Allt i den här kyrkan är värt att se men mosaiken uppe vid koret är speciellt fin. FOTO: Wikimedia

Himmelska mosaiker

Bakom en hög mur och en smal ingångsdörr hittar vi en mosaikfylld skönhet. I KP:s serie om tidiga kyrkor i Rom har vi kommit till Santa Prassede.
12.8.2013 kl. 10:51
Det är förunderligt med förälskelser. De kan faktiskt drabba en sådär plötsligt, totalt och överväldigande som det skildras på film och i litteraturen. Man kan förlora sitt hjärta på ett ögonblick. Föremålet för ens förtjusning behöver inte vara en person, det kan också vara en utsikt, en tavla eller exempelvis en byggnad. Jag skulle gärna vilja presentera en av de stora kärlekarna i mitt liv för dig som läser.

Hon ser inte så mycket ut för världen på utsidan. Bara ett kvarter bort ligger en av de stora och imponerande pilgrimskyrkorna i Rom, Santa Maria Maggiore med sin imponerande barockfasad, dit horder av turister (med all orsak) vallfärdar. Santa Prassede har en fasad, men den syns inte mot gatan. Vi ser bara en hög mur och en smal ingångsdörr med en anspråkslös skylt med kyrkans namn ovanför. Ingenting berättar om skönheten som möter dig när du träder in.

Men det finns så många vackra kyrkor i Rom, säger du. Varför är just den här så speciell? Ja, varför blir vi kära i en person som ju sist och slutligen är ganska lik alla de miljontals andra människor som vandrar på vår jord? Variationer på ett tema, det är vi människor och det är just en variation som kniper vårt hjärta starkast. Visst är det gåtfullt. I dag är temat Mycket gamla kyrkor och den variation som gripit mig mest går vi in i nu.

Skimrar för blicken

Hit hittar inte så många turister så det kan hända att vi rentav blir välkomnade av en av kyrkans präster som gärna vill höra hur vi hittat hit. Santa Prassede har sina egna variationer på det som det brukar finnas att beundra - vackert stenlagt golv, tak som får en att titta och titta tills nacken börjar värka, en fantasieggande krypta med helgonreliker nära huvudaltaret och så vidare. Allt i den här kyrkan är värt att se och begrunda, men för mig kärast är den jättestora mosaiken uppe vid ingången till koret. Det gäller att lägga en 20-centsslant i en behållare bredvid altaret, då lyser några strålkastare upp koret och mosaikens många tusen små bitar, tessere, av guld och av olika stensorter, börjar leva och skimra för våra blickar.

När jag var ung och oförståndig förstod jag mig inte på mosaiker, tyckte att de var ett besvärligt och klumpigt sätt att avbilda verkligheten. Med tilltagande ålder och (litet) visdom har jag blivit alldeles särskilt fascinerad och tilltalad av dem: de avbildar delvis samma saker som målningar och fresker, men gör det med en alldeles egen lyster. Det är som att höra samma musik spelad på mycket olika instrument.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Hedvig Långbacka



Det som gör kärleksskildringen så pricksäker är ändå inte själva tvåsamheten, utan kollektivet som de ingår i, skriver Kyrkpressens recensent om Stormskärs Maja på ÅST. 5.10.2015 kl. 13:28

irja askola. Irja Askola, biskopen i Helsingfors stift, anser att bilden av den mansdominerade kyrkan i någon mån är överdriven, skriver Kotimaa. 5.10.2015 kl. 13:25

karleby svenska församling. Två personer har sökt tjänsten som kantor i Karleby svenska församling, skriver Österbottens Tidning. 5.10.2015 kl. 13:02

hangö. Hangös kyrkliga samfällighet har ändrat linje angående planerna på försäljning av byggnader. Hittills har man försökt sälja alla byggnader utom kyrkorna, nu är bara pastorskansliet till salu. 5.10.2015 kl. 13:02

åland. Kyrkorådet i Finström-Geta säger ja till att de fyra församlingarna på norra Åland slås ihop till en. 5.10.2015 kl. 13:01

Astrid Seeberger skämdes över att vara tysk och blev svensk i stället. Men när hon började skriva sin mors historia insåg hon att man inte kan lämna det förflutna bakom sig, som man ömsar ormskinn. 5.10.2015 kl. 09:59

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

Gewargis Sliwa vigdes i söndags till ny patriark i Österns assyriska kyrka. 28.9.2015 kl. 16:20

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13

thomas wallgren. Vad fanns före Big Bang? Den frågan väcker inte Thomas Wallgrens intresse. Vad hjälper det mig att tänka på den frågan? Allt som intresserar mig finns här, säger han. 24.9.2015 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15