpunkter på hur denna kunde förändras. 26.3.2009 kl. 00:00

Insändare. Det är glädjande att Ungdomens Kyrkodagar intresserar sig för och har diskuterat utbildningen av kantorer och kommer med synpunkter på hur denna kunde förändras. De förslag till utveckling som UK framför är dock redan verklighet. Den studerande som så önskar har möjlighet att inrikta sig på icke-klassisk musik, som t.ex gospel, vid musikutbildningen i Jakobstad och vid Sibelius-Akademin. Orgelspel, som redan i sig är ett ytterst mångsidigt och stilmässigt brett område, är inte det enda alternativet till fördjupning i kantorsutbildningen. På Sibelius-Akademin finns femfördjupningsalternativ, tyngdpunkten kan alltså istället ligga på solosång, körledning eller t.ex. på ett program där rytmmusik ingår. Inte ens vid ansökningen till utbildingen krävs prov i orgelspel. Orgelspel hör givetvis till grundutbildningen, liksom även solosång och körledning.Varje kantor har i sitt arbete en stor frihet att själv profilera sitt arbete genom att använda sig av olika musikaliska stilar och uttrycksmedel. Ansvaret för detta ligger på den enskilde kyrkomusikern, och på de medel och resurser som de enskilda församlingarna har till förfogande.Med dessa tankar välkomnar vi alla intresserade att söka till kantorsutbildningen, och där bekanta sig med ett mångsidigt och givande yrke.Kyrkomusikerföreningens arbetsutskottPia Bengts, ordförandeAnna Maria Böckerman, vice ordförandeNiels Burgmann, sekreterare 18.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Veckan mot rasism 14-22.3.2009 uppmärksammar fördomar gentemot etniska minoriteter. 18.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. En reklamkampanj med ateistiskt budskap planeras i Finland. 17.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Alpha-konferensen vid Lärkkulla fortsätter i dag. 14.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kanal Hoppets nätbaserade radiokanal Higher Ground ljuder nu också i mobiltelefoner. 15.3.2009 kl. 00:00

Samhälle. Bibelkuppen har startat i skolorna runt om i Svenskfinland. 16.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Karlebyprästen Peter Silfverbergs predikan den första februari har anmälts till domkapitlet. 13.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. Tempelplatsens kyrka i Helsingfors belönas för sin lättillgänglighet.  13.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Vi räknar med att officiellt ställa upp Björn Vikström som biskopskandidat under mars månad, säger Björn ”Nalle” Öhman. 12.3.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Vi räknar med att officiellt ställa upp Björn Vikström som biskopskandidat under mars månad, säger Björn ”Nalle” Öhman. 12.3.2009 kl. 00:00

dagbok. I dagböckerna möter vi en ung, social, spontan yngling, en man som senare blev den farbror vi kallar Topelius. 17.9.2018 kl. 11:17

podd. Mer vardagstro än teologiska frågor när ungdomsarbetsledare och präst gör podcast. 14.9.2018 kl. 13:23

sexualitet. Predikanten levde ett dubbelliv. I över 20 år försökte han förtränga sina känslor och bad till Gud om helande. Idag vill Anthony Venn-Brown berätta öppet om vad självhatet gjorde med honom. Hans berättelse har även hjälpt andra. 13.9.2018 kl. 14:48

Analys. Katolska kyrkan är i så djup kris att många undrar om den ska överleva. Nu blir kraven på att påven ska avgå allt mer högljudda. 13.9.2018 kl. 10:30

Helsingfors . Ett drömjobb att få vara med om att utveckla kyrkan i Helsingfors. Stefan Forsén är motiverad att jobba för fungerande samarbete mellan församlingar och samfällighet. 7.9.2018 kl. 14:59