Camilla Pagliaroli
Bloggen:
Camilla Pagliaroli
Camilla Pagliaroli är uppvuxen i Österbotten men jobbet, livet och Gud förde henne ut i världen för drygt tio år sen. Nu njuter hon av ett långsammare familjeliv bland olivträd och vinrankor i Toscana.

Trygg i mammas famn

15.05.2012 15:59
Min syster skickade mig en bok när Sofia blev född. Den heter "Att växa och upptäcka världen". Den handlar om olika utvecklingssprång som barn har under sitt första levnadsår; när och hur de kommer på, vad som ändras i barnets värld och hur man som förälder kan hjälpa till. Ursprungstiteln på engelska är "Why they cry" - varför de gråter, och det är ju så man märker att något nytt är på gång.
Sofia var en lugn liten baby och i vanliga fall grät hon bara när hon var hungrig eller övertrött. Inte ens bajs i blöjan rubbade hennes lugn. Men med jämna mellanrum märkte jag att något hände i hennes hjärna och hennes kropp, och då behövdes mamma mer vanligt, för då kunde en gråtattack komma till synes helt ur det blå. Hur kan jag beskriva känslan när jag märkte att min famn och mina viskade trösteord hade en lugnande inverkan på henne? Tryggheten och vetskapen att "mamma tar hand om mig" fick henne att somna till slut.
Nu är ju Sofia redan drygt två år och kan uttrycka sig bättre, men baby nummer två är ju på väg om några veckor så det blir aktuellt igen med dessa utvecklingssprång och ett helt annat "basbehov" av mamma. Och så här i morsdagstider kom jag att tänka på en historia som en väninna Marcella berättade för mig.
Min väninna berättade om hur hon flög mellan Italien och Spanien och upplevde otrolig turbulens. Alla passagerare tystnade och grep tag i sätena framför sig när planet dök och steg som värst. Mitt i den ödesmättade tystnaden hördes ett glatt barnskratt när min väninnas 2-åring i hennes famn jublade av glädje över den nya roliga upp-och-ner-leken som hennes mamma helt klart hittat på.
Den lilla historien, och min egen erfarenhet illustrerade hur våra små flickor litar fullständigt på att vi kan hjälpa dem, och att de kan vara fullständigt trygga och säkra i mammas famn. Det är samma sak med Gud: ju närmare vi söker oss till Honom, och ju mer vi ser av Honom, desto mer börjar vi instinktivt lita på att Han tar hand om oss, och ju mindre otrygghet och smärta känner vi, även när det blåser omkring oss.
Vi firade morsdagen med min mamma Cate, som är här tillsammans med pappa Helge nu tills vår lilla baby blir född!
Vill också passa på och gratta pappa/moffa Helge på hans födelsedag som vi firade igår.
Sofia beundrar grannens fina rosenbuske med mommo och moffa ute på promenad.
Absolut, Britta. Och redan nu är de till jättestor hjälp med att lyfta Sofia, gå ut och promenera, fixa kring huset, byta blöjor osv, för magen börjar bli tung! Dethär med tre generationer är så vanligt här i Italien, men något som vi uppe i norr inte längre tar för givet, så det känns lyxigt minsann!
Britta
17.5.2012 14:26
Härligt med mommo o moffa på plats. Att ha nån som har en extra famn när mammas famn är upptagen o pappa är i jobb.

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47