Kris

Nina Österholm. Nu när vi firat Kyrkpressens 40-årsfest i två omgångar, både i Vasa och Helsingfors, så är det väl dags att börja invänta krisen. 40-årskris, läser jag på nätet, är en av många etiketter på grubblerier man kan hamna i när man ser över sitt liv, vad man gjort och inte gjort, vad man hade velat göra och inte minst vad man ska göra under den tid man har kvar här på jorden. 4.11.2010 kl. 00:00

En stark vilja att förändra sitt utseende, till exempel bleka tänderna, kan vara tecken på en annalkande 40-årskris. Också ett sabbatsår på transsibiriska järnvägen iklädd kaftan tyder på försök till självbehandling av åldersangsten.Jag tyckte själv att det var lite småtungt att fylla 27 och lärde mig senare att det finns en diagnos för den ålderskrisen också: ”quarter crises”, det vill säga kvartalskrisen. Den infaller när du levt ungefär en fjärdedel av ditt liv och vanligen när ansvaret i vuxenlivet för första gången börjar tynga riktigt på allvar. Jag medger gärna att 27 känns ganska sent för att bli vuxen, nästan tio år efter myndighetsdagen ...

Med akut risk för att låta fruktansvärt prutthurtig vill jag ändå hävda att det kan komma något gott ur kriser. Är jag tillräckligt led på mig själv så kanske jag kan få till en förändring. I stället för att som barnet trotsa sina föräldrar måste jag kanske trotsa mig själv. Ställa de där obekväma frågorna om huruvida ens jag själv gillar den jag är i dag. Om jag är på rätt väg.

Det är väl ungefär som att ömsa skinn. Byta till nytt med risk för att bli lite tilltufsad under processen innan det nya skalet vuxit ut.

Vad det här betyder för en tidning som Kyrkpressen kan man ju spekulera kring. Kanske räcker utskrivningskrisen och höstens kyrkliga debattstormar till också för att ömsa lite Kp-skinn.

Nina Österholm

Evas familj är fattig jämfört med andra finländska familjer. Hon är världsbäst på att vända på slantar och tror inte ens på konsumtion – men hon är trött på att inte ha råd med just någonting. Hennes dröm är att kunna ta barnen till södern. 3.2.2013 kl. 09:00

Aldrig tidigare har kyrkans fyraårsberättelse väckt så mycket diskussion i offentligheten som nu. Engagemanget för kyrkan minskar drastiskt och minskningen ser ut att gå i allt snabbare takt. 1.2.2013 kl. 15:01

Allvarsamma teman präglade Ungdomens Kyrkodagar (UK) på Lärkkulla. Cirka 160 ungdomar från Borgå stift diskuterade ungdomars trängda situation – men hade också roligt tillsammans. 31.1.2013 kl. 15:58

Isabella Munck sopar snabbt undan klichéerna om ängsliga herrgårdsfröknar. Någon beslutsångest har hon aldrig lidit av. I dag är hon just där hon vill vara. 31.1.2013 kl. 15:51

Ändamålsenlighet och kommunikationer talar för ett uppbrott från stiftsstaden. 30.1.2013 kl. 15:08