Ungdomsledaren upplevdes hotfull

nina wredlund. En utredning efter misstanke om övergrepp ska ha gjorts redan på 1970-talet i Esbo svenska församling. 18.12.2014 kl. 15:07

Julia Korkman har i samband med utredningen kring sexuella övergrepp i Esbo svenska församling under 70- till 90-talet fört diskussioner med, utöver offren, över 20 personer som verkat i församlingen.

Hon lyfter fram att många menar att det varit svårt att ta upp övergreppen på grund av ungdomsledarens starka position i församlingen och eftersom han var populär bland de flesta ungdomar.

– Två personer har uppgett att han försökt påverka de unga flickorna att inte tala om sakerna. Ungdomsledaren uppges ha diskuterat frågan om att blint tro på rykten med ungdomar och konstaterat att ryktena om honom saknar verklighetsgrund.

Många i församlingen har också vittnat om att de upplevt ungdomsledaren som hotfull. Enligt två personer har han startat en polisutredning mot kyrkoherden och en av de anställda inom församlingen som aktivt arbetade för att få klarhet i misstankarna om förseelser från ungdomsledarens sida.

Nedan en redogörelse för det som hänt, med början på 1970-talet:

1970-talet – En misstanke om övergrepp har kommit till församlingens kännedom. Församlingen försöker utreda den. Det är möjligt att misstankarna sedermera fallit i glömska, eftersom den utförda utredningen gav intrycket att misstankarna varit falska.

1990 – En arbetsgrupp tillsätts i diskretion i församlingsrådets krets, vars uppgift delvis är att reda ut om det ligger något bakom ryktena om ungdomsledarens ”flickaffärer”.

Senare under 90-talet finns riktlinjer om att ungdomsledaren inte längre fick vara ensam ansvarig för skriftskollägren, men trots det har han i stort sett ensam ansvarat för dem ännu under senare delen av 90-talet. Mot slutet av 90-talet har kyrkoherden enligt uppgift uttryckligen bett andra anställda hålla ögonen på ungdomsledaren och genast meddela om de såg något olämpligt. Många personer vittnar om att kyrkoherden i fråga var mycket beslutsam i sin strävan att bli av med ungdomsledaren. Detta sammanfaller med ytterligare en misstanke om övergrepp som kommit församlingen till känna. Enligt flera personer kunde ungdomsledaren inte sägas upp, eftersom det inte kunde påvisas att han misskött sig. Församlingen är kraftigt splittrad beträffande ungdomsledaren och misstankarna mot honom, även om motsättningarna mot honom i första hand gällt andra saker än de påtalade närmandena. Han uppges ha fått en skriftlig anmärkning beträffande andra förseelser än misstankar om sexuella övergrepp. På grund av en i övrigt kaotisk situation i församlingen faller den misstänktes ”flickaffärer” i skymundan.

I två fall har det framkommit att de flickor som varit involverade i de misstänkta relationerna nekat till misstankarna. I ett tredje fall uppges församlingen ha uppmanat personerna i fråga att själva föra ärendet till polisen, vilket de inte gjorde. Familjen uppger sig ha blivit kontaktad av en advokatbyrå och varnad för rättsliga följder i fall de förtalar en anställd i församlingen. Kyrkoherden har också blivit uppringd av en advokatbyrå, och konstaterat att det måste vara ungdomsledarens advokat.

1999 – Ungdomsledaren blir avstängd från ett skriftskolläger, varpå ett disciplinärt förfarande påbörjas, med avsikt att avsätta honom från tjänsten. En utredningsman tillsätts, men processen avbryts i brist på bevis, vilket sedan leder till den juridiska process genom vilken ungdomsledarens arbetsavtal upphör. Utredningen är hemligstämplad, liksom det kontrakt som låg som grund för att den utpekade förövaren avgick från sin tjänst i församlingen. Enligt den information Julia Korkman fått har utredningen framför allt handlat om helt andra saker än misstankarna om övergrepp. Den anställda som uppgavs ha varit drivkraften bakom åtgärderna blev enligt uppgift synnerligen hårt kritiserad av sådana inom församlingen som stödde ungdomsledaren.

2001 – Ungdomsledarens tjänsteförhållande upphör.

2014 – Nina Wredlund träder fram i Västra Nyland i februari om berättar om hur ungdomsledaren förgripit sig på henne. Biskop Björn Vikström konsulterar Julia Korkman och ger henne senare i uppdrag att genomföra en utredning.

I rapporten framgår att, enligt Julia Korkmans uppskattning, åtta personer hört av sig med egna upplevelser av vad de beskrivit som sexuella närmanden/övergrepp. De skildrade övergreppen har varierat från beröring och kyssar till, i två fall, upprepade samlag. En av de unga kvinnorna ska som 17-åring ha blivit gravid, och gjort abort.

Christa Mickelsson



Kyrka. De första kvinnorna vigdes till präster i Finland för tjugo år sedan, den 6 mars år 1988. I Borgå stift firas tjugo år av kvinnliga präster med en festmässa i Gamla kyrkan i dag klockan 13 och ett seminarium på eftermiddagen. Vid seminariet inleder biskop emeritus Erik Vikström, som vigde de första kvinnliga prästerna i Borgå stift, med en tillbakablick och framtidsperspektiv. 6.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. För exakt tjugo år sedan, den 6 mars 1988, vigdes de första kvinnorna till präster i Finland. 6.3.2008 kl. 00:00

Människa. Det låter glamoröst, men med glamouren följer ett stort ansvar, säger Tomas Sandell om sitt jobb som lobbare i Bryssel med religiösa frågor som specialnisch. 6.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Hjärtlöst eller enda sättet att påverka? Åsikterna går i sär om Esbo kyrkliga samfällighets planer att dra bort missionsunderstöd på grund av att SLEY och SLEF inte samarbetar med kvinnliga präster. 5.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. I år arrangeras Regnbågsmässan i Helsingfors domkyrkas högra kapell. 5.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vanda kyrkliga samfällighet vill bygga om kyrkan i Gruvsta till ett servicehem för äldre. 5.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ingen övervakningskommission utan ett organ till hjälp och stöd. Så karaktäriserar Kimmo Kääriäinen den arbetsgrupp som under hans ledning skall följa med hur kyrkans strategi förverkligas. 4.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet som tidigare haft utjämningskampanjer två gånger i året koncentrerar sig nu på en längre kampanj. 4.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkostyrelsen vill utveckla civiltjänstgöringen så, att kopplingen till det terriotoriella försvaret minskas. Går man in för en sådan utveckling försvinner också behovet att befria Jehovas vittnen från värnplikt och civiltjänst. 4.3.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Teologi. Den nya antologin ”Luther som utmaning. Om frihet och ansvar” har utkommit.  3.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen förordar att undervisningsministeriet fastställer Dragsfjärds och Hitis kyrkliga samfällighets beslut om att renovera Dragsfjärds kyrka. 2.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans strategi fram till 2015 – Vår kyrka – gemenskap och delaktighet – godkändes av Kyrkostyrelsen. 1.3.2008 kl. 00:00

Människa. – Många i fängelserna vill höra uppmuntrande ord. Likaså på sjukhus och på gatan. Ibland frågar jag: Har du sagt att du älskar din familj? ”Nej, men nog vet de det, blir svaret.” Säg det! Inte ens den finaste Ferrari fungerar utan bensin. 1.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen stöder församlingen i Tusby med 300 000 euro för eftervård av krisen i Jokela. 29.2.2008 kl. 00:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27