FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Kyrka. Från oktober till april ska personalen i Mariehamns församling gå 754 km. Enligt kantorn Anders Laine motsvarar det gångsträckan avståndet mellan södra Frankrike och den spanska vallfärdsorten Santiago de Compostela. 27.12.2008 kl. 00:00

Människa. − Julen ska firas inom så lugna ramar som möjligt, tycker Birgitta Boucht. 24.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Julen är ljusets och glädjens högtid, skriver biskop Gustav Björkstrand i sin julhälsning till stiftet. 23.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Vår gemensamma frid byggs upp av hem där alla har det tryggt. Vi måste fästa uppmärksamhet vid kravet på ett samhälle fritt från våld på alla nivåer, hälsar ärkebiskop  Jukka Paarma i juletider. 23.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Också under julhelgerna går det att ringa församlingarnas samtalstjänst varje kväll mellan klockan 20 och 24. Om man vill tala svenska är numret 01019-0072. 22.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Peter Kankkonen och Päivikki Ahonen har tilldelats värdigheten av prost. 21.12.2008 kl. 00:00

Kultur. Julhelgen står för dörren. Det är dags att göra axplock i årets julmusikutbud. 21.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Julen är årets överlägset mest populära kyrkogångshelg, säger forskaren Kimmo Ketola på Kyrkans forskningscentral i Tammerfors. 20.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherden i Dragsfjärds församling Margareta Puiras har enhälligt valts till stiftsekreterare för personalvård och utbildning. 19.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har utsett nya medlemmar i nämnden för Kyrkans central för det svenska arbetet för åren 2009-2012. 19.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Julandakten för husdjur och deras ägare på djurens gravgård vid Låglandet i Karleby har blivit en tradition. 19.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Planeringen av ett nytt församlingshem i Esse har kommit i gång efter att gemensamma kyrkofullmäktige beslutat att flytta verksamheten från prästgården Henriksbort till det nya församlingshemmet. 19.12.2008 kl. 00:00

Kultur. – En bok som är värd att läsa och begrunda är Patricia Auberdenes Megatrends 2010, säger Olav S Melin, nytillträdd informationsansvarig för den finlandssvenska tankesmedjan. 19.12.2008 kl. 00:00

Människa. Bibeln är som ett frö, säger Staffan Holmberg. Ett frö kan ligga länge och vänta på att få gro. 18.12.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kimitoöns fyra församlingar går samman i en enda församling vid årsskiftet. Enhälligt och utan gnissel. 18.12.2008 kl. 00:00

ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02