Dags för värdediskussion

Ledare. Tanken att en mor eller far inte längre är en del av den kärnfamilj som består av hennes eller hans egna barn, deras äkta hälfter och barn känns absurd. 16.7.2009 kl. 00:00

Jan Lindström

Men då Migrationsverket fattar beslut om att utvisa till exempel egyptiska Eveline Fadayl är det just den tanken som gäller. Det är så lagstiftarna i rättsstaten Finland vill ha det.
Enligt Migrationsverket.

Migrationsverkets lagtolkning har ifrågasatts av ”vanliga” medborgare. Däremot torde den inte seriöst och bestämt ha ifrågasatts av politiker eller jurister. Åtminstone inte så seriöst och bestämt att en ny tolkning skulle ha efterlysts, än mindre blivit praxis.Tid och orsak att reagera har funnits. Fallet Eveline Fadayl är ju inte unikt. Många kommer säkert ihåg namn som Halide Latifi och Naze Aghai och Migrationsverkets till synes lika svårbegripliga behandling av deras fall. 

De tre kvinnorna Fadayl, Latifi och Aghai är dessutom av allt att döma endast toppen av ett isberg. Migrationsverket har försvarat och förklarat sitt agerande i fallet Fadayl med att många, många andra har rönt samma öde. Den för verket irriterande skillnaden är att affären Fadayl har getts så stor offentlighet.
Hur Migrationsverket kan se detta som ett försvar i det aktuella fallet förblir en gåta. Fel blir inte rätt hur många gånger man än gör fel. Åtminstone inte i verkligheten utanför Migrationsverket.

Det faktum att Migrationsverkets lagtolkningar inte auktoritativt har ifrågasatts gör det naturligtvis svårt att kritisera verket på juridiska grunder. Det ständigt återkommande försvaret att man måste handla som lagen säger kan helt enkelt inte tillbakavisas. Så är det ju.Enligt rättsstatens principer ska också alla behandlas lika inför lagen. Det innebär att också en tvivelaktig lagtolkning gäller i alla liknande fall fram till den dag en ny praxis formas eller lagen ändras. Bland annat de tre nämnda fallen – Fadayl, Latifi, Aghai – är allvarliga påminnelser om behovet av en grundläggande värdediskussion om synen på människan, synen på familjen, synen på vad som är mänskligt och vad som är omänskligt.
Men vi har också andra allvarliga indikationer på behovet av en värdediskussion.
Vad säger oss till exempel det stora massmediala intresset för lag, rätt och moral i valfinansieringsfrågor i jämförelse med den närmast totala bristen på intresse för att bevaka laglydighet och moral i fråga om den rätt som medborgarna enligt grundlagen har till social trygghet? 

Behovet av en värdediskussion accentueras av de markeringar som olika aktörer gjort i diskussionerna om besluten rörande Eveline Fadayl.Migrationsverket har hänvisat till att man i sina beslut endast följer lagen. Migrations- och europaminister Astrid Thors säger, med hänvisning till lagen, att hon som minister inte kan ingripa. Det skulle vara ministerstyre.

Laglighetsmarkeringarna är förmodligen korrekta och också juridiskt hållbara. Problemet är att de ingenting säger om huruvida de lagar som Migrationsverket och ministern kan hänvisa till är i överensstämmelse med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt. Alltså i överensstämmelse med vår gemensamma värdegrund.Ärkebiskoparna Leo och Paarma har initierat en sådan diskussion. Förhoppningsvis hakar inte minst de som bereder och stiftar lagar nu snabbt och synligt på.

Det är som Högsta förvaltningsdomstolens president Pekka Hallberg ofta kraftigt betonat: förutsättningen för ett fungerande rättssamhälle är en gemensam värdegrund.Ärkebiskoparna Jukka Paarma och Leo uttryckte i princip samma sak i sin nyligen framförda vädjan till förmån för ett breddat familjebegrepp. I sin vädjan konstaterade de bland annat: ”lagen och dess tillämpning kan inte vara i konflikt med det som medborgarna uppfattar som rätt och rimligt”.

Ett avgörande som är orätt och orimligt förblir orätt och orimligt även om det finns lagar som gör att det är juridiskt oantastbart. Svaret på frågan vad som är rätt och orätt är en fråga för oss alla. Den kan inte besvaras av jurister, statliga verk eller andra enskilda lagtolkare. Den ska besvaras av oss alla . Och det är därför värdediskussionen behövs. Den visar landets lagstiftare, riksdagsledamöterna, hur vi vill ha det.

Stig Kankkonen



BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36