FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. Kyrkans utlandshjälp (KUH) har fått en ny grafisk image och en ny slogan. 1.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. I dag öppnar stiftsdagarnas webbsida www.kyrkans.nu. Där kan man läsa mer om program, talare och praktiska arrangemang och anmäla sig till vårt stifts första stiftsdagar. 1.9.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans skatteintäkter ökade med 5,8 procent år 2007 jämfört med året innan. Alla församlingar fick ändå inte del av ökningen. 1.9.2008 kl. 00:00

Världen. De fattigaste länderna är underrepresenterade i FN:s miljöförhandlingar. 31.8.2008 kl. 00:00

Samhälle. Knappt två procent av alla svenska grundskolelever deltar i undervisning i livsåskådning i stället för någon form av religionsundervisning. 30.8.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkan på Grönland får för första gången en psalmbok auktoriserad av det danska kungahuset. 29.8.2008 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkomötets öppnande den 23 september inleder också 50-årsjubileet för kvinnliga präster i Svenska kyrkan. 29.8.2008 kl. 00:00

Människa. – 70 nya namn på vår mejlinglista inom ett år tyder klart på att det finns ett behov av singelverksamhet i huvudstadsregionen, säger Bo Ekman. 28.8.2008 kl. 00:00

Människa. Moritz Metzner är inte någon typisk finlandssvensk. Han växte upp i en tysk-engelsk familj i Würtzburg, Tyskland, och kom till Finland för drygt två år sedan. 28.8.2008 kl. 00:00

Ledare. Den rådande principen i fråga om församlingstillhörighet i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är att man hör till den församling på vars område man är bosatt. Det kallas parokialprincipen. 28.8.2008 kl. 00:00

Kultur. I juli besökte 66 487 personer Helsingfors domkyrka, vilket är mer än någonsin tidigare. 28.8.2008 kl. 00:00

Rolf af Hällström. George Rhoden, Herb McKenley och Leslie Laing vållade inga besvär. Startmannen Artur Wint fick jag googla fram. 28.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Inom ett par månader är det tänkt att kyrkan på allvar ska ta steget ut i cyberrymden. En del av tjänsten ”Andligt liv på webben” kommer också att fungera på svenska. 27.8.2008 kl. 00:00

Människa. Vad händer om jag inte kommer upp på benen? Om sängen blir hela livsutrymmet? Barbro Stenfors vet. Hennes värld rör sig i små cirklar. 27.8.2008 kl. 00:00

Kyrka. Teologin vann över juridiken med rösterna fyra mot tre när domkapitlet i Esbo behandlade klagan i fallet Tuovinen. 26.8.2008 kl. 00:00

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00