FOTO: Johan Wingborg

Fler än ett sätt att vara modern på

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle.
10.3.2013 kl. 12:00
Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att det postsekulära tillståndet handlar om att vi varken lever i ett religiöst homogent samhälle eller i ett sekulärt samhälle, utan i ett samhälle som har många olika relationer till religion.

– Det skiljer sig från det äldre tydligt religiösa samhället, men också från idén om att vårt samhälle med nödvändighet är avkristnat.
 
Han kallar sin bok Det postsekulära tillståndet en respons på tesen om religionens återkomst eller ”religionens nya synlighet”, som ofta anses vara en mera korrekt benämning på fenomenet.

– Om man anser att samhällets ökade modernisering med nödvändighet skulle innebära att religionen tappar mark bortser man från det faktum att den inte gjort det världsvitt, betonar Sigurdson.

Han säger att modernitet inte entydigt står mot religion. Tvärtom. Många av de moderna idéerna har delvis religiöst ursprung. Det handlar om idéer som frihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter.
 
– Det är inte alls mitt argument att kristendomen skulle ha monopol på till exempel jämlikhet, men i historien går det inte så entydigt att skilja på det moderna och det religiösa som en del vill hävda. Om vi vill göra vår historia rättvisa måste vi ta det här på allvar.

Sigurdson säger att han inte vill skönmåla kristendomen.

– Den har ju också bidragit till ofrihet. Till exempel då tankar om etnisk och religiös homogenitet uppstått och förverkligats.

– Men att påstå att kristendomen absolut inte kan ha att göra med moderna värderingar är en väldigt ytlig idé. Vetenskap, upplysning och frihet har delvis religiöst ursprung.

Embryon till begrepp
Ett exempel på det västerländska samhällets spänningsfyllda relation till religion är hur man inom den medeltida kanoniska rätten började utveckla en föreställning om individuella rättigheter.

– I diskussionen om fransiskanernas fattigdomsideal kom frågan upp huruvida man kunde bruka något utan att äga det eller om den som svälter har rätt att ta mat. Den diskussionen är ett slags embryo till föreställningen om mänskliga rättigheter som tillkommer individer. Där uppkommer ett slags individ- och rättighetsbegrepp som legat till grund för det som senare blivit diskussionen om mänskliga rättigheter.
Hur idén om människovärdet skulle se ut i dag, om vi raderade kristendomen ur historien, kan Sigurdson inte svara på.

– Det är ett intressant tankeexemperiment, men det går naturligtvis inte att komma fram till något svar. Det är lite grann som att fråga vem du skulle vara om du hade haft helt andra föräldrar. Vem hade du varit då? Hur skulle Europa se ut om kristendomen inte funnits?
 
– Jag vet inte, som Kina kanske?

Socialt avtryck
Sigurdson nöjer sig inte med att visa att kristendom och modernitet inte är varandras motsatser. Han säger också att alla former av gemenskaper, också de religiösa, lämnar någon form av socialt avtryck. Och då undkommer man inte frågor om politik.

– Jag har alltid varit intresserad av politik och politisk teologi. Och jag har svårt att tro att det kristna budskapet skulle vara helt privat.
Han känner sig obekväm med den lutherska idén om tvåregementsläran (tanken att Gud styr sin värld både genom den lagstadgade överheten och genom kyrkan), en lösning som Sigurdson menar gått tiden förbi. Han vill hitta ett fruktbart sätt att se på relationen mellan kyrka och stat.

– Jag vill hitta en annan modell än den att kyrka och stat antingen inte alls har med varandra att göra eller den att den ena ska underordnas den andra.

Att det finns rum för kyrkan i modern tid är han övertygad om. Men han tycker inte att vi ska göra anspråk på att bestämma över statens och samhällets utformning, utan acceptera att vi lever i ett pluralistiskt samhälle och ta konsekvenserna av vad det innebär.

– För oss handlar det om att det inte längre är självklart att det är Svenska kyrkan som har monopol på kristna eller religiösa frågor. Kyrkan är en av många aktörer.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Webred



Samhälle. De ekonomiskt sämre tiderna leder till att många söker sig till kyrkan. 3.5.2009 kl. 00:00

Världen. Påven Benedictus XVI fyra dagar långa resa till Det Heliga landet firas med nytryckta frimärken. 2.5.2009 kl. 00:00

Världen. Utredningarna kring den häktade rwandesiska pastorn från Borgå leder till en unik folkmordsrättegång i USA. 4.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Valborg och första maj har en lång ”förhistoria”. Sedan antiken har folk i Europa och på andra håll i världen firat vårens ankomst med en fest. 30.4.2009 kl. 00:00

Världen. Varje år besöker tusentals unga vuxna och ungdomar kommuniteten i Taizé. Att komma till Taizé är ett sätt att få lite avstånd till sitt vardagsliv för att reflektera, samtala med andra och söka sin väg i livet.   2.5.2009 kl. 00:00

Världen. Situationen för de civila i norra Sri Lanka har övergått till en katastrof. Över 100 000 personer lyckades komma ut från området förra veckan men tiotusentals civila är ännu fångade mitt i striderna. 30.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet har fattat beslut om att kyrkoherden i Övermark församling, Peter Lassus, avhålls från utövning av sin tjänst i sex månader. 29.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Några av kyrkomötets talesmän har grundat en Facebook-grupp. Ett tiotal kyrkomötesrepresentanter använder den populära sociala nättjänsten för att diskuterar bl.a. om hur kyrkan kunde få mera arbetskraft. 30.4.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Min tåglektyr har under en vecka varit Peter Englund, med vars hjälp jag dykt ner i 1600-talets sällsamma värld. 30.4.2009 kl. 00:00

Ledare. Senaste vecka fattade biträdande justitieombudsman, JO, Jukka Lindstedt ett avgörande som svar på sammanlagt åtta klagomål rörande adresslös utdelning av församlingstidningar. Alltså utdelning till alla hushåll på församlingens område. 30.4.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkornas Världsråd(WCC) och Lutherska Världsförbundet(LWF) har kritiserat kastväsendet i en FN-konferens i Genève förra fredagen. 28.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. "Homosexfrågan blir det stora tvisteämnet för kyrkan de närmaste åren. Den kommer också att dominera biskopsvalet i Borgå stift."  29.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Att fungera som hjälpledare i skriftskolan är mycket populärt bland ungdomar i Finland.  29.4.2009 kl. 00:00

Världen. Världens kyrkor och den lutherska världsfederationen har gjort ett klagomål gällande kastsystemet. 28.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Teologiska fakulteten förblir enligt det nuvarande förslaget en egen fakultet. 28.4.2009 kl. 00:00

utmattning. Att stiga upp och gå till jobbet var en omöjlighet. Först var skamkänslan stark. I dag vet Johan Terho att han lärde sig något viktigt om vem han själv är. 13.12.2018 kl. 16:21

pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20

sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33

advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52

de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38