Moa Eklund, Herman Björk och Emilia Westersund är några av hjälpledarna på sommarens skriftskolläger.
Moa Eklund, Herman Björk och Emilia Westersund är några av hjälpledarna på sommarens skriftskolläger.

Som hjälpledare får man ha kul

jakobstad.

Som hjälpledare får man nya vänner, både bland konfirmanderna och bland de övriga ledarna. Och så får man ha kul.

10.6.2021 kl. 06:01

Också i sommar tar Moa Eklund, Emila Westersund och Herman Björk en vecka ledigt från sina sommarjobb för att kunna delta i församlingens skriftskolläger på Pörkenäs som hjälpledare.

– Man är inte hjälpledare för pengarna, säger Herman.

– För mig betyder lägerveckan sovmorgnar, säger Emilia som ska jobba på ett bageri i sommar.

Moa ska jobba på Pörkenäs i sommar så hon kommer att vara ledig på sin arbetsplats under lägret. Hon ser ändå lägret som semester.

– Jag ville blir hjälpledare då jag såg hur roligt hjälpledarna på mitt skriftskoleläger hade. En av dem sa att man får göra allt roligt lägret, men man slipper lektionerna. Lektionerna är ju förstås de roligaste, men det lät lockande, säger hon.

– Jag blev hjälpledare för att träffa nya människor. Och för att ha kul, vilket jag ser som en vinst. Det kan komma lite motgångar ibland men man får lösa dem vartefter. Har vi en dålig stämning bland ledarna går det ut över konfirmanderna, säger Emilia.

Kul har de. Så pass kul att de börjat umgås på fritiden också.

– Det är ganska bra att vi känner varandra från förr för då får vi koncentrera oss på att lära känna konfirmanderna, säger Moa.

Idealet är att det finns en hjälpledare på sju konfirmander. Varje år utbildar församlingen nya hjälpledare för lägren.

– Jag ser det inte som något problem att nya hjälpledare skulle känna sig utanför. Vi tar in alla i gruppen och lattjar på, säger Emilia.

De tre är jämngamla och har varit hjälpledare på mellan tre och fem läger var hittills.

– Alla läger är olika och det är jätteintressant att se hur det gruppdynamiken, ledarteamet och konfirmanderna funkar. Det är kul med alla olika personligheter och man lär känna många människor under lägerveckan. Jag lär mig något nytt varje år, säger Herman.

– Jag tycker lägren blir bättre efter onsdagen när konfirmanderna börjar bli lite trötta och inte längre orkar vara coola. Då kan man ha ordentliga konversationer med dem och man får en bättre gemenskap, säger Emilia.

Herman har många goda lägerminnen som hjälpledare.

– Men jag tycker om kvällsandakterna och speciellt ljusandakten i kapellet på lördagen. Den är jättemysig, säger han.

Också Moa nämner kvällsandakterna som lägerminnen.

– Jag gillar stämningen när allt lugnar sig och det börjar bli mörkare, säger hon.

De tre är sannolikt också framtida ledare. Samtliga har sökt eller kommit in till pedagogiska studier i Vasa.

Johan Sandberg