Kristen tro och scouting - svår nöt för många

Samhälle. Omnämnandet av Gud i scoutlöftet diskuteras som bäst inom scoutrörelsen i Svenskfinland. 16.3.2011 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Den andliga biten av scoutingen ligger Anna Bäck varmt om hjärtat.

Anna Bäck har varit scout sedan barnsben. Just sitter hon med i en grupp som vill stöda scouter i den andliga biten av verksamheten.

Gruppen är en gren i Finlands svenska scouters officiella programgrupp med fostran som ansvarsområde. I den gruppen finns också Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Det vi på senaste tid har diskuterat är scoutlöftet och om och hur Gud ska omnämnas i det.

Scoutlöftet ifrågasätts

Inom den finlandssvenska scoutrörelsen har den andliga fostran ifrågasatts, även på högre nivå. Debatten går het bland annat i Scoutposten, som kommer hem till alla scouter i Svenskfinland, och på olika bloggar.

– En grupp scouter anser att det är svårt för dem att avlägga scoutlöftet då de inte själva har någon gudstro.

Scoutlöftet lyder Jag vill älska min Gud, mitt land och mänskligheten, vara andra till hjälp och följa scoutidealen i mitt liv.

Takorganisationen Finlands scouter (Suomen partiolaiset) har däremot inga intentioner att lätta på den kristna kopplingen i löftet. I november godkände medlemsmötet det nuvarande löftet. Det som däremot ändrade var forumleringen i verksamhetsbeskrivningen, där termen religiös fostran böts ut till andlig fostran.

–  Det ursprungliga initiativet var att helt stryka termen religiös fostran, berättar Bäck.

Läs mera i Kyrkpressen 11/2011.

Christa Mickelsson

Stiftsdekan. Stiftsdekan Mats Lindgård har beslutat återgå till tjänsten som domprost i Borgå för att få Domprostgården renoverad. 23.10.2013 kl. 16:16

Svenska folkpartiet. Ulla Achrén vill bevara det andliga utbudet i etern. – Om somrarna på landet står radion alltid påslagen. Då andakterna kommer stänger jag inte av, utan lyssnar tvärtom gärna. 23.10.2013 kl. 07:00

I år erbjuds bokmässans besökare ett digert och spännande sortiment program med kyrklig anknytning. Tidigare år har det svenskspråkiga kyrkliga inslaget på bokmässan i Helsingfors varit betydligt blygsammare. Nu har KCSA en egen monter tillsammans med Helsingforsförsamlingarna. I montern finns ungefär 20 sittplatser.– När vi planerade programmet i våras utgick vi från det som varit aktuellt under året i den samhälleliga debatten. Kyrkan har diskuterats mycket i medierna. Men den bild som gavs var mycket ensidig, säger Maria Sten på KCSA.På lördag kl. 15.30 samtalar Lucas Snellman med Hbl:s chefredaktör Jens Berg och Carin Göthelid som är mediechef för Svenska Yle.– Temat för samtalet är hur kyrkan och medierna uppfattar varandra.Det kyrkliga programmen pågår under hela bokmässan från torsdag till söndag.– Stiftet fyller nittio år och det har vi uppmärksammat exempelvis med ett samtal mellan biskop Björn Vikström och chefredaktör May Wikström med rubriken Kyrka för alla kyrka för mig. (Lördag kl. 12 på Totti-scenen). 22.10.2013 kl. 08:00

Regnbågsmässa. Den regnbågsmässa som ordnades i samband med Regnbågshelgen i Helsingfors samlade ett 50-tal deltagare. 21.10.2013 kl. 16:03

Raseborg. Borgå och Esbo stifts förslag att dela upp Raseborgs samfällighet i två svenska och en finsk församling blev bordlagt på Kyrkostyrelsens plenum 15.10.Bordläggningen gick enligt föredragningen. Motiveringen var att kaplanstjänstens förflyttning från ett stift till ett annat och att förslagen till nya församlingsnamn kräver ytterligare utredning.I den tvåspråkiga församlingen i Ekenäs finns en kaplanstjänst för det finska arbetet. Om en finskspråkig församling upprättas så flyttas tjänsten till det finska stiftet.– Bestämmelserna är sådana att ordinarie tjänsteinnehavare ska överflyttas till en ny tjänst i den nya församlingen, säger kyrkoherde Anders Laxell från Hangö som är utredningsman i ärendet.Tanken är att Ekenäs, Snappertuna, Tenala och Bromarv församlingar delas på språklig grund och de finsktalande överförs till en ny finsk församling som täcker hela Raseborg.– Grunden i den nya församlingen är de tidigare finska församlingarna i Pojo och Karis, säger Laxell.Kaplanstjänsten innehas nu av Tuija Wilman. På de fyra tvåspråkiga församlingarnas område finns 1000–1500 finska medlemmar som föreslås överföras till den nya finska församlingen.– Såframt de inte meddelar att de önskar kvarstå i den nya svenska församlingen. Resursdelningen mellan församlingarna måste ses över i grunden när man vet var det hela landar, säger Laxell. 21.10.2013 kl. 16:06