FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. – Det var en obeskrivlig känsla, säger Patric Sjölander från Närpes, en av de 415 fanbärare som representerade sin kommun i konkret bön under Kristusdagen. 20.10.2008 kl. 00:00

Samhälle. Människohandel – vår tids slaveri – är temat för den ekumeniska ansvarsveckan 2008-2009 som i år infaller den 19-26 oktober. 19.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. I samband med kommunalvalet inkommande helg anordnas på de flesta röstningsplatser handikapp- och folkhälsoorganisationernas traditionella Valinsamling kring temat Vi stöder varandra. 18.10.2008 kl. 00:00

Kultur. – Syskon till barn med handikapp är ofta duktiga och snälla. Men glöm inte bort att de behöver all uppmärksamhet de kan få, säger Christina Lång. 17.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. 52,4 procent vill ha kvar bloggfunktionen på Kyrkpressen.fi. 38,9 procent tycker att bloggmöjligheten borde stängas av. 17.10.2008 kl. 00:00

Människa. – När barnen föddes ville jag gärna att de skulle döpas, men det gick inte för vi hörde ju inte till kyrkan, säger Annika Nyström och berättar om den långa vägen till tron – och tillbaka till kyrkan. 16.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkorådet i Finström-Geta föreslår ett sparprogram på 8 000 euro i månaden för att få rätsida på församlingens ekonomi, rapporterar tidningarna Åland och Nya Åland. 16.10.2008 kl. 00:00

Allmän info. 16.10.2008 kl. 00:00

Marina Wiik. 16.10.2008 kl. 00:00

Ledare. I Metodistkyrkans tidskrift nya Budbäraren (nr 8) kommenterar Håkan Wiik under rubriken ”Framtidens melodi” situationen för kristna tidningar, speciellt de små frikyrkliga tidningarna och tidskrifterna. 16.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Det verkar finnas en stor vilja till nytänkande i den nya församlingen, kommenterar Tomas Ray arbetet med att sammanslå Södra och Norra svenska med Tomas församling i Helsingfors. 15.10.2008 kl. 00:00

Kultur. – Hela kyrkan sjunger gospel ger unga en möjlighet att uppträda med sång och musik för unga och ungdomligt sinnade, säger ungdomsarbetsledaren Lella Lindström. 15.10.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kaplan Halvar Sandell begick enligt polisen inget brott när han visade bildprogrammet om abort för skriftskoleverna på Markus församlings skriftskolläger i somras. 15.10.2008 kl. 00:00

Kultur. Filmfestivalen Exist i Vasa bjöd på tankeväckande filmer men lockade få deltagare. Temat var Den goda filmen. 14.10.2008 kl. 00:00

Samhälle. Tammerforsförsamlingarna har öppnat en sajt med information om både utträde ur och inträde i kyrkan. 14.10.2008 kl. 00:00

ekenäs. Kyrkan öppnas för sörjande efter dödskollisionen i Raseborg. 26.10.2017 kl. 11:41

församling. Nu leder han lilla S:t Martins församling och siktar på att bygga upp en gemenskap för dem som känner att folkkyrkans tröskel blivit för låg och taket för högt. 25.10.2017 kl. 14:37

samkönad vigsel. En person har sänt in klagomål till domkapitlen mot 41 präster som offentligt sagt sig beredda att viga samkönade par, skriver Kotimaa24. 25.10.2017 kl. 14:04

Avtal. En redan betald försändelse av musikutrustning avsedd för Närpes församling har förstörts då leveransen gått till faktureringsadressen. 19.10.2017 kl. 06:00

Ärkebiskopsvalet 2018. Björn Vikström har redan tidigare meddelat att han står till förfogande i biskopsvalet. Men nu är det också klart rent formellt. I torsdags lämnade valmansföreningen in valhandlingarna till Åbo ärkestift. 13.10.2017 kl. 09:18