Mångfasetterad tystnadsplikt

Teologi. Ifall tystnadsplikten i samband med själavård och bikt begränsas kan konsekvenserna bli betydligt mer omfattande än vad man skulle tro, skriver Bernice Sundkvist, professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. 27.5.2010 kl. 00:00

Sofia Jernström

I den diskussion som följt på uppdagade fall av pedofili förekommer både goda synpunkter och mindre genomtänkta sådana. En del bygger på felaktiga tolkningar, andra på ensidighet.

Jag noterar detta, men har inte för avsikt att här redogöra för fakta i fråga om tystnadsplikt för kyrkligt anställda. I stället vill jag lyfta fram vissa undanskymda frågeställningar som visserligen utgår från kyrkans/kyrkors själavårdspraxis, men som berör enskilda individer och som jag anser har betydelse även för samhällets välmående i ett långsiktigt perspektiv.

Den absoluta tystnadsplikten är unik för kyrkan och bygger på en mycket gammal tradition. Ofta nämns bikten i detta sammanhang, men också ett samtal som klassificeras som själavårdande samtal berörs av samma regler. Den tystnadsplikten har nu blivit ifrågasatt. Vad betyder detta för enskilda individer, och i förlängningen för den sociala gemenskapen i vårt samhälle?
Styrs inte av bestämda regler
Först vill jag problematisera frågan om bikt. Det finns en institutionaliserad form av bikt, som består av individens bekännelse och en därpå följande avlösning som teologiskt sett innebär ”Guds förlåtelse” och som kan upplevas som en befriande kraft i individens liv. Förlåtelsen återupprättar det brutna i människans gudsrelation, men en sådan tolkning innebär inte att mellanmänskliga konflikter sopas under mattan och att individen fråntas ansvar i sina medmänskliga relationer.

Nu kan emellertid bikten också ta sig andra uttryck än genom en färdigt formulerad modell för biktsamtal.  När människor berättat om sina upplevelser av bikt har det visat sig att ett samtal i den atmosfär som avlösningen ger uttryck för, låt mig kalla det en ”nådens atmosfär”, i själva verket har fungerat som bikt.

Ett själavårdssamtal styrs inte av bestämda regler, det kan utformas allt efter den hjälpsökandes frågor och behov. Själavårdaren kan därför inte förutse vilka frågor som aktualiseras om samtalet är gott och förtroendefullt. Det kan till exempel övergå i bekännelse av skuld och avlösning, men det kan också utan speciella formuleringar återge individen en sådan tillit till Gud som ger henne mod att möta livets realiteter.
Rum att hantera
det svåra
I pedofilidiskussionen betraktas problemen oftast utifrån kategorier som brott och straff, rätt och fel, hjälp att erkänna och ta ansvar med flera. Det sättet att diskutera döljer andra, viktiga frågor. Hur kommer en person fram till att erkänna sitt brott eller sin skuld så att den av kyrka och samhälle önskade förändringen sker?

Det är känt att människor inte förändrar sina ståndpunkter i en hast. Även om jag vet att min gamla livshållning inte är väl fungerande måste jag först ana ett nytt och bättre förhållningssätt för att sedan kunna ta till mig detta och öppna för förändring. Här behöver människan ett slags gränsområde, där den gamla livsberättelsen lever kvar samtidigt som hon tar till sig den nya. I detta gränsområde finns ambivalenta tankar och känslor som är helt naturliga i förändringsprocessen. Det är i detta gränsland själavårdssamtalet kan ge ett rum att hantera det svåra. Själavårdaren blir den samtalspartner med vilken det omöjliga får utsägas, nya tankar prövas, känslor ges utlopp för utan att de skadar andra. Tystnadsplikten ger individen det rum hon behöver tills hon är mogen att gå vidare på förändringens väg.
Gränsområde behövs
I den aktuella situationen kan såväl offret som förövaren vara den som behöver ett gränsområde för att förbereda sig för förändring. För vardera kommer livssituationen att förändras på ett anmärkningsvärt sätt om eller när det skedda blir känt. I många fall har personens hela liv styrts utifrån de upplevelser som en händelse i det förflutna medfört. Samtidigt förändras individens relationer till andra människor. Individens uppgörelse leder till att också familjens och närståendes livssituation påverkas.  Även för dem kan det krävas tid att bearbeta den nya situationen och acceptera den.

Jag frågar: om nu individen behöver hjälp på vägen till förändring, men vet att samtalspartnern kan anmäla brott, vart ska man då vända sig? Vem ska då stå tillsammans med de utsatta och svaga i nöden? Och jag menar att såväl offer som förövare är ”de svaga”. En utveckling i den riktningen att tystnadsplikten begränsas får betydligt mera omfattande konsekvenser än det vid en första anblick kan te sig. En sådan utveckling får teologiska konsekvenser för föreställningar om Gud och för synen på mänsklig existens. Men den får också konsekvenser för samhället, om inte någon kan erbjuda det tillfälliga gränsland för ambivalens som hör till växande och förändring. Det här diskussionsinlägget kan ses som en teologisk och själavårdsmässig belysning av undanskymda synpunkter, men det kan också ses som en påminnelse om det mänskliga livets sårbarhet och som en talan för de utsatta som är ensamma i sin nöd.

Bernice Sundkvist är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi.


Bernice Sundkvist



nyvald. Martina Harms-Aalto vill jobba för en församling som har högt till tak, låg tröskel och inget skräp som sopats under mattan. 14.12.2018 kl. 13:35

utmattning. Att stiga upp och gå till jobbet var en omöjlighet. Först var skamkänslan stark. I dag vet Johan Terho att han lärde sig något viktigt om vem han själv är. 13.12.2018 kl. 16:21

pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20

sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33

advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52

de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38

biskopsval. Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet, ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. Margareta Puiras, församlingspastor i Karis-Pojo, är ombud för hans valmansförening. 26.11.2018 kl. 10:46

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56

Åbo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05

kyrkoherdetjänst. Fred Wilén, som för tillfället jobbar som kaplan i Borgå domkyrkoförsamling, har valts till tf kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. 13.11.2018 kl. 22:00

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57