FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. Sex av tio finländare tycker att det är bra med kristen mission. 10.11.2008 kl. 00:00

Kultur. – Ett stort budskap ska framföras med stor volym, säger ungdomspastorn Fredrik Portin som tagit initiativ till Svenskfinlands första metallmässa. 9.11.2008 kl. 00:00

Samhälle. Biskop Sebastian Bakare från anglikanska kyrkan i Zimbabwe tilldelas årets Per Anger-pris. 8.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet har beslutat att biskoparnas bok Kärlekens gåva ska delas ut i samband med dop och vigslar. 7.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände budgetinitiativet om att anställa personer som jobbar med diskussionen på webben. 7.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ekonomiutskottet ställer sig positivt till administrationscentralen Heta, men projektet ska riskbedömas innan kyrkomötet godkänner investeringsanslagen på 2 miljoner euro. 7.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. I går firades, med anledning av Svenska Dagens 100-års jubileum, en festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. 7.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Det finns inga absoluta regler men nog rekommendationer för hur präster ska klä sig, säger stiftsdekan Sixten Ekstrand vid Borgå domkapitel. 7.11.2008 kl. 00:00

Människa. Att vara präst är det bästa man kan vara, säger Malin Linblom som jobbar som präst i Kyrkslätt. 6.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Gruppen är en "chillgrupp", vi pysslar och har det bra, säger Jeanette om sin workshop i ljusstöpning, “Varde Ljus”, på Höstdagarna. 6.11.2008 kl. 00:00

. Ryggen värker och för en gångs skull önskar jag att jag hade mera hull kring rumpan. Svanskotan skaver genom sovsäcken mot det tunna liggunderlaget och gymnastiksalsgolvet under. Klockan är antingen allt för mycket på kvällen eller alltför lite på morgonen. Lysrören i taket bländar och jag försöker, så gott det går, dölja mina trötta ögon för konstljuset. 6.11.2008 kl. 00:00

Ledare. De senaste dagarna har vi fått ta del av nyheter om ytterst tragiska händelser i familjer på olika håll i landet. I en del fall har hela familjen fått sätta livet till, i andra mamman och pappan. 6.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Renoveringen av biskopsgården i Borgå är inne på upploppet. Det så kallade Hjärtats hus har försetts med modern teknik men stilmässigt återgått till 1920-talet. 6.11.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag visste tidigt att jag ville bli pappa så länge jag själv var ung, säger Johan Hult. 6.11.2008 kl. 00:00

Kyrka. Val av ärkebiskop diskuterades på kyrkomötet. 5.11.2008 kl. 00:00

äktenskapsfrågan. I en insändare riktad till svenskspråkiga dagstidningar i Finland meddelar 45 präster i Borgå stift att de vill stå för det som varit kyrkans traditionella äktenskapslära. Prästerna säger i insändaren att de inte i något skede kan börja viga eller välsigna samkönade par oberoende av vilka beslut kyrkan kommer att fatta. 25.11.2017 kl. 10:59

flyktingar. I sexton år har Nordkorea toppat listan över länder där kristna har svårast att leva. Men nu riskerar Afghanistan att gå förbi. Det beror inte på att förhållandena i Nordkorea förbättrats. 24.11.2017 kl. 09:48

flyktingar. Utvisningshotet mot den kristna afghanska konvertiten som suttit i polisförvar i Krämertskog i Helsingfors är avvärjt, åtminstone tillfälligt. 22.11.2017 kl. 11:26

Rädsla. Itohan Okundaye från Nigeria älskade skolan som liten flicka. Hon drömde om att bli läkare. Aldrig någonsin hade hon trott att hon skulle bli ett offer för människo- och sexhandeln. 18.11.2017 kl. 12:11

Borgå. Fastighetsdebatten fick en överraskande vändning när gemensamma kyrkorådet förkastade förslaget till fastighetsstrategi. Nu är Svenska församlingshemmet fredat åtminstone en tid framåt. 17.11.2017 kl. 11:59