Illustration: Malin Aho
Illustration: Malin Aho

Arvsynd är att inte våga lita på Gud

Hur ska vi i dag som moderna människor förstå berättelsen om Adam och Eva och syndafallet i Bibeln? Hur går arvsynden ihop med evolutionsläran? Vi ställde frågorna till Eva-Lotta Grantén som forskar i nutida luthersk teologi och etik.
15.6.2013 kl. 12:00
– Bibelforskare har nu lärt oss att de första 11 kapitlen i 1 Mosebok är en ”förhistoria” eller ursprungsberättelse, den handlar inte om verkliga människor i historisk tid, den handlar om villkoren för den mänskliga existensen.

Det säger Eva-Lotta Grantén som är docent i etik vid Uppsala universitet och verksam som chef för utvecklingsavdelningen vid Lunds stift i Sverige. Hon forskar i projektet Luthersk teologi och etik i ett efterkristet samhälle. Som ett resultat av den forskningen har hon på förlaget Verbum gett ut boken Utanför paradiset – Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik.

– En av principerna för att tolka utifrån ett lutherskt sammanhang är att gå till Skriften. Då är det av stor vikt att vi kan tolka den på bästa möjliga sätt, säger Grantén.

I kapitel tre finns inte heller något ”syndafall”, det handlar om ”utdrivandet ur Paradiset”. Texten lär oss att människorna inte förändrades genom det som berättas, möjligheten att frestas och välja fel finns med som en förutsättning.

– Men texten pekar på att relationen till Gud är skadad. Luther talar om att människorna syndade genom att de inte hade tro, de litade inte på Guds goda vilja bakom förbudet att äta av kunskapens träd.

Misstro mot Gud
Arvsynden har kopplats samman med Adam och Eva, eftersom berättelsen om dem handlar om syndens ursprung. Man kan beskriva arvsynd som att människor erfar otro eller misstro mot en god Gud. Adam och Eva är alla vi människor, och syndafallet är ett ständigt fallande.

– En annan utgångspunkt är att allt levande är skapat av en god Gud. Samtidigt framstår skapelsen som vare sig entydigt ond eller god, den är ambivalent. Liv utan död eller lidande är inte möjligt i det slags universum vi lever i, det har vetenskapen lärt oss, säger Grantén.

Berättelsen i 1 Mosebok handlar om hur mänskligheten förstår sina villkor genom att föra en dialog med Gud som vill ha ett evigt samtal med alla.

– Arvsynd kan förstås som att människor inte vill tala med Gud, att vi vänder oss bort, att vi blir inkrökta i oss själva.

Arvsynd och evolution
Går det att förlika/ försona läran om arvsynden med evolutionsbiologin och läran om det naturliga urvalet?

– Om 1 Moseboken nu inte berättar människans urhistoria får teologin förhålla sig till den historia vi känner till. Det finns en sådan historia i evolutionsbiologin, som också säger mycket om villkoren för den mänskliga existensen, säger Grantén.

Evolutionen är en process utan mål och mening, men den medger att människan har en särskild ställning, som art. Så evolutionsbiologisk vetenskap går att förena med tron på Gud som skapare.

– Men tron på Gud som en god skapare utmanas av allt det lidande och död som inryms i det naturliga urvalet – att endast de bäst anpassade överlever och för sina arvsanlag vidare.
Levande varelser ser på olika sätt till att just deras arvsanlag förs vidare, något som fått biologer att tala om ”själviskhet” i relation till naturligt urval. Och att alltid värna om sitt eget har slående likheter med hur arvsynd beskrivs.

– Båda dessa beskrivningar knyter an till villkoren för mänsklig existens. Men det finns också skillnader. Där arvsyndsläran endast är en inledning till Kristus frälsningsgärning, saknar evolutionen en väg ut, en befrielse, säger Grantén.

Man kan närma sig frågan om hur en god Gud kan närvara i en värld som utvecklats via evolutionen genom att använda det som Luther kallade korsets teologi. Genom att betrakta både skapelsen och historien via korset och Kristus lidande och död, finner vi Guds närvaro i det svåraste samtidigt som vi har löftet om nytt liv i en ny skapelse.

– Korset utmanar människor att tro på, att lita på Guds godhet och nåd, även när den är fördold. Och det utmanar oss att överge själviskheten för att leva för andra, som Kristus gjorde.

Att tala om synd i dag

Hur kan vi tala om synden på vår tids språk och vår tids människor, utan att förminska ordets traditionella betydelse?

– Det ord Luther själv knöt till arvsynden var ordet ”otro”. Då menade han att syndens innehåll är att människor inte litar på Gud och Guds godhet. Själv använder jag ordet ”misstro”, för att uttrycka just den dimensionen. Jag tycker att det är bra, eftersom man misstror någon, det är ett ord som har med en relation att göra, säger Grantén
Synd är i luthersk tradition just ett relationellt begrepp, som hör ihop med det eviga samtalet med Gud, det som vi människor är skapade för, som Luther beskriver det i sin kommentar till 1 Mosebok.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



Rune Lindblom är kaplan i Korsholms svenska församling
och gillar att fira jul långt in i januari.

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21
Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07
Harry S. Backström ställde år 2021 upp i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48
För några veckor sedan besökte Tomas Sjödin Jakobstad för att tala bland annat om tystnad och om hopp.

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36
Karolina Karanen och Christoffer Strandberg är goda vänner och kollegor på DuvTeatern.

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46
Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39
Stabil röstning i Pedersöre, men långt ifrån kyrkoherdevalet 2021

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20
Anna Simonsen röstade i Borgå. – Om jag inte röstar så är det andra som bestämmer i kyrkan

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48
Rose-Maj Friman har varit chef för sjukhussjälavården i Vasa.

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

Rune Lindblom är kaplan i Korsholms svenska församling
och gillar att fira jul långt in i januari.

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21
Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07
Harry S. Backström ställde år 2021 upp i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48
För några veckor sedan besökte Tomas Sjödin Jakobstad för att tala bland annat om tystnad och om hopp.

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36